Senast publicerat

Senast publicerat:

Kosovoveteraner hedrades på Veterandagen

På Veterandagen den 29 maj hedrades alla som genomfört internationella insatser i rikets tjänst. På årets veterandag uppmärksammades särskilt utlandsveteraner som kom hem från insats för 25 år sedan, bland annat Kosovoinsatserna KS03 och KS04 samt många enskilda insatser runt om i världen.

Josefine Owetz

2026-05-31

Veterandagen firas för att hedra och uppmärksamma alla som tjänstgjort eller tjänstgör i fredsfrämjande insatser. Statsceremonin med kransnedläggning, hederstal och medaljering ägde rum vid Sveriges nationella veteranmonument, Restare, i Stockholm.

Vid ceremonin delades myndighetens utmärkelser och medaljer för förtjänstfulla insatser ut. Tal hölls av riksdagens talman Andreas Norlén (M), statsminister Ulf Kristersson (M), utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M), överbefälhavare Michael Claesson och fältprost Jenny Ahlén.

På årets veterandag uppmärksammades särskilt de veteraner som kom hem från insatser för 25 år sedan. Det gäller bland annat Kosovoinsatserna KS03 och KS04 samt många enskilda insatser som exempelvis observatörsinsatser, katastrofhjälp och övriga typer av insatser i Afrika, Asien, Europa, Nordamerika och Sydamerika.

– I dag tänker vi särskilt på de veteraner som kom hem för 25 år sedan. De flesta tjänstgjorde i Kosovo – i KS03 och KS04. Ni upprätthöll freden och skyddade liv när våld och krig den gången drog över Europa. Vi hedrar också alla er som återvände från andra länder för ett kvarts sekel sedan. Totalt exakt 2 048 personer – från Sierra Leone till Kuwait, sa statsminister Ulf Kristersson i sitt tal.

I år uppmärksammades också för första gången alla som har deltagit i Natos insatser under förra året.

En internationell insats kan följa med en människa långt efter att missionen formellt är avslutad.

En som tjänstgjorde i KS03 är överbefälhavare Michael Claesson, något han talade om i sitt tal:

– För mig är det här personligt. Jag tjänstgjorde själv i kontingenten KS03, min första utlandsinsats. Och jag har också en aning om den verklighet vi tillsammans mötte. Om utmaningarna, om ansvaret och om kamratskapen, men också hur en internationell insats kan följa med en människa långt efter att missionen formellt är avslutad. Ni gjorde skillnad då och er insats har inte förlorat sin betydelse. Tvärtom, den har blivit lättare att förstå för återigen pågår krig i Europa. Kriget i Ukraina har förändrat vår tid, sa överbefälhavare Michael Claesson.

Liknande läsning:

Inför Veterandagen publicerades ett nytt avsnitt av Försvarsmaktens program ”Studio utlandstjänst” med programledare Per Wallin. ”I programmet beger vi oss till Arvidsjaur och följer K4:s förberedelser inför insatsen Interflex, där svenska instruktörer utbildar ukrainska soldater för strid. Det är en av insatserna i utbildningsstödet till Ukraina som idag inte inkluderas i avtalet för utlandsveteraner. I studion lyfts processen framåt i ett samtal om hur veteranbegreppet kan vidgas och ge stöd och erkänsla till fler som varit ute på insats”, står det i beskrivningen av avsnittet.

På veterandagsområdet utanför Sjöhistoriska museet genomfördes under dagen seminarier och föreläsningar om utlandsveteraner. Utöver det statsceremoniella högtidlighållandet av Veterandagen genomfördes även lokala ceremonier på en rad olika orter i landet.

Fakta

Årets medaljörer

På Veterandagen den 29 maj delade H.M. Konungen ut ett antal av Försvarsmaktens medaljer till personer som gjort särskilt förtjänstfulla insatser i tjänsten. I år delades även Försvarsmaktens nya medalj ”För Försvarsmakten” ut för första gången.

