Senast publicerat
Senast publicerat:

Hårda regleringar försvårar Fortifikationsverkets anskaffning av nya anläggningar

Behovet av ny infrastruktur inom Försvarsmaktens slutna bestånd är stort, men anskaffningen av anläggningar är ofta tidsödande. Bilden är tagen i en civil anläggning som inte tillhör Försvarsmakten.

Foto: Andreas Blomlöf

Säkerhetsprövningar, bygglovsprocesser och godkännande från Must. Anskaffning av anläggningar inom Försvarsmaktens slutna bestånd är ofta tidsödande samtidigt som behovet av ny infrastruktur är stort. Det säger Annika Agneson, kundansvarig för Försvarsmaktens slutna bestånd vid Fortifikationsverket.

Linda Sundgren

Försvarsmakten är hyresgäst i mängder anläggningar, men de ägs av den civila myndigheten Fortifikationsverket. Som fastighetsägare sköter Fortifikationsverket bland annat upphandlingar och beställningar när nya anläggningar ska anskaffas, men det sker alltid på uppdrag av Försvarsmakten som också står för finansieringen. 

– Vi har ett väldigt bra och nära samarbete. Det finns ingen motsättning mellan våra uppdrag, vi jobbar mot samma mål, Sveriges ökade försvarsförmåga, säger Annika Agneson som är kundansvarig för anskaffning, avveckling och förvärv av Försvarsmaktens slutna bestånd.

Hon berättar att Fortifikationsverket ibland kontaktas tidigt i anskaffningsprocesser för att delta i utredningar och räkna på kostnader. Ibland sköter Försvarsmakten planeringen på egen hand och överlämnar sedan ärendet till Fortifikationsverket för anskaffning. Spännvidden i uppdragen är stor och kan handla om allt från att anlägga ett nytt bergrum till att avveckla gamla ammunitionsförråd som inte längre används.  

Sommaren 2022 bestämdes att alla nya projekt ska samrådas med Must innan de får starta.

– Ibland får vi nys om mark som är till salu och som skulle vara väldigt bra att införliva i beståndet eller så vill Försvarsmakten säga upp en verksamhet som de inte längre behöver. Försvarsmakten kan också be oss om hjälp för att hitta lämplig mark i ett visst område för att bygga nytt, som exempelvis en ledningsplats, säger Annika Agneson.  

Annika Agnesson samarbetar med Anläggningssektionen vid Högkvarteret, den enhet som ansvarar för det slutna beståndet i Försvarsmakten. Hon säger att samarbetet fungerar väl, men att regleringen kring anskaffning och byggnationer gör att många projekt drar ut på tiden samtidigt som efterfrågan på nya anläggningar är stor. 

– Sommaren 2022 bestämdes att alla nya projekt ska samrådas med Must innan de får starta, och det kan ta över ett halvår innan vi ens får påbörja byggprocessen. Det betyder att tid som vi inte har går utan att vi kan göra något, säger Annika Agneson. 

Innan en ny anläggning kan börja byggas krävs också samråd med Länsstyrelsen enligt plan- och bygglagen och miljötillstånd. Dessutom måste all personal som ska delta i byggnationen säkerhetsprövas.  

Liknande läsning:

– Att få tag i rätt personal är en stor svårighet som vi brottas med och det gäller allt från svetsare till ingenjörer. Under pandemin var det en sprängare som insjuknade i covid. Då blev vi tvungna att göra en ny säkerhetsprövning med en annan sprängare och veckorna gick, säger Annika Agneson och fortsätter:

– Att kontrollera mot belastningsregistret låter kanske inte så komplicerat, men det kan ta jättelång tid. Ibland kommer det in nya entreprenörer som inte kan systemen och om du missar att kryssa i någon ruta går inte ärendet vidare. I värsta fall tar det månader innan Fortifikationsverkets projektledare får reda på det. Att jobba med det slutna beståndet är spännande, men också tålamodsprövande. 

Ibland köper Fortifikationsverket marken där en anläggning ska uppföras, men även arrendeavtal med markägaren är vanligt förekommande. Arrendeavtal har använts i många år, men tidsfristen för arrenden har kortats avsevärt vilket gjort avtalen svåra att hantera för Fortifikationsverket, berättar Annika Agneson. 

– I dag är arrendetiden bara sju år, men om vi gör en investering på en halv miljard vill vi inte ha ett avtal på sju år som fastighetsägaren sedan kan vägra att förlänga. Det är inte bra för Sverige AB. Förr var avtalen på 49 år och det var mer rimligt vid så stora investeringar. Det vore mer rimligt. Om vi i dag vill ha ett arrende på mer än sju år måste vi ansöka om dispens hos regeringen och vi har hundratals arrenden att hantera, säger hon.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Första halvåret av 2026 har präglats av en rad beslut för marinen. Organisationen ska stöpas om, det strategiska samarbetet med Polen fördjupas ytterligare och fyra nya fregatter ska anskaffas. ”Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger”, säger marinchef Johan Norlén.

Josefine Owetz
Marinchef Johan Norlén
"De kommer att ge oss en uthållighet i operationer på ett sätt som vi inte haft sedan 80-talet, när jagarna gick i skroten", säger marinchef Johan Norlén om de kommande fregatterna.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Marinchef konteramiral Johan Norlén har slagit sig ner i en av mässarna ombord på HMS Carlskrona. Det är Almedalens fjärde dag och i likhet med Försvarsmaktens övriga representanter har han ett hektiskt program i Visby. Senare denna torsdag ska han bland annat delta i ett samtal tillsammans med arméchef Jonny Lindfors med temat ”Försvaret av alliansen från land och till sjöss”.

Hur är läget i marinen i juni 2026?

– Det är mycket bra. Vi är en organisation som har mycket att göra, med en fantastisk personal som sliter varje dag och gör en strålande insats. Samtidigt har vi en tydlig uppgift att lösa. Jag upplever en stor tillfredsställelse, även om jag vet att det är tufft på många håll, säger Johan Norlén.

Tempot i marinen är fortsatt högt, konstaterar han. Utöver att marinen ständigt löser sina nationella uppgifter, deltar fartyg och besättningar regelbundet i Natos verksamhet i Östersjön. Marinens operationscentral på Muskö har dagligen kontakt med CTF Baltic (Commander Task Force Baltic), den stab som leder Natos marina insatser och övningar i Östersjöregionen.

– Vi bidrar hela tiden till alliansen och har dagligen kontakt mellan våra respektive ledningscentraler. Vi har alltid fartyg ute som genomför operationer och verksamhet i olika beredskapsnivåer. Vi hade förra året, och till viss del även i år, flera fartyg som är avdelade till alliansen.

I slutet av maj fattade Johan Norlén beslut om inriktningen för marinens nya organisation och under hösten inleds införandet. Från den 1 januari 2029 ska marinen bestå av fem organisationsenheter i stället för dagens åtta. Dagens flottiljer och regementen upphör som egna organisationsenheter och bildar tillsammans tre nya marina baser.

Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss.

– Nu börjar egentligen arbetet. Vi går in i en längre införandeperiod som samordnas med ÖB:s förändringar av den centrala ledningen. Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss. Det handlar om att minska dubbelarbete och bygga en organisation som är mer förändringsbenägen och bättre anpassad till dagens verklighet. Väldigt enkelt uttryckt: vi ska göra rätt saker snarare än saker rätt.

Det senaste året har marinen också genomfört Operation Älvsnabben, ett arbete som ska ge bättre kontroll över marinens materiel.

– Det handlar om att få bättre ordning i registervården och öka vår förmåga att snabbare mobilisera om det skulle krävas. Även om vi såklart redan är ganska snabba ändå, i och med att vi har många stående förband.

Johan Norlén

"Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss. Det handlar om att minska dubbelarbete och bygga en organisation som är mer förändringsbenägen och bättre anpassad till dagens verklighet", säger Johan Norlén om marinens nya organisation.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

En annan stor händelse under våren var beslutet att Sverige går vidare med anskaffning av fyra fregatter från Frankrike. Fartygen, som tillverkas av det franska bolaget Naval Group, ska levereras från 2030. Johan Norlén beskriver materielprojektet som en milstolpe.

– Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger. Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt.

De nya fartygen ska ge Sverige en luftförsvarsförmåga som få europeiska länder förfogar över, men marinchefen betonar att fregatterna innebär betydligt mer än luftvärn.

– Vi bygger ett avancerat luftförsvarssystem som i dagsläget bara finns i Italien, Frankrike och Storbritannien, men fregatterna stärker dessutom vår ubåtsjaktförmåga. De kommer också att ge oss en uthållighet i operationer på ett sätt som vi inte haft sedan 80-talet, när jagarna gick i skroten.

Parallellt ska Visbykorvetterna moderniseras och utrustas med luftvärnsrobotsystem, de nya A 26-ubåtarna närmar sig leverans och utvecklingen av obemannade och autonoma system fortsätter.

– Vi behöver bygga en hybridmarin. Vi kommer att behöva både bemannade och obemannade system. Erfarenheterna från Ukraina och Röda havet visar att vi måste kunna hantera allt från drönare till ballistiska hot och samtidigt ha kontroll över det som händer under ytan.

Hur ser det ut med marinens personalförsörjning?

– Det går väldigt bra. Vi har fördubblat vår personalstyrka sedan 2022 i alla kategorier. Bara under förra året växte vi med 500 medarbetare. Omkring 60 procent av dem som gör värnplikten i marinen stannar kvar som anställda eller går vidare till officersutbildning.

Nästa steg handlar om att få fler att stanna kvar längre i organisationen och skapa tydliga karriärvägar, inte minst genom de möjligheter som Nato innebär, säger Johan Norlén och tar lyfter CTF Baltic som exempel. Staben ligger för närvarande i tyska Rostock, men ska flytta till Polen om något år. 2032 är planen att CTF Baltic ska ledas från Karlskrona.

– Det är ett enormt åtagande, men också en fantastisk möjlighet. CTF Baltic har en extremt viktig roll i Östersjöområdet. Att den placeras i Sverige kommer också att ge våra medarbetare möjlighet att tjänstgöra i Nato utan att lämna landet.

Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare.

Ett annat område som utökats under året är det strategiska samarbetet med Polen. Den 29 juni tecknade Polen avtal om att skaffa ubåt av typ A 26 från Saab, vilket fortsätter att fördjupa partnerskapet, konstaterar marinchefen.

– Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare. Ubåtsaffären är en liten del, vi samarbetar redan kring undervattensområdet, minröjning, ubåtsräddning och kustrobotsystem. Vårt samarbete kommer att utvecklas under många år framöver.

Som en del av överenskommelsen kommer Polen att hyra den svenska ubåten HMS Södermanland fram till dess att de nya ubåtarna levereras. Utbildning av polsk ubåtspersonal startar direkt efter sommaren och genomförs vid Första ubåtsflottiljen och Sjöstridsskolan i Karlskrona.

– Utbildningen börjar i höst och sedan kommer åtagandet att fortgå över tid i minst 10 år framåt. Vi kommer också att vara behjälpliga i utbildningar på A 26. Detta en stor möjlighet och kraftansträngning för de som är berörda.

Har du något medskick till marinens anställda?

– Jag är stolt och glad varje dag över marinens personals fantastiska insats. Jag vet att det har varit tungt och jag kan inte lova att det kommer bli en ljusning på den punkten i framtiden. Men jag önskar alla en fantastiskt trevlig sommar och välförtjänt ledighet. Jag hoppas att ni laddar batterierna och kommer tillbaka med ny kraft inför höstens uppgifter och uppdrag.

Ur arkivet: