Senast publicerat
Senast publicerat:

Skjutförbudet på AK 24 kan hävas till våren

I februari fick Försvarsmaktens nya automatkarbin 24, AK 24, skjutförbud. Orsaken var att vissa vapen hade problem med fördröjd avfyrning. Nu har tillverkaren Sako åtgärdat felen och vid fyra förband kommer omfattande tester av vapnen att genomföras. Samtidigt råder det stor brist på lösskjutningsanordningar i organisationen.

Josefine Owetz
Målsättningskontrollen av AK 24 pågår från den 1 november till den 1 maj 2026 och syftar till att utvärdera vapnets säkerhet och funktion.

Foto: Johanna Wallén/Försvarsmakten.

I januari 2025 påbörjades införandet av den nya automatkarbinen 24, AK 24, på bredd ute på förbanden. Men kort därefter fattades beslut om skjutförbud för AK 24 eftersom det uppmärksammades att enskilda vapen hade en fördröjd avfyrning. I vissa fall förekom också bristande åtdragning av vissa bultar. Felen har nu åtgärdats av tillverkaren Sako och skjutförbudet kommer att hävas vid fyra förband där vapnen ska testas, meddelade Försvarsmakten i ett pressmeddelande den 30 oktober.

De utvalda förband där kontrollen kommer att genomföras är Älvsborgs amfibieregemente, Amf 4, Blekinge flygflottilj, F 17, Norrbottens regemente, I 19, och Skaraborgs regemente, P 4. Varje förband ansvarar för verifiering med 150 kontinuerligt anställda soldater, GSS/K.

– Vi testar vapnen vid fyra förband där trupp i kompanistorlek får använda dem i ordinarie verksamhet och utbildning. Vi vill att vapnen nyttjas i daglig verksamhet under en bestämd period, säger Markstridsskolans skolförvaltare Henrik Lundin, Försvarsmaktens införandeledare för nya eldhandvapen.

Målsättningskontrollen pågår från den 1 november till den 1 maj 2026 och syftar till att utvärdera vapnets säkerhet och funktion. Lokala försöksledare på respektive förband ansvarar för genomförandet, där vapnen ska testas i olika miljöer och verksamheter. Inriktningen är maximal användning för att samla erfarenheter, förklarar Henrik Lundin.

Den fortsatta målsättningskontrollen är avgörande för att kunna häva skjutförbudet i sin helhet

– Vi vill att de ska använda vapnen så verksamhetsnära som det bara går, men under kontrollerade former. Den fortsatta målsättningskontrollen är avgörande för att kunna häva skjutförbudet i sin helhet.

Varje vapen ska följas upp med en loggbok där skjutna skott, eventuella eldavbrott och slitage dokumenteras. Efter att kontrollen genomförts ska en slutrapport sammanställas. Den pågående kontrollen handlar enligt Henrik Lundin inte bara om utvärdering utan även om tillit.

– Det här är en förtroendefråga. Vi måste kunna visa att vapnet fungerar säkert i praktisk användning, inte bara på skjutbanan.

Liknande läsning:

Har förtroendet för AK 24 påverkats ute på förbanden skulle du säga?

– Utan att ha gjort någon vidare undersökning om detta så tänker jag att det är möjligen så att det kan ha väckts några frågor. Därför är det särskilt viktigt att vi gör den här kontrollen, i stället för att skicka ut vapen på bredd direkt igen. Det är en lite längre väg, men jag tror att det kan gynna den samlade synen på vapensystemet, säger Henrik Lundin.

Henrik Lundin, införandeledare eldhandvapen.

"Vi vill att de ska använda vapnen så verksamhetsnära som det bara går, men under kontrollerade former", säger Henrik Lundin, införandeledare för nya eldhandvapen.

Foto: Alf Johansson/Försvarsmakten.

Han bedömer att det generella skjutförbudet kan hävas tidigast i maj nästa år, förutsatt att testerna inte visar på några avvikelser.

– Den fortsatta målsättningskontrollen kommer att pågå som längst till 1 maj. Då ska vi också ha hunnit färdigställa all dokumentation och slutrapporten. Vi får ha tålamod nu när situationen blev som den blev. Det var olyckligt, men samtidigt behöver vi ta det lugnt.

Leveranser av den uppgraderade versionen av AK 24 väntas under andra kvartalet 2026.

Som en följd av skjutförbudet för AK 24 används sedan i somras Colt M4A1, i Försvarsmakten benämnd AK M4, som en interimslösning i utbildningen av värnpliktiga. 

Systemet infördes under sommaren 2025 efter beslutet att fasa ut AK 4 och AK 5 i grundutbildningen, GU, eftersom systemet är slitet och kräver mycket underhåll. Värnpliktiga kommer fortsatt att använda AK M4 under sin utbildning, även efter återintroducerandet av AK 24.

– AK M4 har fungerat bra. Det är samma plattform som AK 24 så övergången mellan systemen är minimal. Det viktiga nu är kontinuitet och att hålla fast vid AK M4 och skapa en trygghet i instruktörskadern. Nu har vi en batch som täcker hela GU-behovet vilket också öppnar för att fylla på krigsförbandens behov, säger Henrik Lundin.

AK M4 har fungerat bra. Det är samma plattform som AK 24 så övergången mellan systemen är minimal.

En begränsning i både värnpliktsutbildningen och i målsättningskontrollen av AK 24 är dock att det råder stor brist på lösskjutningsanordningar i organisationen. Förbanden har tvingats tänka nytt i grundutbildningen och i vissa fall tidigarelägga övningar med skarp ammunition.

– Bristen innebär att du inte kan genomföra övningar med lösammunition. Det tvingar instruktörer och utbildande förband att tänka på ett annat sätt i stridsutbildningen. Det har inneburit mer tid med skarp ammunition tidigare i utbildningen och att övningar som brukar komma i ett senare skede, exempelvis mörkerskjutning, tidigareläggs, säger Henrik Lundin.

Sedan i somras används Colt M4A1, AK M4A, i utbildning av värnpliktiga, kadetter samt den bataljon som utgör det svenska Natobidraget i Lettland 2026.

Sedan i somras används Colt M4A1, i Försvarsmakten med benämningen AK M4A, i utbildning av värnpliktiga, kadetter samt av den bataljon som utgör det svenska Natobidraget i Lettland 2026.

Foto: Jesper Moldvik/Försvarsmakten.

Behovet av lösskjutningsanordningar är stort till GU 25/26 och till den reducerade bataljonen från Södra skånska regementet, P 7, som vid årsskiftet åker till Lettland för att bemanna Natos multinationella brigad, Land Nato Latvia 2026, LNLV 26.

– Vi ligger en månad efter med leveranser. Veckans leveranser är riktade mot P 7 och LNLV 26. Tyvärr så täcker det inte hela deras behov. Vi är beroende av industrin och tillverkningen har dragit ut på tiden.

Henrik Lundin berättar att beskedet från Försvarets materielverk, FMV, är att ytterligare leveranser av lösskjutningsanordningar ska vara på gång. För att snabba på processerna skickas leveranserna direkt från fabrik till Skaraborgs regemente, för att därifrån fördela ut till övriga förband. Detta för att få en snabbare hantering för att tidigare möta förbandens behov.

– Vi kan inte vänta in att vi har alla 12 000 anordningar som är behovet. Vi skickar ut allt eftersom och då har vi gjort så att vi styr direkt till P 4, och inte via Försvarsmaktens centrallager, för att snabbare få ut lösskjutningsanordningarna till förbanden, säger han och tillägger:

– Enligt information från FMV, så räknar vi med att kunna täcka behovet till grundutbildningen och Lettlandsbataljonen innan julledigheten.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Arméns ekonomiska planering har under årets första sex månader präglats av ett glapp på omkring 300 miljoner kronor mellan planerad verksamhet och ekonomisk ram. Arméstaben har tvingats prioritera, omfördela och ge förbanden i uppgift att planera om.

    Maria Widehed
    Hundratals ­miljoner saknades i arméns planering
    Armén har fått ambitionsanpassa för att hantera det ekonomiska glappet. Enligt Martin Johansson, planeringschef på Arméstaben, har bland annat övningar kortats och möten genomförts digitalt.

    Foto: Försvarsmakten

    Efter årets första tre månader räknade arméns förband och enheter med kostnader på sammanlagt 14,3 miljarder kronor. Det var 296 miljoner kronor mer än arméns ekonomiska ram. I ett direktiv från Arméstaben stod att läsa att: ”OrgE ekonomiska behov är fortsatt betydligt större än arméns tilldelade anslagsram” vilket har lett till ”strikta prioriteringar inom armén”. Överste Martin Johansson, planeringschef på Arméstaben, beskriver kostnadsskillnaden som en följd av det sätt på vilket armén planerade inför 2026.

    – Inför året arbetade vi med en ramlös ekonomisk planering då bedömningen var att de ekonomiska resurserna inte skulle vara gränssättande. Under inledningen av året konstaterade vi att vi gick mot ett övertryck och inte skulle hålla oss inom de tilldelade ramarna. Då var vi tvungna att göra balanseringar i verksamheten.

    Martin Johansson

    Martin Johansson

    Planeringschef på Arméstaben

    Att verksamhetsuppdragen behöver ses över under året är enligt Martin Johansson normalt, justeringarna under 2026 har dock varit stora. Enligt honom har Arméstaben inte valt bort någon större verksamhet.

    – Det har i mångt och mycket handlat om att ambitionsanpassa. Vissa fältövningar har kortats, möten har genomförts digitalt istället för fysiskt och vissa stridsskjutningar har fått anpassad ambitionsnivå utifrån ramen, säger han.

    Även planeringsinternat har genomförts på billigare sätt. En konkret följd är enligt Martin Johansson även att armén har tvingats använda reservofficerare och tidvis tjänstgörande soldater i mindre omfattning än planerat.

    Under inledningen av året konstaterade vi att vi gick mot ett övertryck och inte skulle hålla oss inom de till­delade ramarna.

    I direktivet beskriver Arméstaben konsekvenserna av förbandens personal- och kompetensläge. De skriver bland annat att det leder till begränsade möjligheter att genomföra utbildning och produktion med önskad kvalitet samt ambitionssänkningar, omplaneringar och ökad sårbarhet vid samtidiga uppdrag. Där anges även ”hög och långvarig arbetsbelastning i många förband”, begränsade möjligheter till återhämtning, ledighet och kompetensutveckling samt risk för arbetsmiljöproblem och personalavgångar.

    – En slutlig ram som är mindre än planeringen får förstås effekt på krigsförbanden. Samtidigt har vi totalt under året genomfört mycket verksamhet med utgångspunkten att prioritera sådant som direkt bidrar till krigföringsförmågan här och nu respektive till arméns leverans enligt försvarsbeslut 24, säger Martin Johansson.

    Han betonar att förslagen till besparingar i första hand har tagits fram av förbanden själva.

    – Det är de som har bäst uppfattning om vilken verksamhet som kan omprioriteras på olika sätt för att hantera den ram vi har. Sedan gör vi en samlad bedömning i Arméstaben.

    Så mycket översteg prognoserna arméns ekonomiska ram

    Så mycket översteg prognoserna arméns ekonomiska ram. Skillnad mot arméns ekonomiska ram, miljoner kronor.

    Vid halvårsskiftet förklaras överskridandet av prognosen bland annat av nya uppgifter som FLF Finland, stödet till Ukraina och nationella operationer. Källa: Arméstabens ekonomiska rapportering 2026 efter tre och sex månader. Tremånadersprognosen exklusive FLF Finland.

    Av handlingar som Officerstidningen har tagit del av framgår att prognosskillnaden under våren var störst vid Norrbottens regemente, I 19. Förbandet räknade med kostnader på närmare 1,5 miljarder kronor. Det var drygt 230 miljoner mer än den prognos som Arméstaben fastställde.

    I 19 producerar huvuddelen av Norrbottensbrigaden och har också en central roll i det svenska bidraget till Natos framskjutna markstyrkor i Finland.

    – Allt handlar om FLF. Vi fick i uppgift att göra en ekonomisk planering innan det politiska beslutet var fattat. Ingångsvärdet var att vi skulle sätta upp en styrka, men styrningarna kom sent så vi fick göra flera antaganden, säger Carin Bergensten, ekonomichef på I 19, och fortsätter:

    – Vi gjorde ett första förslag utifrån vad vi då trodde, sedan fick vi besked att plocka bort planeringen för att förhoppningsvis kunna göra en bättre prognos i halvårsuppföljningen.

    Vid halvårsuppföljningen skiljde drygt en miljon kronor mellan förbandets prognos och Arméstabens fastställda dito.

    – Vi har fått skala ner en del, men inte så att krigsförbanden har påverkats i någon större utsträckning, säger Carin Bergensten.

    Samtidigt skriver Arméstaben i sin sammanfattning vid halvårsuppföljningen att Norrbottens regemente, Försvarsmedicincentrum och Livregementets husarer har rapporterat att tillväxten av framför allt yrkesofficerare och erfarna chefer ”inte håller jämna steg med uppdragstillväxten”, vilket innebär en risk för både arbetsmiljön och den långsiktiga utvecklingen.

    – Vi är väldigt underbemannade vid I 19. Bemanningen av officerare på pansarbataljonen ligger på 54 procent. Det gör att personalen får gå tungt, att det blir mycket övertid och att människor inte kan ta ut den ledighet de ska. Det leder i sin tur till en växande ledighetsskuld som ska gå ihop både för verksamhet och rent ekonomiskt, säger Carin Bergensten.

    I 19 har nu lämnat sin ekonomiska rapportering efter årets första nio månader. Förbandet har där begärt ytterligare medel, men hade vid intervjutillfället ännu inte fått Arméstabens besked.

    – Viss oro finns att om armén inte får full finansiering för FLF – då kommer det att drabba förbandens ordinarie verksamhet, säger Carin Bergensten och fortsätter:

    – Under årets sista kvartal ska vi försöka vara sparsamma med inköp, möten och resor, samt skjuta viss utbildning framåt. Hittills har vi inte behövt ställa in någon verksamhet, men beskedet efter rapporteringen kan innebära att vi måste göra det.

    Jag har aldrig upplevt att det varit så stökigt som det är nu.

    Carin Bergensten har arbetat med ekonomi i Försvarsmakten sedan 2000 och de senaste sju åren som ekonomichef.

    – Jag har aldrig upplevt att det varit så stökigt som det är nu. Det är främst korta tidsförhållanden vilket innebär antaganden och nya uppgifter där det saknas erfarenhetsvärden. Väldigt mycket ska hanteras på kort tid. Men alla gör vad de kan.

    Gotlands regemente, P 18, räknade i våras med kostnader på närmare 740 miljoner kronor. Det var 68 miljoner mer än den prognos som Arméstaben fastställde – den näst största skillnaden bland de redovisade arméförbanden.

    P 18 befinner sig samtidigt i en snabb expansion. Vid halvårsuppföljningen räknade förbandet med kostnader på drygt 730 miljoner kronor. Arméstabens fastställda prognos var knappt 725 miljoner.

    – De fasta kostnaderna ökar eftersom vi har rekryterat, vi är nästan 430 anställda nu, och har höga kostnader för hyra. Från högsta ledningen är det väldigt hög press på att det här ska bli bättre och gå fortare. Kraven på oss att genomföra mer verksamhet är tydliga, säger överstelöjtnant Joakim Marklund, ställföreträdande chef på P 18.

    I halvårsdirektivet framgår samtidigt att armén hade begärt 15 miljoner kronor för verksamhet på Gotland som man ansåg borde bekostas av andra försvarsgrenar. Den begäran beviljades inte centralt.Finansieringen löstes istället genom en omfördelning inom armén.

    – Det handlar om många bäckar små. Vi ställer inte in någon verksamhet eller prioriterar ned något förband, utan snarare ambitionsanpassar, säger Martin Johansson.

    Efter årets första sex månader hade arméns ekonomiska ram höjts till strax över 14 miljarder kronor.

    I Arméstabens direktiv efter halvårsuppföljningen sammanfattas förbandens rapportering om personal- och arbetsmiljöläget. ”Den främsta utmaningen är en hög arbetsbelastning till följd av förbandstillväxt, övningsintensiv verksamhet, kompetensbrist och begränsade personella resurser, samt brist på ändamålsenliga lokaler”, står det i sammanfattningen.

    Största skillnaderna mellan förbandens och Arméstabens prognoser

    Största skillnaderna mellan förbandens och Arméstabens prognoser. Skillnad i miljoner kronor mellan förbandens egna prognoser och den prognos Arméstaben fastställde.

    Källa: Arméstabens ekonomiska uppföljningar efter tre och sex månader 2026. Officers­tidningens ­beräkningar. Avrundade belopp. Enheter vars ­prognos höjdes ingår inte.

    Flera förband och enheter uppges ha svårt att balansera ordinarie verksamhet mot utvecklingsarbete, utbildning och bemanning. Enligt Arméstaben leder det till ”högt tempo, korta planeringshorisonter och ett ökat behov av prioriteringar”.

    Under våren ökade också kostnadsprognosen för stödet till Ukraina, FLF Finland togs med i prognosen och antalet nationella operationer ökade. Vid halvårsskiftet begärde armén 281 miljoner kronor för verksamheten i Finland och sammanlagt 77 miljoner för Ukrainastöd och nationella operationer.

    – Vi har fått en stor andel avsatt för de uppgifter vi har. Sedan är det en diskussionsfråga hur stor del som ska konteras på exempelvis FLF Finland. Det är svårt att säga att alla medel har tilldelats specifikt för en viss verksamhet och ibland behöver avvägning ske mot andra uppgifter, säger Martin Johansson.

    Det är inte ett tillfälle att beklaga sig. Vår uppgift är att få maximal effekt av de medel som tillförs.

    När intervjun genomförs analyserar Arméstaben fortfarande förbandens rapportering efter årets tredje kvartal. Martin Johansson lämnar därför inget besked om armén nu bedöms hålla den ekonomiska ramen för 2026 eller hur prognosen har förändrats jämfört med i somras.

    – Vi tittar på tredje kvartalet och kan få korrigerade ramar för resten av året.

    Samtidigt betonar han att armén disponerar större resurser än tidigare.

    – Det läggs mycket på Försvarsmakten nu och vi i armén har större resurser än vi någonsin har haft för att bygga den förmåga som behövs. Det är inte ett tillfälle att beklaga sig. Vår uppgift är att få maximal effekt av de medel som tillförs.

    Kommentar från Försvarsstaben

    Konteramiral Bo Berg, chef för Försvarsstabens genomförandeenhet:

    ”Armén sänker ambitionen i verksamheten i syfte att nå ekonomisk balans. Försvarsmakten optimerar över tid verksamheten givet de aktuella förutsättningarna. Inför ett nytt år gör försvarsgrenarna en planering utifrån tilldelade resurser. Ingenting är underfinansierat från början, men det kan uppkomma aktiviteter under året som behöver omhändertas. Ibland får förbanden bekosta det inom tilldelad ram, och då behöver något annat prioriteras bort. Ibland får de tillförda ekonomiska medel, som i fallet med FLF Finland. Ingen av de övriga försvarsgrenarna har genomfört en återrapporterad ambitionssänkning i år, men de säger att det är en utmanande situation att bedriva verksamhet inom ramen för ekonomiska medel.”

    Ur arkivet: