Senast publicerat

Senast publicerat:

Lönerna ses över för att lösa personalbristen inom flygteknisk tjänst

Efter flera år av underskott på personal inom flygteknisk tjänst ses såväl utbildning som organisation och löner över i en omfattande utredning. En första delrapport väntas komma innan jul. ”Det finns en viss irritation hos många tekniker över att piloterna fick sin del av kakan, samtidigt som man tycker att det ju är lika viktigt att det finns någon som tar hand om maskinerna”, säger major Torbjörn Johansson, central flygunderhållschef på Flygstaben.

Linda Sundgren

2024-10-10

I flera år har det varit brist på flygtekniker i Försvarsmakten och situationen är fortsatt ansträngd. Det är svårt att rekrytera till de flygtekniska utbildningarna samtidigt som nya arbetsuppgifter ålagts de tekniska enheterna.

– Konsekvensen blir att vi inte kan producera den flygtid som piloterna behöver för sin träning. Vi kan helt enkelt inte få fram tillräckligt många flygplan när det behövs, säger major Torbjörn Johansson, chef för flygunderhållsektionen och central flygunderhållschef på Flygstaben i Uppsala.

Fanjunkare Andreas Ek är flygtekniker och TIF (tekniker i flygtjänst) på helikopter 14-systemet på 3:e helikopterskvadron vid Blekinge flygflottilj, F 17, i Ronneby. Enligt honom har bristen på tekniker förvärrats under senare år.

– Teknikerbristen är mer påtaglig i dag än den någonsin varit under mina år i Försvarsmakten. Många går tungt och det prioriteras hårt mellan uppgifterna. Teknikerkåren upplevs alltid ha varit åsidosatt, men nu finns en känsla av att gränsen är nådd, säger Andreas Ek som också är aktiv i Officersförbundets nationella intresseförening för flygtekniker, Kofot.

Liknande läsning:

Situationen beror i grunden på att utflödet av tekniker länge varit större än inflödet, menar Andreas Ek. Det, säger han, kan i sin tur härledas till i huvudsak tre faktorer: förhållandevis låga löner, mycket begränsad löneutveckling och mycket begränsade karriärs- och utvecklingsmöjligheter.

– Löneläget är kraftigt eftersatt och möjligheterna till karriärutveckling är väldigt begränsade. Efter en viss tid stagnerar individen i den personliga utvecklingen och flera av mina kollegor har lämnat för civila jobb. Ofta är det en kombination av arbetsuppgifter och lön som lockar dem som slutar, säger Andreas Ek.

Teknikerbristen är mer påtaglig i dag än den någonsin varit under mina år i Försvarsmakten

Även Torbjörn Johansson är medveten om att flygtekniker är eftertraktade på den civila arbetsmarknaden, vilket leder till konkurrens om kompetensen.

– Vi har tidigare tappat en del människor till civila företag och industrier. Då konkurrerar vi ganska hårt med civila löner och våra teknikerlöner har kanske inte riktigt hängt med i utvecklingen, säger han och fortsätter:

– Det finns också en viss irritation hos många tekniker över att piloterna fick sin del av kakan, samtidigt som man tycker att det ju är lika viktigt att det finns någon som tar hand om maskinerna när de står på marken för att kunna producera flygtid och i slutändan ge krigsförbandsutveckling.

Något annat som bidragit till rådande teknikerbrist är, enligt Torbjörn Johansson, att mängden arbetsuppgifter ökat utan att personalstyrkan anpassats därefter. Det leder ibland till att alla uppgifter inte hinns med, även om raderna är fyllda.

– Det har främst det förändrade omvärldsläget bidragit till och det är något vi inte styr över. Hur vi kommer omhänderta detta ingår i det arbete som påbörjats, säger han.

När det handlar om att rekrytera till de flygtekniska utbildningarna har situationen förbättrats något med de ökande värnpliktskullarna, enligt Torbjörn Johansson. Men få officerskadetter väljer militärteknisk inriktning. Därmed behöver specialistofficerare besätta officersbefattningar i allt större omfattning, men inte heller specialistofficersklasserna fylls enligt plan. Att utbilda sig till flygtekniker tar mellan fem och sju år och det tror han kan få ungdomar att tveka.

Långa utbildningar som inte leder till de lönenivåer som man kunnat förvänta sig tror jag inte lockar ungdomarna

– Långa utbildningar som inte leder till de lönenivåer som man kunnat förvänta sig tror jag inte lockar ungdomarna. Ungdomar i dag är ganska ombytliga på arbetsmarknaden och det är nog inte så många som har en plan för fem till sju år framöver.

Nu pågår ett omfattande utredningsarbete inom flygvapnet där hela området flygteknisk tjänst ses över, däribland utbildning, organisation och lönenivåer. Även de regelverk som är kopplade till flygunderhållet ingår i utredningen.

– Till viss del har vi skrivit fast oss i ganska svåra egna styrningar, vi vill vara lite extra säkerhetsmässiga. Men nu tittar vi på om det går att förenkla processerna utan att göra verksamheten mer osäker, säger Torbjörn Johansson.

Andreas Ek välkomnar det förbättringsarbete som nu pågår. Samtidigt säger han att det är viktigt att det blir en tydlig förändring för att inte spä på det missnöje som redan finns bland flygteknikerna.

– Jag är försiktigt optimistisk inför att arbetsgivaren verkar ha förstått vidden av problemet, och att man tittar på olika lösningar för att hitta en långsiktig lösning. Därtill hoppas jag att arbetsgivaren inser vikten av att göra rätt satsningar i rätt omfattning. Om det skulle bli en halvhjärtad åtgärd nu är risken att man skapar ännu mer irritation inom yrkeskåren, säger Andreas Ek.

En första delrapport om bristen på personal inom flygteknisk tjänst är planerad att publiceras innan jul.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Ämnen i artikeln: Flygtekniker

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

Fortsatt problem med skaderapporteringen – tio år efter bytet till Prio

Mest läst:

Aktuellt /

Jämställdhet

Noak utreds – årets konferens nära att ställas in

Aktuellt /

Armén

Hundratals miljoner saknades i arméns planering

Intervju /

Jonas Hård af Segerstad

Utbildningschefen: ”Vi behöver precision och inte bara stort antal”

Intervju /

Försvarsdebatt

Taktisk: ”Jag vill att myndigheten ska bli bättre”

Aktuellt

Nato

Försvarsmakten får eget 5G-nät – Sverige och Finland leder Natosatsning

Sverige och Finland får en ledande roll i Natos utveckling av framtidens militära kommunikation. Samtidigt ska Försvarsmakten få ett eget rikstäckande 5G-nät. På Södra skånska regementet, P 7, demonstrerades under onsdagen hur tekniken kan användas i fält.

Maria Widehed

2026-11-05

Överste Annelie Olausson, regementschef vid Södra Skånska regementet, P 7, står vid södra skjutfältet på Revingehed.

– Det är bara att se på fältet här. Vi har ju jättedålig täckning.

Under exempelvis regementets dag räcker kapaciteten i de befintliga mobilnäten inte alltid till. För en brigad under uppbyggnad, som skapat sitt eget ledningsstödssystem LSS Echo där 5G är en viktig del, behöver teknik snabbt komma på plats.

– Det handlar om att kunna känna att vi har en säker kommunikation. Med säker menar jag inte bara krypterad, utan också att man kan lita på att den har den kapacitet som behövs i det område där vi ska slåss, säger Annelie Olausson.

Bakom henne har några soldater just rest en ställning med kommunikationsutrustning. Ett hundratal personer från bland annat försvarsindustrin och andra länders försvarsmyndigheter har följt arbetet, sju minuter tog det.

På skjutfältet visas sedan flera sätt att upprätta kommunikationsförbindelser. En drönare kan lägga ut fiberoptisk kabel, medan en fordonsburen mast används för att förstärka täckningen. Sverige och Finland har fått en gemensam ledarroll inom en av fem innovationsmiljöer som Nato har etablerat för att utveckla och testa ny teknik för militär användning. Uppdraget innebär att länderna ska bidra till utvecklingen av framtidens säkra och motståndskraftiga kommunikationslösningar.

Satsningen ingår i Natos ”Rapid Adoption Action Plan”, som ska förkorta tiden från att en teknisk lösning identifieras till att den kan införas och användas operativt. Enligt Nato ska innovationsmiljöerna göra det möjligt att pröva ny teknik i realistiska militära miljöer, med användarna involverade i utvecklingen.

Som en del av satsningen får Försvarsmakten, med stöd av Försvarets materielverk, FMV, ett eget 5G-nät som byggs, utvecklas och förvaltas av Telia och Ericsson. Samtidigt etableras en innovationsplattform där ny teknik snabbare ska kunna omsättas till operativ militär förmåga.

Det rikstäckande nätet ska kunna förstärkas vid militära baser och kompletteras med tillfälliga lösningar i fält, vid förbandsplatser och krisflygbaser. Tekniken ska också kunna användas ombord på exempelvis transportflygplan, amfibiebåtar och fregatter.

– Det är det bästa av två världar – man drar nytta av den befintliga och kommersiella innovationen, men man särskiljer så det blir en dedikerad försvarsförmåga med helt annat skydd, säger Telias vd Anders Olsson.

Det handlar dock inte om att ersätta Försvarsmaktens befintliga militära kommunikationssystem. Den nya 5G-förmågan ska bli ytterligare ett sätt att överföra information mellan förband, sensorer och ledningssystem.

– Det stora är att vi inte bygger ett helt eget system med egna master och allting, utan använder den infrastruktur som finns, säger Rebecca Ihrfors, chef verksamhetsområde Ledningssystem vid Försvarets materielverk.

Hon beskriver hur 5G ska kunna användas tillsammans med bland annat fiber, satellitkommunikation och radio. Om en förbindelse störs eller slås ut ska kommunikationen kunna fortsätta via en annan.

– Vi måste bli mycket duktigare på att ha flera olika transmissionsformer.

Målet är att förbanden inte ska behöva hantera varje byte av kommunikationsväg manuellt.

– Du som soldat eller officer ute i fält ska kunna ha ungefär samma upplevelse som när du kliver av ett flygplan i ett annat land. Telefonen söker upp ett nytt nät och sedan fungerar den igen, säger Rebecca Ihrfors.

Ju närmare ryska gränsen du kommer, desto mindre vill du kanske använda de näten

För Annelie Olausson är frågan om tillgänglig kommunikation särskilt viktig när förbanden ska verka utanför Sverige.

Hon pekar på att mobilnäten i de områden där armén kan behöva strida inte nödvändigtvis är utbyggda på samma sätt som hemma, exempelvis i Baltikum. Det finns också säkerhetsrisker med att förlita sig på befintlig infrastruktur.

– Ju närmare ryska gränsen du kommer, desto mindre vill du kanske använda de näten, på grund av risken för att de är avlyssnade eller komprometterade på något sätt.

Annelie Olausson beskriver hur P 7 har arbetat med att testa ny teknik, men att begränsningar i mandat och upphandlingsprocesser kan bromsa utvecklingen.

– Och tid är det vi inte har. Det finns en styrka i att bedriva utvecklingen så här nära dem som faktiskt upplever det militära problemet. Du får ett annat tempo i det, säger hon.

Att förkorta tiden från teknisk utveckling till operativ användning är också ett av huvudsyftena med Nato Innovation Range.

En IT-säkerhetslösning som fungerar utmärkt i vanliga fall kan vara jättedålig i fält

– Tidigare har vi brutit ner behoven till tekniska krav, mött industrin och fått in en produkt som fungerar precis som det var tänkt. Sedan kommer den ut till förbanden och de säger: ”Vad är det här? Så här jobbar inte vi”, säger Rebecca Ihrfors och fortsätter:

– En IT-säkerhetslösning som fungerar utmärkt i vanliga fall kan vara jättedålig i fält. Om vi förstår det tidigt vinner vi väldigt mycket tid.

Förmågan att korta tiden mellan upptäckt, beslut och handling är ett av de viktigaste målen med satsningen. Avancerad 5G innebär en förbättrad möjlighet att koppla samman. Information om fiendens positioner och rörelser kan snabbt delas mellan sensorer, förband och ledningssystem.

Tekniken öppnar också upp för så kallad ”sensing”, där kommunikationsinfrastruktur kan användas för att upptäcka exempelvis drönare. Ute på Revingehed demonstrerades under onsdagen Ericssons nya teknik Isac, Integrated sensing and communication, som i tidigare tester har kunnat upptäcka små drönare på kilometeravstånd med hjälp av 5G-nätets radioutrustning.

Rebecca Ihrfors beskriver hur man genom säkra kommunikationsförbindelser och gemensamma digitala molnlösningar framgent kan få tillgång till en helt annan lägesbild. Man följer bland annat användningen av det ukrainska systemet Delta, som samlar information från bland annat drönare, sensorer och förband i en gemensam digital lägesbild som kan delas mellan olika delar av försvaret.

– I Sverige har du ju idag en lägesbild över ditt system – stridsledningscentralen har en, sjöövervakningscentralen har en. Vi försöker lära oss hur Delta och andra system fungerar. Vi lär oss väldigt mycket, både från Ukraina och Mellanöstern. Med samma lägesbild kan man genomföra multidomänoperationer mycket snabbare.

Försvarsmaktens nya 5G-nät ska byggas ut successivt, men någon tidsplan för när nätet ska vara fullt utbyggt har ännu inte presenterats. Förhoppningen är att flera av de nya kommunikationslösningarna ska kunna börja användas under de närmaste åren.

– Under 2027 och 2028 tror jag att det kommer att hända väldigt mycket. Men det kommer att ta tid innan det här finns ute hos alla förband, säger Rebecca Ihrfors.

Fakta

Natos fem innovationsmiljöer

Nato Innovation Range består av fem pilotmiljöer som ska påskynda utveckling, testning och införande av ny teknik för militär användning. Satsningen ingår i Natos Rapid Adoption Action Plan.

Sverige och Finland: Future connectivity. Säkra och motståndskraftiga kommunikationsnät för militär användning.

Estland: Cyber testbed. Utveckling och testning av cyber- och IT-lösningar.

Lettland: Uncrewed systems. Obemannade system och teknik för att bekämpa drönare.

Italien: Underwater environment. Undervattenssystem och marin teknik.

Nederländerna: Shallow waters. Autonoma marina system och säkerhet på havsbotten i grunda vatten.

Källa: Nato

Ämnen i artikeln: Nato

Ur arkivet:

Aktuellt /

Granskning