Rapporten Vem vill göra lumpen? handlar om ungdomars vilja att genomföra militär grundutbildning utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. Undersökningen bygger på en kombination av enkät- och registerdata och omfattar cirka 500 000 ungdomar som mönstrade mellan 2018 och 2022.
Generellt var intresset för att göra värnplikt relativt lågt och bara runt 30 procent var positiva till det. Bland svenskfödda ungdomar med utlandsfödda föräldrar var intresset ungefär lika stort. Däremot var det färre inom gruppen andra generationens invandrare som ville göra militär grundutbildning.
– De ligger ungefär tio procentenheter lägre än övriga. Givet att det bara är en tredjedel av samtliga som vill göra lumpen är det en ganska stor skillnad, säger Peter Bäckström, förste forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, som har genomfört studien.
Varför den gruppen ungdomar är mindre intresserade av att göra värnplikt än övriga vet man inte. Enligt studien kan resultaten inte förklaras av sådant som föräldrarnas utbildningsnivå, inkomst eller var i Sverige de bor.
– Men om man får spekulera lite, så kan resultaten vara kopplade till vad det innebär att vara andra generationens invandrare. Det handlar om integration, synen på samhället och förtroendet till svenska institutioner, men också om social tillit. Antagligen är det här en bredare fråga än om man vill göra lumpen eller inte, säger Peter Bäckström.
Hittills har det funnits tillräckligt många som vill göra värnplikten för att man ska kunna välja dem som är motiverade
Han framhåller att forskning om vad som påverkar ungdomars inställning till värnplikten är begränsad, men han tror att frågan kommer få ökat fokus i takt med att värnpliktskullarna växer.
– Hittills har det funnits tillräckligt många som vill göra värnplikten för att man ska kunna välja dem som är motiverade. Men snart kommer man behöva plikta in dem som inte vill i större utsträckning eftersom fler ska göra lumpen och då blir den här frågan mer intressant, säger Peter Bäckström.
Liknande läsning:
När det handlar om socioekonomiska faktorer visar studien att föräldrars utbildning och inkomst har liten påverkan på ungdomars vilja att göra lumpen. Det är bara någon enstaka procentenhet fler i de högre samhällsklasserna som är positiva till det jämfört med andra grupper i samhället.
– Synen på lumpen verkar inte följa någon tydlig klassdimension. På så vis tycks värnpliktsinstitutionen ha en ganska bred förankring i det svenska samhället, säger Peter Bäckström.
Om man däremot ser till vilka det faktiskt är som får göra lumpen, uppträder betydligt större skillnader, berättar Peter Bäckström.
– När vi jämför dem som vill göra lumpen med dem som får göra den, ser vi en ganska stor skevhet mellan samhällsklasserna. Många av dem som vill göra lumpen klarar inte de krav som ställs vid mönstringen. Det här håller vi på att titta på i en ny studie, säger han.
