Drönarförmåga är ett område där Försvarsmakten behöver en skyndsam utveckling, både vad gäller volym, teknik och taktik. Det konstaterade försvarsminister Pål Jonson (M) på en pressträff på måndagen på Folk och försvars rikskonferens, där ett nytt drönarprojekt presenterades.
Under det senaste året har Försvarsmakten och Saab, med stöd av Försvarets materielverk och Totalförsvarets forskningsinstitut, snabbutvecklat en ny typ av drönarsvärm. Det handlar om kommersiella drönare som Saab har försett med en ny mjukvara och styrsystem. Arbetet startade på försvarsministerns initiativ och är en del av hans försvarsinnovationsstrategi.
– På sättet som vi har jobbat med det här under ett år, genom att vi har jobbat intensivt och parallellt och inte sekventiellt, har vi lyckats åstadkomma en leverans som normalt skulle ta fem år på ett år, sa försvarsminister Pål Jonson på pressträffen.
Den nya drönarsvärmstekniken innebär att en enskild soldat själv ska kunna styra en svärm av flera drönare som autonomt kan lösa olika typer av uppdrag, som spaning, lokalisering och identifiering. Försvarsmakten har arbetat nära Saab med utvecklingen av den nya förmågan.
– Uppdraget var att föreslå ett militärt problem som vi tillsammans med industrin kan lösa och leverera en effekt av i ett krigsförband på så kort tid som möjligt. Valet landade på drönare. Dels för att det är en förmåga som vi har behov av att utveckla snabbt, dels för att det fanns halvfärdiga projekt i svensk industri som vi kunde plocka upp och vidareutveckla. Det är bakgrunden till projektet, säger arméchef generalmajor Jonny Lindfors till Officerstidningen.
Drönarsvärmar med den nya mjukvaran kommer att testas på övningen Artic Strike 25 om en dryg månad.
Foto: Saab
Vad kan drönarsvärmar användas till?
– Det kan vara ytövervakning, målupptäckt, målidentifiering, leda in bekämpning och bekämpa själv. Det är egentligen hela spektret från spaning till verkan, säger Jonny Lindfors.
Hur många drönare ingår i en svärm?
– Det är alltifrån två till oändligt många egentligen för att det ska bli en svärm. Men någonstans kring över 10 och under 50 drönare är det rimliga. Det som begränsar är logistiken för att transportera drönarna till operationsområdet, för de är ju faktiskt inte pyttesmå.
Det har gått väldigt fort för dem att bli duktiga på att hantera systemet.
Dalregementet, I 13, i Falun har fungerat som en experimentplattform, berättar Jonny Lindfors. Värnpliktiga och anställd militär personal under året testat och utvecklat det nya systemet tillsammans med Saabs tekniker och ingenjörer.
– Det har gått väldigt fort för dem att bli duktiga på att hantera systemet. De är teknikintresserade och duktiga och föreslår förbättringar för Saabs ingenjörer som sedan plockar upp och ändrar och därefter provar man igen. Det sker en ständig utveckling.
”Den här tekniken används inte i Ukraina idag, det är en ny teknik. Det kräver ingen pilot, det avlastar soldaterna genom att låta drönarna genomföra långtråkigt och monotont arbete. Det är en teknik som bryter ny mark”, sa arméchef generalmajor Jonny Lindfors på pressträffen där projektet med drönarsvärmar presenterades.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Liknande läsning:
Drönarsvärmar med den nya mjukvaran kommer att testas på övningen Artic Strike 25 om en dryg månad.
– Det är en experimentövning där vi har satt upp fyra olika scenarios. Vi har bjudit in försvarsindustrin och sagt att vi har skjutfält, ledningssystem och att vi kommer att ha någonting att skjuta med. Vi har sagt: kom och överraska oss och visa vad ni kan göra, och sedan ser vi vad det blir. Det kan bli en dag med väldigt kalla fötter och ingenting händer. Eller så blir det stor succé.
Det kan bli en dag med väldigt kalla fötter och ingenting händer. Eller så blir det stor succé
Hur kommer den fortsatta implementeringen i armén att se ut?
– Vi kommer att fortsätta träna och öva med det här systemet under kommande år. Ambitionen är att även kommande värnpliktskull ska utbildas på systemet och krigsplaceras som ett krigsförband tillsammans med systemet. I 13 kommer att få fortsätta med det arbetet. Men ambitionen är att mjukvaran och styrsystemet ska kunna implementeras på alla de drönare vi köper om vi vill, säger Jonny Lindfors.
En utredning ska i vår, utifrån erfarenheterna från drönarsvärmsprojektet, lägga fram förslag på olika regeländringar som behövs. Målet är att Försvarsmakten ska kunna ligga i framkant i den tekniska utvecklingen genom att snabbt kunna ta till sig innovationer, skriver TT.