Försvarsmaktens medalj för Försvarsmakten i guld:

Överste Serhii Harbarenko (Ukraina)

Tilldelas medaljen för mycket förtjänstfulla insatser inom det fördjupade samarbetet mellan Ukraina och Sverige. Hans arbete har haft stor betydelse för utvecklingen av det bilaterala försvarssamarbetet.

Försvarsmakens medalj för Försvarsmakten i silver

Överste Lars Karlsson

Uppmärksammas för sina insatser som chef för Norra Militärregionen sedan 2021. Genom tydligt ledarskap har han stärkt förbandens krigsduglighet och förmåga, samt fördjupat det nordiska samarbetet mellan Sverige, Finland och Norge — särskilt i rollen som regional chef i en tid av växande Natointegration.

Kapten Jonathan Larsson, fanjunkare Viktor Hansson, översergeant Anton Serler

Tilldelas medaljen för sina avgörande insatser under räddningsarbetet i det jordbävningsdrabbade Turkiet 2023. Som ledningsgrupp för den svenska kontingenten togde beslut som direkt möjliggjorde livräddande åtgärder för fem turkiska överlevande samt en svensk räddningsarbetare. Arbetet genomfördes under svåra och riskfyllda förhållanden i en katastrofzon.

Kadett David Nilsson

Tilldelas medaljen för sin insats i Turkiet 2023, där han bildade ekipage med hunden FM Nike. De visade de turkiska räddningsarbetarna till en position där de kunde lokalisera två överlevande i rasmassorna. Genom skickligt arbete under extremt svåra omständigheter skapade ekipaget förutsättningar för att rädda liv.

Försvarsmaktens medalj för sårad i strid i silver:

Fanjunkare Henrik Nestow

Tilldelas medaljen med anledning av skador han ådrog sig under strider i Afghanistan 2011.

Försvarsmaktens medalj för internationella insatser med spänne och krans

Fanjunkare Henrik Blom

Uppmärksammas för sina insatser i Mali 2018. Under en granatattack mot flygplatsen i Timbuktu bidrog han till att snabbt få svensk personal i säkerhet genom att hämta vapen, organisera eldställningar och leda personalen till skydd. Hans agerande minimerade risken för skador på svensk styrka.

Källa: Försvarsmakten

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Ämnen i artikeln: Veterandagen

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

Senast publicerat:

Aktuellt /

Fortifikationsverket

Fortifikationsverkets generaldirektör: ”Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning”

Aktuellt /

Flygvapnet

Jonas Wikman: ”Vi måste skapa en organisation som kan stå mitt i stormen”

Aktuellt /

Marinen

Johan Norlén: ”Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt”

Aktuellt /

Armén

Jonny Lindfors: ”Jag hoppas att alla i armén känner vilka steg vi har tagit”

Jonas Wikman: ”Vi måste skapa en organisation som kan stå mitt i stormen”

Flygvapnet fyller 100 år samtidigt som nya flygsystem införs, rymdförmågan byggs upp och Natobidrag genomförs. Men enligt flygvapenchef Jonas Wikman är den viktigaste utmaningen en annan: att skapa en organisation som klarar ett säkerhetsläge som är oförutsägbart och där tempot aldrig går tillbaka till det normala.

Josefine Owetz

2026-07-09

Flygvapenchef generalmajor Jonas Wikman sitter uppe på däck ombord på HMS Carlskrona och blickar ut över Visby hamn. I likhet med Försvarsmaktens övriga representanter har han ett hektiskt schema i Almedalen och deltar i många panelsamtal.

Men innan dagens seminarier tar vid, bland annat ett med rubriken ”Nästa generations luftstrid i en multidomänkontext”, ska han summera hur det första halvåret av 2026 har varit för flygvapnet.

– Jag tycker att läget är gott. Vi har ett bra och intensivt år. Organisationen är satt under press med stora externa och interna förväntningar på vad vi ska åstadkomma, både vad gäller förmågeutveckling och den säkerhetsmiljö vi lever i. Men jag känner att vi levererar. Det handlar om flygvapnets nästa steg, införandet av nya plattformar och nya förmågor.

Bland vårens större händelser för flygvapnet lyfter Jonas Wikman bidraget till Natos Air Policing på Island, som är en del av luftförsvaret i Arktisområdet. Under årets första månader bemannade en kontingent från Skaraborgs flygflottilj alliansens incidentberedskap. I februari deltog svenska flygbasjägare i den danska övningsserien Arctic Endurance 26 på Grönland för att stärka säkerheten i området och öva försvaret av Natos norra flank.

– Det känns nästan som länge sedan nu, men det är bara några månader sedan som vi genomförde det, i en tid då säkerhetssituationen i Arktis var väldigt aktuell.

Vi har en aktivitet i vårt närområde som gör att vi har daglig skarp verksamhet pågående.

Samtidigt pågår ständigt incidentberedskapen på hemmaplan, med flera insatser hittills i år. Den 13 juni meddelade Försvarsmakten att flygvapnet dagen innan genomfört dubbla insatser mot ryska stridsflyg nära svenskt luftrum.

– Vi har en aktivitet i vårt närområde som gör att vi har daglig skarp verksamhet pågående. Det är utmanande, men samtidigt känner jag att vi levererar på de uppdrag vi har, även när det gäller att utveckla framtida förmågor, säger Jonas Wikman och fortsätter:

– Jag känner mig trygg med var vi är och vart vi är på väg. Min bild är också att vi har en organisation som är stolt över vad vi åstadkommer med de förutsättningar vi har. Så här ett halvår in så kunde jag inte vara mer stolt över mitt flygvapen än vad jag är just nu – ett flygvapen som dessutom fyller 100 år i år.

Samtidigt som verksamheten pågår för fullt firar flygvapnet sitt 100-årsjubileum. Jonas Wikman medger att han först såg jubileumsåret som ytterligare en uppgift i en redan full kalender, men i stället har det blivit något helt annat.

– Det har blivit ett sätt att stärka oss. Vi har fått anledning att beskriva vilka vi är, träffa varandra och bygga laget flygvapnet. Jag önskar att vår egen personal ser flygvapnet med samma ögon som omvärlden gör. För när man står där varje dag så känns kanske allting som ett motstånd och som en övermäktig uppgift. Men när man står utanför och betraktar oss så är det ett väl fungerande maskineri som levererar på en högre nivå än vad folk förväntar sig. Och det önskar jag att organisationen får känna ibland. Jag tror och hoppas att 100-årsfirandet är ett tillfälle för att göra det.

Flygvapnet reformeras i en tid när reform krävs, och det känns väldigt bra.

För flygvapnet är 2026 också ett år då flera materielprojekt har börjat levereras eller är i slutet på en anskaffningsprocess. Jonas Wikman lyfter bland annat införandet av Jas 39 Gripen E, de nya radarspanings- och ledningsflygplanen, S 106, GlobalEye, transportflygplanen C 390 och TP 106 och det nya skolflygplanet SK 40. Samtidigt sker flera satsningar inom rymdområdet och i maj skickades Försvarsmaktens första militära spanings- och övervakningssatellit upp i rymden.

– Det är väldigt vältajmat. Vi tar steget in i en ny generation krigföringsförmåga där rymden, Gripen E och GlobalEye är byggda för att fungera tillsammans med armén, marinen och våra allierade i Nato inom ramen för multidomäna operationer, säger han och fortsätter:

– Vi har tagit viktiga steg inom rymdområdet och har blivit en operatör i rymden på riktigt under det här året. Rymdförmågan är till för att vi ska bättre ha en kapacitet att koppla ihop de olika domänerna och nationerna. Flygvapnet reformeras i en tid när reform krävs, och det känns väldigt bra.

Hur ser det ut med flygvapnets personalförsörjning?

– Personalförsörjning är fortsatt en begränsande faktor för oss och kommer att vara det under lång tid. Med det sagt tycker jag att vi har gjort betydande framsteg. Vi har gjort en grundlig analys baserat på personalens iakttagelser och gett oss på flera områden som vi har haft särskilda problem med.

Han lyfter den satsning som gjorts inom teknikerområdet det senaste året och det stora arbetet som går under namnet ”Framåt”. Under 2023 genomfördes en stor översyn på personalområdet i flygvapnet. Arbetet tog frågor som avtal, arbetsmiljö, materiel och lön. Jonas Wikman fattade därefter beslut om ett direktiv med åtgärder som nu ska införas för att skapa en mer hållbar arbetssituation för flygvapnets anställda.

Vi kommer aldrig att bli klara och det viktiga är inte att allt blir gjort. Det viktiga är att rätt saker blir gjorda.

– Vi har fortsatt prioriterat arbetet inom det vi kallar ”Framåt”. Jag är stenhård på att följa upp alla åtgärderna. De följs upp kvartalsvis och vi räknar med att vi ska få ett väldigt bra resultat. Jag tycker att vi är på rätt väg, men det tar lång tid och vi har mer jobb kvar att göra.

En fråga som han återkommer till under intervjun är balansen mellan uppgifter och resurser. Jonas Wikman menar att Flygstaben länge har försökt väga uppgifter mot resurser, men att dagens säkerhetsläge kräver ett annat synsätt.

– Vi kommer aldrig att kunna planera bort friktioner och osäkerheter i en snabbt föränderlig omvärld. Vi behöver därför bli en organisation som kan leva i kaos och må bra i kaos. Vi kommer aldrig att bli klara och det viktiga är inte att allt blir gjort. Det viktiga är att rätt saker blir gjorda.

Han beskriver det med uttrycket ”Embrace the Chaos”, att acceptera att nya uppgifter och förändringar inte är undantag utan det nya normala. Målet är därför inte att allt ska hinnas med, utan att organisationen ska prioritera rätt och känna att ett väl utfört arbete är alldeles tillräckligt.

– Man måste kunna gå hem när arbetsdagen är slut och känna att man gjort ett bra jobb och är uppskattad, även om hela uppgiften inte är löst. Vi som chefer och ledare ska känna förtroende för att organisationen gör rätt prioriteringar.

I grunden handlar det om uppdragstaktik, konstaterar han. I en tid när omvärlden förändras snabbare än planeringscyklerna behöver högre chefer styra mot önskade effekter snarare än detaljerade planer. Förbanden ska få frihet att själva avgöra hur målen bäst nås utifrån den verklighet de möter.

– Det är ute på förbanden som kraften finns. Vi måste vidta åtgärder för att skapa en organisation som kan stå mitt i stormen. För det här är en dynamik som kommer att bestå en generation framåt. Vi vet vilka effekter vi ska uppnå: vi ska avskräcka, vi ska kunna försvara oss och vi ska utbilda förbanden till en viss nivå. Jag har fullt förtroende för att organisationen gör rätt saker.

Vi är uppskattade för det vi gör och det är personalen som har åstadkommit det.

En av de största förändringarna i flygvapnet märks dock inte i nya flygplan, utan i hur organisationen är uppbyggd. Flygvapnet har det senaste året gått från två separata grund- och krigsorganisationer till en sammanhållen organisation där personalen redan tjänstgör i sina krigsbefattningar.

– Det innebär att alla anställda normalt redan befinner sig på den befattning de har i alla konfliktnivåer. Vi har en plan, leder med en order mot en chef. Jag är helt trygg med att det är rätt väg att gå. Vi är i en tid där vi har ett hot att hantera hela tiden och det kommer inte finnas en brytning mellan fred, kris och krig, utan det är en flytande skala. Vi kan inte omorganisera några gånger per år. Det här känns jättebra.

Har du något medskick till flygvapnets anställda?

– Jag kunde inte vara stoltare över flygvapnet, det är helt ärligt från mitt hjärta. Det är lätt att gå rakryggad här genom Almedalen med detta flygvapen i ryggen. Vi har verkligen levererat, både i det skarpa och i förmågeutvecklingsperspektivet. Vi är uppskattade för det vi gör och det är personalen som har åstadkommit det. Varje gång människor utifrån möter flygvapnet slås de av lagandan och kamratskapet. Det är tillsammans vi löser våra uppgifter.