Senast publicerat
Senast publicerat:

FMV:s årsrapport: Kapacitetsbrist i industrin bakom flertalet försenade leveranser

På bara några år har Försvarets materielverk mer än tredubblat sina beställningar till försvarsindustrin. Men anskaffningstakten behöver skruvas upp ytterligare och för det krävs bland annat ökad produktionskapacitet inom industrin. Det framgår av FMV:s årsrapport för 2024.

Linda Sundgren
Göran Mårtensson, generaldirektör på Försvarets materielverk och Pål Jonson (M), försvarsminister, under en pressträff den 24 mars om upprustningen av det militära försvaret och inköp av försvarsmateriel.

Foto: Lars Schröder/TT

Sedan beslutet om att rusta upp det militära försvaret togs 2015 har Försvarets materielverk kraftigt ökat sina beställningar gentemot industrin. År 2024 lade FMV beställningar på 67,7 miljarder kronor vilket kan jämföras med 19 miljarder 2021, det framgår av FMV:s årsredovisning för 2024. Samtidigt har leveranssäkerheten till beställaren Försvarsmakten minskat under perioden. År 2022, som enligt årsrapporten var ett särskilt gynnsamt år, låg leveransindex på 98 av 100. Förra året hade leveransindex sjunkit till 73.

– I de fall vi inte lyckas leverera i tid handlar det oftast om att industrin inte kan leverera. Industrins produktionskapacitet är en av våra trånga sektorer just nu, säger Henrik Gaunitz, chef för FMV:s lednings- och ekonomistab. 

Liknande läsning:

Något annat som påverkar leveranssäkerheten är den stora efterfrågan på försvarsmateriel som råder internationellt med många länder som rustar upp samtidigt.

– Det vi kan göra är bland annat att gå samman med andra länder och lägga större beställningar med längre kontrakt för att industrin ska våga investera och öka sin produktionskapacitet. Vi ser att flera av våra leverantörer gör jättestora investeringar, däribland Saab, men det sker inte från en dag till en annan. Att bygga nya fabriker och utbilda personal tar tid, säger Henrik Gaunitz och fortsätter:

– Man bör också fundera över statens roll i det här. I slutändan handlar det om försörjningstrygghet och förmågan att skydda Sverige.

Av de försenade leveranserna till Försvarsmakten berodde 16 procent på problem inom FMV. Det handlade bland annat om resursbrist och faktorer kopplade till kontrakt och upphandling.

Sedan 2022 pågår ett arbete med att öka effektiviteten inom myndigheten. Enligt Henrik Gaunitz har det arbetet kommit en bit på väg, men han säger det finns mer att göra med att förenkla anskaffningsprocesser och minska administrationen kring dem.

– Vi har delat upp anskaffningen i två kategorier, standardanskaffning och utvecklingsanskaffning. Standaranskaffningar är enklare och snabbare och handlar ofta om materiel som vi kan beställa från hyllan. Målet är att öka den typen av anskaffning, säger han.  

Det spelar nästan ingen roll vilken typ av materiel vi talar om, i dag är det stora problem inom samtliga områden

Bland de leveranser som uteblev under 2024 finns exempelvis mörkerstridsutrustning och personlig skyddsutrustning. Dessutom är bristen på ammunition och större vapensystem stor, däribland luftvärn.

– Men det spelar nästan ingen roll vilken typ av materiel vi talar om, i dag är det stora problem inom samtliga områden. Ammunition råder det brist på i hela Europa kopplat till stödet till Ukraina där europeiska länder har skänkt stora mängder ammunition, säger Henrik Gaunitz.

Henrik Gaunitz

Henrik Gaunitz

Chef för FMV:s lednings- och ekonomistab.

För att klara av att möta Försvarsmaktens snabbt ökande behov av materiel behöver FMV också växa personellt. Enligt den plan för kompetensförsörjning som lades 2022, skulle myndigheten utöka antalet anställda med 700 individer till 3 200 medarbetare 2027. I dag är man knappt 3 000.

Samtidigt pågår en ny översyn av personalläget vilket Henrik Gaunitz tror kommer resultera i att måltalen för antalet anställda kommer att skrivas upp ytterligare. Översynen omfattar samtliga personalkategorier, däribland yrkesofficerare inom ramen för YAM (yrkesofficer vid annan myndighet).

– I dag har vi 102 yrkesofficerare, men det är ett stort glapp till de 174 som vi skulle behöva. YAM är superviktiga för oss, men hela försvarssektorn växer och det är brist på yrkesofficerare. Vi kommer att behöva tänka utanför boxen och se om vi kan hitta liknande kompetenser på den civila marknaden, säger Henrik Gaunitz.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Under vintern har kronprinsessan Victoria kompletterat sin officersutbildning genom att fördjupa sig i arméns verksamhet. Hon har bland annat deltagit i praktiska moment vid flera förband och besökt 71:a bataljonen i Lettland. "Det är fantastiskt att man träffar på så otroligt många människor som är så drivna och gediget uppfyllda av sin uppgift", säger kronprinsessan till Officerstidningen.

    Josefine Owetz
    "Livgardet har man ju haft att göra med hela livet, men det är en helt ny bild på det sättet att få följa med en pluton och en grupp och se hur de arbetar", säger kronprinsessan Victoria.

    Foto: Filip Erlind

    Kronprinsessan har under början av 2026 deltagit i verksamhet vid flera arméförband. Hon har bland annat följt utbildning av värnpliktiga vid Norrbottensbrigaden samt deltagit i planeringsarbete vid 13:e säkerhetsbataljonen på Livgardet. Hon har också deltagit i verksamheten för en stormpionjärpluton vid Livgardesbrigaden, skriver Försvarsmakten i en artikel.

    – Att få möjligheten att ge kronprinsessan en fördjupning av armén har varit en ynnest. Kronprinsessans personliga engagemang, kunskapstörst och vilja att ta sig tid för de enskilda individerna hon träffat är en riktig energiinjektion hos våra medarbetare, säger arméchef Jonny Lindfors i artikeln.

    När kronprinsessan deltog i utbildningsmoment för den värnpliktiga stormpionjärplutonen i mitten av februari bjöds media in till ett besök. Kronprinsessan ingick i plutonen vars verksamhet den dagen bland annat innehöll fördröjande fältarbeten.

    – Det har varit en jätteintressant dag. Det är givande att få möjlighet att följa med stormpionjärplutonen ut och få se lite hur de arbetar och några av de uppgifter som de har. Det är såklart nytt för mig, men det har varit kul att se dem agera och höra dem berätta för mig om deras uppgifter och utmaningar, säger kronprinsessan Victoria till Officerstidningen.

    Kronprinsessan Victoria övar på Livgardet under sin Officersutbildning.

    Kronprinsessan deltog i utbildningsmoment för en värnpliktig stormpionjärpluton. Hon ingick i plutonen vars verksamhet den dagen bland annat innehöll fördröjande fältarbeten.

    Foto: Filip Erlind

    Under utbildningen i armén har hon också besökt Försvarsmaktens centrum för drönarutveckling i Karlsborg, Markstridsskolan och Försvarsmaktens logistik- och motorskola i Skövde. Utöver verksamhet vid förband och skolor har kronprinsessan besökt Arméstaben i Enköping för samtal med arméledningen om arméns pågående utveckling och framtid. Kronprinsessan har även deltagit i verksamhet tillsammans med 71:a bataljonen i Lettland som utgör Sveriges truppbidrag till Natos styrkor i Baltikum.

    – Kronprinsessan har haft möjlighet att åka hiss i arméns verksamhet på ett smått unikt sätt. Allt ifrån truppföring och trupputbildning på plutons- och kompaninivå till diskussioner om multidomäna operationer och vikten av division i armékår. Jag uppskattar även möjligheten att kunna visa kronprinsessan vår verksamhet i Lettland och på vilket sätt armén bidrar till avskräckning i vardagen, säger divisionschef Michael Carlén, i Försvarsmaktens artikel.

    Kronprinsessan Victoria övar på Livgardet under sin Officersutbildning.
Foto:Filip Erlind

    "Det är fantastiskt att man träffar på så otroligt många människor som är så drivna och gediget uppfyllda av sin uppgift", säger kronprinsessan Victoria.

    Foto: Filip Erlind

    Hur har din fördjupning i armén varit hittills?

    – Just nu är vi på Livgardet och det känns förstås jätteroligt att få se deras verksamhet på ett närmare håll. Livgardet har man ju haft att göra med hela livet, men det är en helt ny bild på det sättet att få följa med en pluton och en grupp och se hur de arbetar, säger kronprinsessan Victoria och fortsätter:

    – Det är värnpliktiga som är mitt uppe i sin utbildning. Så de genomgår ju också den här processen med att hela tiden ställas inför nya utmaningar och nya moment. För mig har det varit roligt att få sitta med och lyssna på allt från det befälen säger men också samarbetet mellan de värnpliktiga – hur de tar emot uppgifter och hur de ska lösa dem. Allt ifrån som här, när det gäller minering eller skenminering, till de olika uppgifterna som de får.

    Det är fantastiskt att man träffar på så otroligt många människor som är så drivna och gediget uppfylld av sin uppgift

    Kronprinsessan genomförde 2024–2025 särskild officersutbildning (Sofu) vid Försvarshögskolan och befordrades våren 2025 till fänrik. Efter utbildningen har hon valt att fördjupa sina kunskaper inom Försvarsmaktens olika stridskrafter. Hösten 2025 genomförde hon en fördjupning inom flygvapnet.

    Kronprinsessan tog officersexamen förra året. Vad betyder officersrollen för dig?

    – Det är fantastiskt att man träffar på så otroligt många människor som är så drivna och gediget uppfyllda av sin uppgift. Och inte minst av att vara lösningsorienterade och lösa de utmaningar som de får – och att göra det i ett sammanhang med andra. Jag tycker det är otroligt fint. Och givetvis för vår allas säkerhet och för vårt lands säkerhet. Så det är ju något väldigt stort. Att se individerna och det de uppfylls av och det som motiverar dem, det har varit väldigt fint att se, säger kronprinsessan Victoria.

    Kronprinsessan Victoria övar på Livgardet under sin Officersutbildning

    Kronprinsessan har deltagit i verksamhet på flera av arméns förband.

    Foto: Filip Erlind

    Ur arkivet: