Senast publicerat

Senast publicerat:

Försvarsmakten stärker rymdförmågan – Sverige får egna satelliter i år

Sveriges förmåga i rymddomänen fortsätter att stärkas. Regeringen satsar 1,3 miljarder kronor på att bygga upp en nationell satellitförmåga. Försvarets materielverk har tecknat avtal om spanings- och övervakningsresurser som kommer att levereras under året. Arbetet innebär en tidigarelagd uppbyggnad av Försvarsmaktens rymdverksamhet.

Josefine Owetz

2026-01-27

Under 2026 kommer svenska satelliter att stärka både Sveriges och Natos förmåga i rymddomänen. Den 12 januari meddelade regeringen att de satsar 1,3 miljarder kronor på utökad rymdförmåga. Satsningen omfattar bland annat anskaffning av flera satelliter för spaning och övervakning. Försvarsmakten behöver höja sin förmåga till inhemsk inhämtning av data från rymden, skriver regeringen.

– En stärkt rymdförmåga ger Sverige bättre egen underrättelseinhämtning, ökad handlingsfrihet och ett större strategiskt oberoende. Genom att bygga upp en nationell satellitförmåga stärker vi skyddet av våra stridskrafter och ökar Sveriges värde som en relevant och pålitlig allierad, säger försvarsminister Pål Jonson (M) i ett pressmeddelande.

Satsningen ska öka Försvarsmaktens förmåga till underrättelseinhämtning och långräckviddig bekämpning samtidigt som den ger större förutsättningar till skydd av egna stridskrafter, bland annat genom lägesbildinhämtning och övervakning i realtid, skriver regeringen.

För Sverige innebär det här ett rejält kliv framåt när det gäller Försvarsmaktens utveckling av rymdförmågor

På uppdrag av Försvarsmakten har Försvarets materielverk, FMV, tecknat avtal med två satellitleverantörer. De första satelliterna kommer att skjutas upp redan i år.

– För Sverige innebär det här ett rejält kliv framåt när det gäller Försvarsmaktens utveckling av rymdförmågor, vilket det skärpta säkerhetsläget kräver. Detta bidrag till den kollektiva förmågan inom Natos samtliga domäner är av stor strategisk vikt, säger flottiljamiral Anders Sundeman, Försvarsmaktens rymdchef, i en artikel på myndighetens webbplats.

Avtalet med leverantörerna, det amerikanska företaget Planet Labs och det finska företaget ICEYE, omfattar bland annat anskaffning av satelliter och satellitdata. Upphandlingen är en del av Sveriges försvars- och säkerhetsstrategi för rymden från 2024. Försvarsmakten hade tidigare som mål att ha egna operativa satelliter 2030. Men redan i år kommer nu alltså de första av ett tiotal svenska satelliter att levereras till myndigheten.

– Vår närvaro i rymden är i en expansionsfas med hög utvecklingstakt och tack vare detta tillskott kan vi se och verka på längre avstånd och få en ännu bättre lägesbild av hur Ryssland och andra aktörer agerar, säger Anders Sundeman i artikeln på Försvarsmaktens webbplats.

Liknande läsning:

Satsningen som nu genomförs tillförs den rymdmiljard som beslutades av regeringen 2024. Samma år sköts Sveriges första egna militära satellit upp i rymden. Leverans av de nu beställda satelliterna beräknas påbörjas under 2026 och pågå fram till 2028.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Ämnen i artikeln: Rymden

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

”Skadad i tjänsten? Varsågod, här har du en vårdkö”

Mest läst:

Aktuellt /

Jämställdhet

Noak utreds – årets konferens nära att ställas in

Aktuellt /

Armén

Hundratals miljoner saknades i arméns planering

Aktuellt /

Armén

Raketartillerisystemet Himars till Försvarsmakten 2027

Fördjupning /

3D-tillverkning

Mikrofabriken: Från fyra containrar till militär förmåga

Fördjupning

3D-tillverkning

FOI: EU agerar defensivt i maktkampen om 3D

Teknisk förmåga har blivit ett allt viktigare maktmedel när konkurrensen mellan USA, Kina och andra stormakter hårdnar. På uppdrag av Försvarsdepartementet har forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, undersökt hur EU agerar inom additiv tillverkning.

Maria Widehed

2026-10-07

Den här artikeln är en del av en serie artiklar om 3D-tillverkning i Försvarsmakten.

När reservdelar inte längre går att beställa måste Försvarsmakten hitta andra vägar för att säkra sin försörjningsfrihet. 3D-tillverkning utvecklas nu från enskilda lösningar på förband till en bredare förmåga – från frontnära reservdelstillverkning till möjligheten att snabbt skala upp.

Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har i flera år pekat på möjligheten med frontnära 3D-tillverkning.

I en artikel från 2019 beskriver FOI ett exempel från insatsen i Mali. Nederländska förband upptäckte att deras fyrhjulingar behövde fästen för GPS-mottagare på styret. Några färdiga fästen fanns inte att tillgå. Förbandet tog istället fram en skiss som skickades hem till en nederländsk forskningsorganisation. Där gjordes en digital modell som skickades tillbaka till Mali, där fästet kunde skrivas ut på en relativt enkel 3D-skrivare. Hela processen tog några dagar.

I FOI:s rapport ”Militärteknik 2045” beskrivs additiv tillverkning som en teknik som redan nått hög teknisk mognad för vissa komplexa komponenter.

För Anders Schröder, analytiker vid FOI:s avdelning för försvarsanalys, är tekniken intressant både som militär förmåga och ur industriellt perspektiv.

– 3D-tillverkning är ett exempel som belyser trenden som varit de senaste tio åren, där teknologier med dubbla användningsområden blir allt viktigare och där de traditionella försvarsföretagen inte ensamma kan driva utvecklingen på samma sätt. Industripolitik, ekonomisk politik och försvarspolitik glider ihop allt mer, säger han och fortsätter:

– För Försvarsmakten kan detta vara viktigt på mikronivå på slagfältet – men det handlar också om en möjlighet att stärka självförsörjningen inom europeisk industri.

För Försvarsmakten kan detta vara viktigt på mikronivå på slagfältet – men det handlar också om en möjlighet att stärka självförsörjningen inom europeisk industri.

Anders Schröder är en av författarna bakom en ny FOI-rapport som har granskat vilka konkreta åtgärder EU vidtar för att stärka sin position inom additiv tillverkning. Resultatet är tydligt: EU har framför allt fokuserat på att skydda det som redan finns.

– Det vi kommer fram till är att EU är ganska duktiga på att skydda europeisk industri, men vi ser mindre aktivitet när det kommer till främjandeåtgärder och samverkan. Det finns en oro för att Europa kan hamna efter.

Det defensiva arbetet handlar rent konkret bland annat om forskningsfinansiering, regler för utländska investeringar och uppköp samt arbete med tekniska standarder.

EU har pekat ut additiv tillverkning som strategiskt viktig för unionens ekonomiska säkerhet. Någon EU-gemensam strategi finns dock inte, trots att unionen har tagit fram en sådan inom exempelvis AI-området. I USA och Storbritannien har man däremot tagit fram försvarsinriktade strategier för 3D-tillverkning. USA och Kina är ledande inom 3D-utvecklingen. Teknisk kompetens och kontroll över värdekedjor har blivit en del av staters maktmedel, konstaterar Schröder.

– Krig är det ultimata verktyget. Men det finns många andra sätt att påverka, som genom kontroll över ny teknik.

FOI:s slutsats är att EU behöver göra mer för att omsätta ambitionen om en stark teknisk position i faktisk förmåga.

– Vi konstaterar att det här är ett område där det kanske är lite mer snack än verkstad, i alla fall när det gäller det proaktiva. Om man tycker att det här är viktigt behöver man också ta fler initiativ.

Ämnen i artikeln: FOI / 3D-tillverkning

Ur arkivet:

Aktuellt /

Vapensystem