Marken är fuktig efter regnet som fallit när vi kliver ur bilarna intill byggarbetsplatsen på Harberget, strax öster om centrala Kristinehamn. På ett frilagt område vid sidan av grusvägen jämnar grävmaskiner till underlaget för de kontorsmoduler som ska levereras inom kort. Byggnaderna kommer att rymma ett hundratal kontorsplatser och ska fungera som temporära stabslokaler tills det nya regementet står klart 2030.
– Vi ska flytta in här efter årsskiftet. Men vi kommer att behålla lokalerna i rådhuset. Vi behöver dem också, säger överste Lars O Jonsson, regementschef för Bergslagens artilleriregemente A 9, med blicken vänd mot byggarbetsplatsen.
Vi går längs den breda skogsvägen som är omgärdad av höga barr- och lövträd. Här ska det nya regementet ligga med stabsbyggnader, kaserner, fordonshallar, förråd och norra Europas största körplan som ska tillgodose det fordonstäta förbandets behov av utrymme. Efter ett 50-tal meter stannar Lars O Jonsson till och slår ut med armarna.
– Här kommer matsalen att ligga. Det är den lokal som kommer att vara den mest centrala för de värnpliktiga och den ligger fem minuter från kasernerna, fem minuter från utbildningshallarna och fem minuter från förråden, säger han och fortsätter:
– Vi har tänkt mycket på flödena för de värnpliktiga. Om vi får låna våra ungdomar en tid så ska vi också se till att de har det bra. Vi andra kommer att få lite längre till matsalen, men det spelar ingen roll.
Lars O Jonsson, regementschef A 9
Lars O Jonsson
Regementsområdet kommer omfatta cirka 200 hektar mark plus ett närövningsfält för bland annat grundläggande soldatutbildning och förläggningsövningar. Till en början byggs det två kaserner på området, men enligt detaljplanen finns det plats för ytterligare två. Det kommer också att hägnas in ett större område än det inledningsvis finns behov av, för att enklare kunna tillväxa framgent.
– Det här är ett jättebra läge för ett nytt regemente. Vi är nära stan, men ändå tillräckligt långt bort för att inte störa. Vi har E 18 alldeles intill och anslutning till riksväg 26. Läget är den stora fördelen med Harberget jämfört med om vi skulle flyttat in i den gamla garnisonen i Presterud som var alternativet. Där hade vi inte kunnat expandera och vi hade varit tvungna att köra med våra tunga fordon genom stan, säger Lars O Jonsson.
Artilleriets tidiga historia i Kristinehamn inleddes 1943 med invigningen av gamla A 9 och pågick fram till 2005, när artilleriet samlades i Boden och regementet i Presterud vid Vänern lades ner. Den pågående etableringen av A 9 i Värmland innebär att södra Sverige åter tillförs artilleriförmåga. Här kommer ett ökande antal värnpliktiga att utbildas på artillerisystemet Archer som började levereras till Försvarsmakten 2013.
Den skarpa skjututbildningen kommer att ske på skjutfältet Villingsberg som ligger en dryg halvtimmes bilresa från Kristinehamn, mellan Karlskoga och Örebro. Men regementet på Harberget och utbildningen i Villingsberg tillhör fortfarande framtiden. Etableringen av Bergslagens artilleriregemente var sist ut av de sex nya regementen och flottiljer som fanns med i försvarsbeslut 2020, och först den 4 december 2022 skedde den officiella invigningen av A 9.
Sedan dess har antalet anställda ökat och i dag finns en stab med 30 medarbetare i rådhuset med tillhörande annex. Dessutom finns ytterligare 33 anställda som än så länge tjänstgör vid P 4 med utbildning av förbandets värnpliktiga. Parallellt med byggnationer och planeringen av infrastrukturlösningar pågår också en kontinuerlig rekrytering och personalplanering.
– Jag är nybyggare, och det är något som jag inte gjort tidigare, säger Lars O Jonsson när vi slagit oss ner runt rådhusets enda konferensbord.
– Det finns ingen organisation här och vi måste bygga allt från grunden. Vi har våra roller men vi hjälps åt och är det möbler som behöver flyttas så är alla med och bär. Det är utmanande men också väldigt givande och det här är kanske den allra roligaste befattningen som jag har haft under min tid i Försvarsmakten.
Uppbyggnaden av A 9 ska gå snabbt, från läge noll år 2020 till ett fullt fungerande förband med 250 anställda och 200-250 värnpliktiga i utbildning 2030. Men även om tidsplanen är tajt har regementsledningen en uttalad ambition att vara noga med rekryteringarna och bygga en modern och positiv förbandsanda. Direkt i rådhusets pampiga entré med mönstrat stengolv och högt i tak, hänger ett inramat exemplar av förbandets värdegrund där det bland annat står att ”… Vårt ledarskap och medarbetarskap bygger på glädje att ta ansvar, uppdragstaktik och att vara goda förebilder. Vi sätter laget före jaget och skapar därigenom god laganda. Vi är öppna och prestigelösa. Vi visar respekt, omtanke och ser olikheter som en tillgång …”.
– Jag har valt att fokusera på att bygga en förbandsanda och satsar mycket på de mjuka frågorna. Att få ihop och bygga laget. Vi är en ganska brokig skara med dels det gamla gardet som tjänstgjort i Försvarsmakten länge och dels de nya unga och vi kommer från olika vapengrenar och har olika erfarenheter. Vi har också många civila. Och allt detta ska giftas ihop på ett bra sätt, säger Lars O Jonsson.
Som stöd för återetableringen finns P 4 som är utpekat fadderförband liksom Bodens artilleriregemente, A 8. Tack vare P 4 kunde A 9 starta upp utbildningen av värnpliktiga redan hösten 2021 genom nybildade Noraskogs kompani i Skövde. I år består kompaniets värnpliktskull av knappt 90 soldater och nästa år planeras inryck för lika många till. Chef för Noraskogs kompani på plats i Skövde är major Daniel Lagrell.
– Ur ett arméperspektiv måste man ändå säga att detta varit en framgångssaga. Det uppdrag vi fick av arméchefen när vi startade var att få ut så mycket artilleri det bara går så fort som möjligt, och det är vi igång med nu, säger han när vi talas vid på telefonen efter Officerstidningen besök i Kristinehamn.
Daniel Lagrell kommer själv från P 4 och tillhör fortfarande pansarregementet, men är planerad att med tiden flytta över till A 9 och Kristinehamn, efter Högre officersprogrammet. Att värnpliktsutbildningen vid A 9 kunde komma igång redan året efter försvarsbeslutet 2020, är tack vare stödet från P 4 men också från A 8, säger han.
– Stödet från P 4 har varit helt avgörande. Här fanns lokaler, infrastruktur, all administration, rekryteringsstöd och möjlighet att ”låna” personal. Vi har också fått personellt stöd med erfarna officerare från A 8. Det är ju de som har artilleriförmågan i dag.
Han fortsätter:
– Hela den här fadderförbandsverksamheten fungerar väldigt bra. Jag upplever också att vi hjälps åt inom armélådan och har en bra dialog kring personalplaneringen som kanske inte riktigt funnits tidigare. Förr var det mer kamp om kompetensen, nu försöker vi göra det bra för alla.
Daniel Lagrell, kompanichef för Noraskogs kompani
Daniel Lagrell
Värnpliktsutbildningen av artillerister i Skövde kommer successivt att överföras till Kristinehamn. Nästa år ska de värnpliktiga genomföra åtta veckor grundläggande soldatutbildning i Villingsberg och från 2025 ska det finnas tillräckligt med infrastruktur och lokaler för att flytta över hela värnpliktsutbildningen dit. I samband med flytten kommer också antalet värnpliktiga att öka till 130 för att sedan växa till runt 200-250 personer. Utbildningen av värnpliktiga spelar en central roll i uppbyggnaden av förbandet, konstaterar Daniel Lagrell.
– De värnpliktiga är motorn i ett förband och nu finns det en motor. Nu behöver vi bara skapa en ram runt motorn. Till julen får vi vår första officer som vi utbildat själva. Hon gjorde värnpliktsutbildningen här 2021 och har efter det genomfört specialistofficersutbildningen och är snart färdig sergeant.
Men även om mycket har gått enligt plan för Noraskogs kompani uppstår det ständigt nya utmaningar och problem. Inte minst genom regeringens beslut att stödja Ukraina med materiel och utbildning inom artillerisystemet Archer och försäljningen av Archer till Storbritannien. Det har skapat brist på såväl materiel som officerare och instruktörer vilket påverkat utbildningen vid Noraskogs kompani.
– Vi har fått göra förändringar i värnpliktsutbildningen i ett senare skede än vad vi normalt brukar göra. Alla kanske inte kan utbildas på exakt den befattning de rycker in på, därför att det saknas officerare med rätt kompetens. Det kan också vara svårt att få rätt materiel i rätt tid och på rätt plats. En del blir besvikna, men det finns också en stor förståelse för varför det ser ut som det gör, säger Daniel Lagrell.
A 9:s genomförandechef, major Richard Eriksson, har en central roll inför kommande värnpliktsutbildning vid A 9. Han lämnade Försvarsmakten för några år sedan efter att han tröttnat på att pendla från värmländska Hammarö till sin dåvarande befattning som kompanichef vid Luftstridsskolan i Uppsala, numera F 16. Men i och med Försvarsmaktens återetablering i Värmland sökte han sig tillbaka till myndigheten.
– Som genomförandechef ligger tyngdpunkten på det vi producerar och mitt uppdrag är att skapa förutsättningar för vår kärnverksamhet, att utbilda värnpliktiga för krigsförbanden, säger Richard Eriksson. Just nu handlar det framför allt om att lägga rälsen för att kunna börja producera i Villingsberg nästa år.
Den första kullen värnpliktiga anländer till Villingsberg om mindre än ett år och det är mycket som behöver vara på plats till dess.
– Det handlar om hur vi ska genomföra utbildningen. Vi har stort fokus på att skapa goda utbildningsförutsättningar, allt från förvaring av förläggningsutrustning till mat och potatis. Allt måste fungera för att det ska bli bra. Jag har planerat värnpliktsutbildning tidigare, men då inom befintlig struktur. På Villingsberg saknas just nu en infrastruktur som möjliggör att vi under ett utbildningsår kan bedriva artilleriutbildning, säger Richard Eriksson och fortsätter:
– En av de stora utmaningarna med återetableringen är att vi inte vill göra den på bekostnad av andra. Att gå från ett till två artilleriförband blir en balansgång eftersom tillgången till materiel och personal är begränsad. Men jag upplever att vi som jobbar med det här är ödmjuka inför situationen. Vi är inte så många i armélådan. Man är väldigt hjälpsamma och P 4 och A 8 vill ha oss på banan så fort som möjligt.
Samtliga 33 personer som i dag tjänstgör för A 9 i Skövde är militärer, medan det på Bergslagens artilleriregemente totalt är runt 50 procent civilanställda. Rekryteringen av personal är central inom återetableringen och den allra första att anställas i Kristinehamn var förbandets HR-chef, Anders Olofsson. Han är civilanställd, men har ett förflutet som haubitsbataljonschef med majors grad på gamla A 9. När förbandet försvann från orten för snart 20 år sedan lämnade han Försvarsmakten, men är nu tillbaka igen.
– Jag känner att jag kommit hem. Jag har blivit mottagen med öppna armar och det är en oerhört häftig resa vi gör. När jag var i 25-årsåldern åkte jag jorden runt och det är lite samma känsla jag har nu som när jag stod på perrongen den gången och skulle ge mig av, säger Anders Olofsson.
Sedan han tillträdde sin befattning för drygt ett och ett halvt år sedan har 30 personer rekryterats till Kristinehamn och ytterligare tio befattningar ska tillsättas innan året är slut. Under nästa år ska personalstyrkan fördubblas och 2030 ska man vara 250 medarbetare. Enligt Anders Olofsson har det hittills gått lätt att rekrytera, även om det kan variera mellan olika befattningar.
– Jag har folk som hör av sig till mig varje vecka, både civila och militärer, som vill jobba för oss. Vi har ett oerhört hårt söktryck och när vi annonserar ut civila tjänster brukar vi få mellan 50 och 150 ansökningar. Att hitta militär personal är lite svårare, framför allt specialkompetenser i gröna kläder. Vi är ett tekniktungt förband och konkurrensen om personalen är hård.
Richard Eriksson, A 9:s genomförandechef
Richard Eriksson
A 9 har behov av alltifrån fordonsinstruktörer till artillerikompetens och individer specialiserade inom ledningssystem. Anders Olofsson säger att de får mycket stöd från andra förband och att de så långt det går försöker lösa tillsättningen av befattningar genom samarbete.
– Vi vill inte att andra förband ska bli irriterade på oss för att vi rekryterar hål i deras organisationer. I första hand vill vi ha personal som kommer direkt från skolorna. I andra hand återanställa folk som lämnat Försvarsmakten och i tredje hand få dem som nu ser en möjlighet att komma tillbaka till Värmland och jobba, säger han.
Precis som regementschefen betonar Anders Olofsson att det inte bara handlar om att fylla upp rader, utan också att få personal som delar förbandets värdegrund. Han hoppas att den ambitionen ska vara möjlig att bibehålla framöver, även i ett läge där det blir svårare att få tag i personal än det hittills varit.
– Jag har lyft värdegrundsfrågan i alla de rekryteringar som jag varit delaktig i. Det viktigaste är att bygga laget och förbandsandan och hellre en bra vakans än en dålig rekrytering, säger han.
Personaltillväxten kräver också tillräcklig tillgång till bostäder för dem som kommer utifrån. Men boendefrågan har än så länge inte utgjort något problem, enligt Anders Olofsson. Han säger att bostadsmarknaden i Kristinehamn är förhållandevis god och påpekar att såväl Karlskoga som Karlstad ligger inom pendlingsavstånd. Dessutom får förbandet stöd av Kristinehamns kommun.
– Kommunen ställer upp på ett fantastiskt sätt och de har bildat ett inflyttarcentrum för att stödja A 9. Även privatpersoner som har bostäder att hyra ut hör av sig till oss och vi har bett Försvarsfastigheter att köpa in hyresfastigheter, säger Anders Olofsson.
Anders Olofsson, HR-chef A 9
Anders Olofsson
Samtidigt som regementsledningen har siktet inställt mot framtiden, återupptas också gamla traditioner. Ansvarig för omhändertagandet av traditioner är A 9:s regementsförvaltare, Ola Berggren. Han har själv sina rötter i dåtida A 9 och gjorde värnpliktsutbildningen i Presterud 1999.
– Exempelvis återinför vi regementets högtidsmiddagar, julavslutningen med fackeltåg till kyrkan som var mycket uppskattad och Artilleriövning grund som är en tävling i artilleri. Vi samlar också ihop symboler och föremål som standar, möbler och tavlor. Det finns en hel del sparat i arkiv eller hos A 8 i Boden, säger Ola Berggren.
I den breda stentrappan upp till rådhusets övre våning hänger gamla kompanimärken som vittnar om hur stort A 9 en gång var och inne på regementschefens rum finns A 3:s originalstandar från 1815. Det hänger i ett inglasat skåp bakom ett mörkt skynke.
– Vi måste skydda tyget eftersom det är så skört, säger Lars O Jonsson efter att försiktigt fört skynket åt sidan för att visa upp det gamla standaret.
– Det följde med till Boden när förbandet flyttade, men nu när A 9 har återetablerats har det följt med tillbaka. A 9 är ansvariga för att föra A 3:s traditioner.
Hos personalen i rådhuset i Kristinehamn finns en positiv energi och arbetsglädje inför att vara med och bygga upp något nytt. Men tempot är också högt och uppgifterna många och Lars O Jonsson beskriver hur han pendlar mellan att driva den långsiktiga planeringen framåt samtidigt som det dyker upp allehanda akuta problem som måste lösas längs vägen.
– Att vara nybyggare handlar mycket om att släcka bränder och varje vecka stöter vi på hinder. Det kan handla om krockar med civila regelverk men också med våra egna interna regler i Försvarsmakten som under många år utvecklats för fredstida förhållanden, säger regementschefen.
Till det kommer de utmaningar som kriget i Ukraina medför liksom den svenska Natoprocessen och bemanning av försvarsalliansens staber. Den 4 november meddelade regeringen att artillerisystemet Archer är på plats i Ukraina. Det handlar om åtta pjäser som utbildats på och transporterats över Östersjön, enligt uppgifter i Ekot. Lars O Jonsson säger att det påverkar A 9, om än i lägre utsträckning än befarat.
– Stödet till Ukraina påverkar oss, trots vår litenhet. Det handlar om Archer och materiel kopplat till systemet och vi har också stöttat med utbildning på systemet. Men vi är prioriterade för tillväxt vilket gör att vi ändå klarar oss ganska bra. Det hade kunnat vara mycket besvärligare.
FAKTA
Återuppbyggnaden av A 9
• 2020. Beslut om att återetablera A 9 i Kristinehamn fattas.
• 2021. Noraskogs kompani bildas vid P 4 i Skövde för att bedriva artilleriutbildning på uppdrag av A 9.
• 2024. Åtta veckors grundutbildning av värnpliktiga soldater ska genomföras vid Villingsberg.
• 2025. Hela värnpliktsutbildningen flyttar från P 4 i Skövde till lokaler vid Villingsbergs skjutfält.
• 2030. Det nya regementet på Harberget är klart och verksamheten fullt utbyggd med 250 anställda och ytterligare cirka 100 inom garnisonen samt 200-250 värnpliktiga.
