Senast publicerat
Senast publicerat:

Chefen för militärpolisbataljonen om läget efter JO:s yttrande

Militärpolisen utreder inte längre brott. Detta efter att Justitieombudsmannen, JO, utrett det rättsliga stödet för verksamheten. Försvarsmakten har beslutat att följa JO:s yttrande och bedriver inte längre brottsutredande verksamhet. ”Det begränsar den polisiära tjänsteutövningen”, säger överstelöjtnant Håkan Isacsson, chef för militärpolisbataljonen.

Redaktionen
Enligt en överenskommelse med Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten får militärpolisen ge biträde i en brottsutredning vid brott som begåtts inom Försvarsmakten. Enligt ett nytt beslut från JO får överenskommelsen inte tillämpas.

Foto: Svante Rinalder/Försvarsmakten.

I slutet av augusti kom Justitieombudsmannen, JO, med sin slutsats att militärpolisen saknar lagstöd att utreda brott. Exakt hur beslutet kommer att påverka militärpolisens verksamhet är ännu oklart, men handlingsutrymmet för förbandets personal har minskat.  ”Försvarsmakten håller på med en hemställan till regeringen om att vi vill att de ser över lagstiftningen så att vi kan fortsätta arbeta som vi gjort hittills”, sa chefen för Försvarsmaktens militärpolisenhet till Officerstidningen i början av september.

Överstelöjtnant Håkan Isacsson är chef för militärpolisbataljonen. 

Hur stor del av era arbetsuppgifter har bestått av utredningar?

– Det är en stor del av vår huvuduppgift. Men den stora begränsningen är egentligen att vi inte får använda rättegångsbalken som polisman och får därför inte använda tvångsmedel som bland annat husrannsakan och att hämta till och genomföra förhör. Det begränsar den polisiära tjänsteutövningen, säger Håkan Isacsson.

Vi använder fortsatt befintlig tillämpbar lagstiftning och genomför nationella insatser på det sätt vi kan.

Innebär det att ni nu har brist på uppgifter?

– Nej, vi har väldigt mycket arbetsuppgifter ändå. Vi är ett krigsförband som just nu bedriver mycket utvecklingsarbete mot militärpolisens krigsuppgifter. Vi kommer lägga mycket tid på utveckling, utbildning och övning mot divisionens och Försvarsmaktens behov, men även mot utökad produktion av värnpliktiga. Vi använder fortsatt befintlig tillämpbar lagstiftning och genomför nationella insatser på det sätt vi kan.

Håkan Isacsson

Håkan Isacsson

Chef för militärpolisbataljonen

Hur är stämningen på bataljonen?

– Den är blandad. Det här skapar möjlighet för utveckling, att öva mer och förbereda oss för krigsuppgifter vilket är positivt. Samtidigt har Försvarsmakten tillfälligt förlorat en mycket viktig förmåga i fred, kris och krig. Vi ställer oss positiva till att Försvarsmakten och regeringen nu arbetar för att modernisera lagstiftningen. Militärpolisens brottsförebyggande och utredande arbete är viktigt för totalförsvaret och för Nato och en modernisering kommer stärka militärpolisens juridiska förutsättningar och bättre anpassa organisationen för dagens hot och krav. Vi ser detta som något tillfälligt och att Försvarsmakten och militärpolisen kommer gå ur det här med en starkare lagstiftning.

Liknande läsning:
Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarets materielverk har tecknat kontrakt med franska Naval Group om fyra nya fregatter till marinen. Det första fartyget ska levereras 2030.

    Josefine Owetz
    Kontrakt klart om fyra fregatter
    Kontraktet undertecknades av FMV:s generaldirektör Mikael Granholm och Naval Groups vd Pierre-Eric Pommellet ombord på en fransk fregatt den 31 augusti i Stockholm.

    Foto: Foto: Pontus Lundahl/TT

    De nya fregatterna är av klassen FDI, Frégate de Défense et d’Intervention, som även används av Frankrike och Grekland. Fartygen byggs i Frankrike och ska bland annat utrustas med luftvärnssystemen Aster 30 och CAMM-ER samt svenska system som sjömålsroboten RBS 15, torped 47 och Giraffe 1X.

    – Det här är en stor dag för FMV och för marinen. FMV tecknar nu kontrakt på fyra mycket avancerade fartyg som stärker både vår egen och Natos samlade försvarsförmåga, säger FMV:s generaldirektör Mikael Granholm i en artikel på FMV:s webbplats.

    Fregatterna ger avancerad och kvalificerad luftförsvarsförmåga och ökad förmåga till ubåtsjakt. De blir också viktiga för att etablera sjökontroll och skydda militära och civila transporter i Östersjöområdet.

    – Detta är en fråga som kommer att förändra marinen i grunden inom en mängd områden men samtidigt ett steg som är helt nödvändigt som allierad, säger marinchef Johan Norlén i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

    Kontraktet som är värt cirka 47 miljarder kronor omfattar även utbildningssystem, reservdelar och tillhörande materiel. Fartygen får namnen HMS Luleå, HMS Norrköping, HMS Trelleborg och HMS Halmstad. Leveranserna ska ske mellan 2030 och 2034.

     

    Ur arkivet: