Senast publicerat
Senast publicerat:

Ceremoni för flygvapnets nya transportflygplan

Försvarsmakten kommer att köpa fyra nya transportflyg av typen C-390 från den brasilianska tillverkaren Embraer. I förra veckan genomfördes en signeringsceremoni i Uppsala. Det första svenska planet beräknas att levereras i början av 2028.

Josefine Owetz
C-390 är ett taktiskt transportflygplan för mellanlånga sträckor med kapacitet att transportera 80 passagerare eller en last på 26 ton.

Foto: Kristoffer Olofsson/Försvarsmakten.

Vid en ceremoni på Upplands flygflottilj, F 16, i Uppsala den 6 oktober undertecknade Nederländerna ett kontrakt som för Sverige innebär fyra nya taktiska transportflygplan av typen C-390 från den brasilianska tillverkaren Embraer.

Sverige ansluter sig till ett befintligt samarbetsavtal med Nederländerna och Österrike vilket innebär en påskyndad process. Eftersom Sverige kliver in i ett redan befintligt avtal kan flygplanen levereras snabbare, skriver Försvarets materielverk, FMV, i en artikel.

– Genom att gå ihop med våra partners får vi inte bara tillgång till en modern och flexibel flygplattform, utan också ett effektivt införande som stärker Sveriges operativa förmåga. Vi är tacksamma för möjligheten att ansluta till Nederländernas pågående anskaffning och ser fram emot ett nära samarbete framöver, säger Mikael Granholm, generaldirektör på FMV, i en artikel på myndighetens webbplats.

De nya transportflygplanen erbjuder högre lastkapacitet, längre räckvidd och förbättrad driftseffektivitet.

Han var på plats vid signeringsceremonin i Uppsala med bland andra försvarsminister Pål Jonson (M), flygvapenchef generalmajor Jonas Wikman och Nederländernas statssekreterare Gijs Tuinman.

– Med dess kapacitet kommer C-390 spela en nyckelroll i att stärka Sveriges nationella och internationella uppdrag och beredskap i turbulenta tider, säger försvarsminister Pål Jonson i en artikel på Försvarsmaktens webbplats

Nederländernas statssekreterare Gijs Tuinman, FMV:s generaldirektör Mikael Granholm, Embraers VD Bosco da Costa, försvarsminister Pål Jonson, flygvapenchef Jonas Wikman, och Embraers Frederico Lemos.

Foto: Kristoffer Olofsson/Försvarsmakten.

De nya transportflygplanen ska ersätta nuvarande transportflygplan 84 Hercules, som har använts i 60 år. Processen för att ersätta systemet har pågått under en längre tid och C-390 kommer enligt flygvapenchef Jonas Wikman att bli ett viktigt tillskott i flygvapnets transportförmåga.

– Det här är en viktig dag, en milstolpe och en språngbräda in i framtiden. För oss markerar detta en början på många sätt, vi är i en fas av förändring inom flygvapnet där vi anpassar oss till nya utmaningar, säger Jonas Wikman i artikeln.

Liknande läsning:

Den svenska beställningen omfattar fyra flygplan med ett totalt värde på cirka åtta miljarder kronor. I beloppet ingår även utbildningstjänster, reservdelar och kringutrustning för att systemet ska kunna tas i drift i Sverige, skriver FMV i en artikel.

Genom anskaffningen av C-390 blir Sverige en av flera europeiska nationer som använder flygplattformen. Portugal är ett av länderna som använder C-390 och i anslutning till ceremonin fanns det möjlighet att gå ombord på ett transportflygplan från det portugisiska flygvapnet.

Foto: Staffan Ekstrand/Försvarets materielverk.

C-390 är ett taktiskt transportflygplan med kapacitet att transportera 80 passagerare eller 26 ton last över medellånga till långa avstånd. 

– C-390 innebär ett tydligt steg framåt jämfört med de Herculesflygplan som används idag. De nya transportflygplanen erbjuder högre lastkapacitet, längre räckvidd och förbättrad driftseffektivitet, vilket ger flygvapnet en större flexibilitet och ökad förmåga att lösa framtida uppdrag, säger George Massoud, projektledare på FMV, i artikeln.

Det första flygplanet beräknas levereras under första kvartalet 2028, skriver FMV. 

Fakta

C-390 Millennium

Tillverkare:
Embraer, Brasilien.
Typ: Taktiskt transportflygplan.
Motorer: Två turbofanmotorer (IAE V2500-E5).
Max lastkapacitet: Upp till 26 ton.
Räckvidd: Cirka 5 000 km med medellast.
Max hastighet: Cirka 870 km/h (Mach 0,8).
Besättning: Tre personer (två piloter och en lastmästare), samt möjlighet för ytterligare en besättningsmedlem.
Lastkapacitet: Kan transportera upp till 80 passagerare eller tung materiel som fordon och containrar.
Egenskaper: Högre hastighet, längre räckvidd och större lastutrymme än Hercules-flygplanen som den ersätter.

Källa: FMV.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Teknisk förmåga har blivit ett allt viktigare maktmedel när konkurrensen mellan USA, Kina och andra stormakter hårdnar. På uppdrag av Försvarsdepartementet har forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, undersökt hur EU agerar inom additiv tillverkning.

    Maria Widehed
    3D-tillverkning
    3D har varit en möjliggörare när 71:a bataljonen har installerat ny teknik i gamla fordon.

    Foto: Felix Sundbäck/FM

    Den här artikeln är en del av en serie artiklar om 3D-tillverkning i Försvarsmakten.

    När reservdelar inte längre går att beställa måste Försvarsmakten hitta andra vägar för att säkra sin försörjningsfrihet. 3D-tillverkning utvecklas nu från enskilda lösningar på förband till en bredare förmåga – från frontnära reservdelstillverkning till möjligheten att snabbt skala upp.

    Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har i flera år pekat på möjligheten med frontnära 3D-tillverkning.

    I en artikel från 2019 beskriver FOI ett exempel från insatsen i Mali. Nederländska förband upptäckte att deras fyrhjulingar behövde fästen för GPS-mottagare på styret. Några färdiga fästen fanns inte att tillgå. Förbandet tog istället fram en skiss som skickades hem till en nederländsk forskningsorganisation. Där gjordes en digital modell som skickades tillbaka till Mali, där fästet kunde skrivas ut på en relativt enkel 3D-skrivare. Hela processen tog några dagar.

    I FOI:s rapport ”Militärteknik 2045” beskrivs additiv tillverkning som en teknik som redan nått hög teknisk mognad för vissa komplexa komponenter. 

    Anders Schröder

    Anders Schröder

    Analytiker vid FOI:s avdelning för försvarsanalys

    För Anders Schröder, analytiker vid FOI:s avdelning för försvarsanalys, är tekniken intressant både som militär förmåga och ur industriellt perspektiv.

    – 3D-tillverkning är ett exempel som belyser trenden som varit de senaste tio åren, där teknologier med dubbla användningsområden blir allt viktigare och där de traditionella försvarsföretagen inte ensamma kan driva utvecklingen på samma sätt. Industripolitik, ekonomisk politik och försvarspolitik glider ihop allt mer, säger han och fortsätter:

    – För Försvarsmakten kan detta vara viktigt på mikronivå på slagfältet – men det handlar också om en möjlighet att stärka självförsörjningen inom europeisk industri.

    För Försvarsmakten kan detta vara viktigt på mikronivå på slagfältet – men det handlar också om en möjlighet att stärka självförsörjningen inom europeisk industri.

    Anders Schröder är en av författarna bakom en ny FOI-rapport som har granskat vilka konkreta åtgärder EU vidtar för att stärka sin position inom additiv tillverkning. Resultatet är tydligt: EU har framför allt fokuserat på att skydda det som redan finns.

    – Det vi kommer fram till är att EU är ganska duktiga på att skydda europeisk industri, men vi ser mindre aktivitet när det kommer till främjandeåtgärder och samverkan. Det finns en oro för att Europa kan hamna efter.

    Det defensiva arbetet handlar rent konkret bland annat om forskningsfinansiering, regler för utländska investeringar och uppköp samt arbete med tekniska standarder.

    EU har pekat ut additiv tillverkning som strategiskt viktig för unionens ekonomiska säkerhet. Någon EU-gemensam strategi finns dock inte, trots att unionen har tagit fram en sådan inom exempelvis AI-området. I USA och Storbritannien har man däremot tagit fram försvarsinriktade strategier för 3D-tillverkning. USA och Kina är ledande inom 3D-utvecklingen. Teknisk kompetens och kontroll över värdekedjor har blivit en del av staters maktmedel, konstaterar Schröder.

    – Krig är det ultimata verktyget. Men det finns många andra sätt att påverka, som genom kontroll över ny teknik.

    FOI:s slutsats är att EU behöver göra mer för att omsätta ambitionen om en stark teknisk position i faktisk förmåga.

    – Vi konstaterar att det här är ett område där det kanske är lite mer snack än verkstad, i alla fall när det gäller det proaktiva. Om man tycker att det här är viktigt behöver man också ta fler initiativ.

    Ur arkivet: