Senast publicerat

Senast publicerat:

Försvarsmakten och Saab i nytt projekt: Utveckling av autonoma drönarsvärmar

Försvarsmakten och Saab har i ett år arbetat med att utveckla en ny typ av drönarsvärmar. Drönarna ska kunna bilda svärmar och autonomt kunna utföra olika typer av uppdrag. Projektet, som har ägt rum på Dalregementet i Falun, presenterades på en pressträff på Folk och försvars rikskonferens i Sälen.

Josefine Owetz

2025-01-14

Drönarförmåga är ett område där Försvarsmakten behöver en skyndsam utveckling, både vad gäller volym, teknik och taktik. Det konstaterade försvarsminister Pål Jonson (M) på en pressträff på måndagen på Folk och försvars rikskonferens, där ett nytt drönarprojekt presenterades.

Under det senaste året har Försvarsmakten och Saab, med stöd av Försvarets materielverk och Totalförsvarets forskningsinstitut, snabbutvecklat en ny typ av drönarsvärm. Det handlar om kommersiella drönare som Saab har försett med en ny mjukvara och styrsystem. Arbetet startade på försvarsministerns initiativ och är en del av hans försvarsinnovationsstrategi.

– På sättet som vi har jobbat med det här under ett år, genom att vi har jobbat intensivt och parallellt och inte sekventiellt, har vi lyckats åstadkomma en leverans som normalt skulle ta fem år på ett år, sa försvarsminister Pål Jonson på pressträffen.

Den nya drönarsvärmstekniken innebär att en enskild soldat själv ska kunna styra en svärm av flera drönare som autonomt kan lösa olika typer av uppdrag, som spaning, lokalisering och identifiering. Försvarsmakten har arbetat nära Saab med utvecklingen av den nya förmågan.

– Uppdraget var att föreslå ett militärt problem som vi tillsammans med industrin kan lösa och leverera en effekt av i ett krigsförband på så kort tid som möjligt. Valet landade på drönare. Dels för att det är en förmåga som vi har behov av att utveckla snabbt, dels för att det fanns halvfärdiga projekt i svensk industri som vi kunde plocka upp och vidareutveckla. Det är bakgrunden till projektet, säger arméchef generalmajor Jonny Lindfors till Officerstidningen.

Vad kan drönarsvärmar användas till?

– Det kan vara ytövervakning, målupptäckt, målidentifiering, leda in bekämpning och bekämpa själv. Det är egentligen hela spektret från spaning till verkan, säger Jonny Lindfors.

Hur många drönare ingår i en svärm?

– Det är alltifrån två till oändligt många egentligen för att det ska bli en svärm. Men någonstans kring över 10 och under 50 drönare är det rimliga. Det som begränsar är logistiken för att transportera drönarna till operationsområdet, för de är ju faktiskt inte pyttesmå.

Liknande läsning:

Det har gått väldigt fort för dem att bli duktiga på att hantera systemet.

Dalregementet, I 13, i Falun har fungerat som en experimentplattform, berättar Jonny Lindfors. Värnpliktiga och anställd militär personal under året testat och utvecklat det nya systemet tillsammans med Saabs tekniker och ingenjörer.

– Det har gått väldigt fort för dem att bli duktiga på att hantera systemet. De är teknikintresserade och duktiga och föreslår förbättringar för Saabs ingenjörer som sedan plockar upp och ändrar och därefter provar man igen. Det sker en ständig utveckling.

Drönarsvärmar med den nya mjukvaran kommer att testas på övningen Artic Strike 25 om en dryg månad.

– Det är en experimentövning där vi har satt upp fyra olika scenarios. Vi har bjudit in försvarsindustrin och sagt att vi har skjutfält, ledningssystem och att vi kommer att ha någonting att skjuta med. Vi har sagt: kom och överraska oss och visa vad ni kan göra, och sedan ser vi vad det blir. Det kan bli en dag med väldigt kalla fötter och ingenting händer. Eller så blir det stor succé.

Det kan bli en dag med väldigt kalla fötter och ingenting händer. Eller så blir det stor succé

Hur kommer den fortsatta implementeringen i armén att se ut?

– Vi kommer att fortsätta träna och öva med det här systemet under kommande år. Ambitionen är att även kommande värnpliktskull ska utbildas på systemet och krigsplaceras som ett krigsförband tillsammans med systemet. I 13 kommer att få fortsätta med det arbetet. Men ambitionen är att mjukvaran och styrsystemet ska kunna implementeras på alla de drönare vi köper om vi vill, säger Jonny Lindfors.

En utredning ska i vår, utifrån erfarenheterna från drönarsvärmsprojektet, lägga fram förslag på olika regeländringar som behövs. Målet är att Försvarsmakten ska kunna ligga i framkant i den tekniska utvecklingen genom att snabbt kunna ta till sig innovationer, skriver TT.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Ämnen i artikeln: Folk och försvar

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

Senast publicerat:

Aktuellt /

Fortifikationsverket

Fortifikationsverkets generaldirektör: ”Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning”

Aktuellt /

Flygvapnet

Jonas Wikman: ”Vi måste skapa en organisation som kan stå mitt i stormen”

Aktuellt /

Marinen

Johan Norlén: ”Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt”

Aktuellt /

Armén

Jonny Lindfors: ”Jag hoppas att alla i armén känner vilka steg vi har tagit”

Fortifikationsverkets generaldirektör: ”Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning”

Aktuellt /

Flygvapnet

Jonas Wikman: ”Vi måste skapa en organisation som kan stå mitt i stormen”

Aktuellt

Flygvapnet

Jonas Wikman: ”Vi måste skapa en organisation som kan stå mitt i stormen”

Flygvapnet fyller 100 år samtidigt som nya flygsystem införs, rymdförmågan byggs upp och Natobidrag genomförs. Men enligt flygvapenchef Jonas Wikman är den viktigaste utmaningen en annan: att skapa en organisation som klarar ett säkerhetsläge som är oförutsägbart och där tempot aldrig går tillbaka till det normala.

Josefine Owetz

2026-07-09

Flygvapenchef generalmajor Jonas Wikman sitter uppe på däck ombord på HMS Carlskrona och blickar ut över Visby hamn. I likhet med Försvarsmaktens övriga representanter har han ett hektiskt schema i Almedalen och deltar i många panelsamtal.

Men innan dagens seminarier tar vid, bland annat ett med rubriken ”Nästa generations luftstrid i en multidomänkontext”, ska han summera hur det första halvåret av 2026 har varit för flygvapnet.

– Jag tycker att läget är gott. Vi har ett bra och intensivt år. Organisationen är satt under press med stora externa och interna förväntningar på vad vi ska åstadkomma, både vad gäller förmågeutveckling och den säkerhetsmiljö vi lever i. Men jag känner att vi levererar. Det handlar om flygvapnets nästa steg, införandet av nya plattformar och nya förmågor.

Bland vårens större händelser för flygvapnet lyfter Jonas Wikman bidraget till Natos Air Policing på Island, som är en del av luftförsvaret i Arktisområdet. Under årets första månader bemannade en kontingent från Skaraborgs flygflottilj alliansens incidentberedskap. I februari deltog svenska flygbasjägare i den danska övningsserien Arctic Endurance 26 på Grönland för att stärka säkerheten i området och öva försvaret av Natos norra flank.

– Det känns nästan som länge sedan nu, men det är bara några månader sedan som vi genomförde det, i en tid då säkerhetssituationen i Arktis var väldigt aktuell.

Vi har en aktivitet i vårt närområde som gör att vi har daglig skarp verksamhet pågående.

Samtidigt pågår ständigt incidentberedskapen på hemmaplan, med flera insatser hittills i år. Den 13 juni meddelade Försvarsmakten att flygvapnet dagen innan genomfört dubbla insatser mot ryska stridsflyg nära svenskt luftrum.

– Vi har en aktivitet i vårt närområde som gör att vi har daglig skarp verksamhet pågående. Det är utmanande, men samtidigt känner jag att vi levererar på de uppdrag vi har, även när det gäller att utveckla framtida förmågor, säger Jonas Wikman och fortsätter:

– Jag känner mig trygg med var vi är och vart vi är på väg. Min bild är också att vi har en organisation som är stolt över vad vi åstadkommer med de förutsättningar vi har. Så här ett halvår in så kunde jag inte vara mer stolt över mitt flygvapen än vad jag är just nu – ett flygvapen som dessutom fyller 100 år i år.

Samtidigt som verksamheten pågår för fullt firar flygvapnet sitt 100-årsjubileum. Jonas Wikman medger att han först såg jubileumsåret som ytterligare en uppgift i en redan full kalender, men i stället har det blivit något helt annat.

– Det har blivit ett sätt att stärka oss. Vi har fått anledning att beskriva vilka vi är, träffa varandra och bygga laget flygvapnet. Jag önskar att vår egen personal ser flygvapnet med samma ögon som omvärlden gör. För när man står där varje dag så känns kanske allting som ett motstånd och som en övermäktig uppgift. Men när man står utanför och betraktar oss så är det ett väl fungerande maskineri som levererar på en högre nivå än vad folk förväntar sig. Och det önskar jag att organisationen får känna ibland. Jag tror och hoppas att 100-årsfirandet är ett tillfälle för att göra det.

Flygvapnet reformeras i en tid när reform krävs, och det känns väldigt bra.

För flygvapnet är 2026 också ett år då flera materielprojekt har börjat levereras eller är i slutet på en anskaffningsprocess. Jonas Wikman lyfter bland annat införandet av Jas 39 Gripen E, de nya radarspanings- och ledningsflygplanen, S 106, GlobalEye, transportflygplanen C 390 och TP 106 och det nya skolflygplanet SK 40. Samtidigt sker flera satsningar inom rymdområdet och i maj skickades Försvarsmaktens första militära spanings- och övervakningssatellit upp i rymden.

– Det är väldigt vältajmat. Vi tar steget in i en ny generation krigföringsförmåga där rymden, Gripen E och GlobalEye är byggda för att fungera tillsammans med armén, marinen och våra allierade i Nato inom ramen för multidomäna operationer, säger han och fortsätter:

– Vi har tagit viktiga steg inom rymdområdet och har blivit en operatör i rymden på riktigt under det här året. Rymdförmågan är till för att vi ska bättre ha en kapacitet att koppla ihop de olika domänerna och nationerna. Flygvapnet reformeras i en tid när reform krävs, och det känns väldigt bra.

Hur ser det ut med flygvapnets personalförsörjning?

– Personalförsörjning är fortsatt en begränsande faktor för oss och kommer att vara det under lång tid. Med det sagt tycker jag att vi har gjort betydande framsteg. Vi har gjort en grundlig analys baserat på personalens iakttagelser och gett oss på flera områden som vi har haft särskilda problem med.

Han lyfter den satsning som gjorts inom teknikerområdet det senaste året och det stora arbetet som går under namnet ”Framåt”. Under 2023 genomfördes en stor översyn på personalområdet i flygvapnet. Arbetet tog frågor som avtal, arbetsmiljö, materiel och lön. Jonas Wikman fattade därefter beslut om ett direktiv med åtgärder som nu ska införas för att skapa en mer hållbar arbetssituation för flygvapnets anställda.

Vi kommer aldrig att bli klara och det viktiga är inte att allt blir gjort. Det viktiga är att rätt saker blir gjorda.

– Vi har fortsatt prioriterat arbetet inom det vi kallar ”Framåt”. Jag är stenhård på att följa upp alla åtgärderna. De följs upp kvartalsvis och vi räknar med att vi ska få ett väldigt bra resultat. Jag tycker att vi är på rätt väg, men det tar lång tid och vi har mer jobb kvar att göra.

En fråga som han återkommer till under intervjun är balansen mellan uppgifter och resurser. Jonas Wikman menar att Flygstaben länge har försökt väga uppgifter mot resurser, men att dagens säkerhetsläge kräver ett annat synsätt.

– Vi kommer aldrig att kunna planera bort friktioner och osäkerheter i en snabbt föränderlig omvärld. Vi behöver därför bli en organisation som kan leva i kaos och må bra i kaos. Vi kommer aldrig att bli klara och det viktiga är inte att allt blir gjort. Det viktiga är att rätt saker blir gjorda.

Han beskriver det med uttrycket ”Embrace the Chaos”, att acceptera att nya uppgifter och förändringar inte är undantag utan det nya normala. Målet är därför inte att allt ska hinnas med, utan att organisationen ska prioritera rätt och känna att ett väl utfört arbete är alldeles tillräckligt.

– Man måste kunna gå hem när arbetsdagen är slut och känna att man gjort ett bra jobb och är uppskattad, även om hela uppgiften inte är löst. Vi som chefer och ledare ska känna förtroende för att organisationen gör rätt prioriteringar.

I grunden handlar det om uppdragstaktik, konstaterar han. I en tid när omvärlden förändras snabbare än planeringscyklerna behöver högre chefer styra mot önskade effekter snarare än detaljerade planer. Förbanden ska få frihet att själva avgöra hur målen bäst nås utifrån den verklighet de möter.

– Det är ute på förbanden som kraften finns. Vi måste vidta åtgärder för att skapa en organisation som kan stå mitt i stormen. För det här är en dynamik som kommer att bestå en generation framåt. Vi vet vilka effekter vi ska uppnå: vi ska avskräcka, vi ska kunna försvara oss och vi ska utbilda förbanden till en viss nivå. Jag har fullt förtroende för att organisationen gör rätt saker.

Vi är uppskattade för det vi gör och det är personalen som har åstadkommit det.

En av de största förändringarna i flygvapnet märks dock inte i nya flygplan, utan i hur organisationen är uppbyggd. Flygvapnet har det senaste året gått från två separata grund- och krigsorganisationer till en sammanhållen organisation där personalen redan tjänstgör i sina krigsbefattningar.

– Det innebär att alla anställda normalt redan befinner sig på den befattning de har i alla konfliktnivåer. Vi har en plan, leder med en order mot en chef. Jag är helt trygg med att det är rätt väg att gå. Vi är i en tid där vi har ett hot att hantera hela tiden och det kommer inte finnas en brytning mellan fred, kris och krig, utan det är en flytande skala. Vi kan inte omorganisera några gånger per år. Det här känns jättebra.

Har du något medskick till flygvapnets anställda?

– Jag kunde inte vara stoltare över flygvapnet, det är helt ärligt från mitt hjärta. Det är lätt att gå rakryggad här genom Almedalen med detta flygvapen i ryggen. Vi har verkligen levererat, både i det skarpa och i förmågeutvecklingsperspektivet. Vi är uppskattade för det vi gör och det är personalen som har åstadkommit det. Varje gång människor utifrån möter flygvapnet slås de av lagandan och kamratskapet. Det är tillsammans vi löser våra uppgifter.