Senast publicerat
Senast publicerat:

Balkanveteraner hedrades under Veterandagen

På Veterandagen den 29 maj hedrades alla som genomfört internationella insatser i rikets tjänst. I år uppmärksammades särskilt de över 8 800 veteraner som tjänstgjorde på Balkan mellan åren 1991 och 2000. Veteraner, anhöriga, gäster och allmänhet samlades på onsdagen vid Sjöhistoriska museet i Stockholm för att ta del av utställning, uppvisningar och en högtidlig ceremoni med medaljering, kransnedläggning och musik.

Josefine Owetz
Ceremoni med kransnedläggning, hederstal och medaljering under Veterandagen på Gärdet den 29 maj.

Foto: Niklas Englund/Försvarsmakten.

Veterandagen firas för att hedra och uppmärksamma alla som tjänstgjort eller tjänstgör i fredsfrämjande insatser. Statsceremonin med kransnedläggning, hederstal och medaljering ägde igår rum vid Sveriges nationella veteranmonument, Restare, på Gärdet i Stockholm.

I år uppmärksammades särskilt de utlandsveteraner som tjänstgjorde på Balkan under åren 1991–2000 i Bosnien, Kroatien, Nordmakedonien, Serbien, Albanien samt Ungern. Under dessa år bidrog Sverige med nästan 9 000 personer i dessa insatser.

Liknande läsning:

– När Europa än en gång föll ner i en mörk spiral av motsättningar, våld och död, så valde tusentals svenskar att göra en insats just där. Det glömmer vi inte, varken vad ni gjorde eller varför ni behövde göra, det ni gjorde, sa statsminister Ulf Kristersson (M) i sitt tal.

Tal hölls också av riksdagens talman Andreas Norlén, Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, och överbefälhavare Micael Bydén.

Det var på Balkan med start i december 1995 som Sverige deltog i en Natoledd insats för allra första gången

– Årets veterandag är historisk. Det är första gången som vi firar den som allierad som medlem i Nato. Med tanke på att vi i år särskilt uppmärksammar insatserna på Balkan känns det här extra bra. För det var på Balkan med start i december 1995 som Sverige deltog i en Natoledd insats för allra första gången, sa ÖB Micael Bydén i sitt tal och fortsatte:

– Det skedde efter att Nato tagit över ansvaret för de fredsbevarande styrkorna i det forna Jugoslavien från FN. Ni som var med då, ni var pionjärer. Ni la grunden till vår förmåga att operera inom Natos ram. Det som började i Bosnien, Kroatien och Makedonien fördjupades sedan i Kosovo, Afghanistan, Libyen och Irak. Insatser som nu högst väsentligt underlättar vår integrering i alliansen som fullvärdig medlem, sa han. 

Vid ceremonin delades myndighetens utmärkelser och medaljer för förtjänstfulla insatser ut (se mer information i faktarutan).

Veterandagen2024_Ceremoni_8Q3A0127

Veterandagen firas för att hedra och uppmärksamma alla som tjänstgjort eller tjänstgör i fredsfrämjande insatser.

Foto: Niklas Englund/Försvarsmakten.

Med anledning av årets veterandag har Försvarsmakten producerat en dokumentär om de militära insatserna i Bosnien. ”I två avsnitt ges perspektiv på kriget som kom att omforma FN, Nato och Sveriges roll i fredsfrämjande insatser”, skriver Försvarsmakten i en artikel

Dokumentären ”Där och då”, vars första avsnitt premiärvisades på veterandagen, är en samproduktion mellan Försvarsmaktens veterancentrum och det Operativa kommunikationsförbandet. Det andra avsnittet släpps på Försvarsmaktens YouTube-kanal den 5 juni. 

Utöver det statsceremoniella högtidlighållandet av Veterandagen genomfördes även lokala ceremonier på en rad olika orter i landet. 

Veterandagen2024_Ceremoni_8Q3A0204

Kung Carl XVI Gustaf delade ut Försvarsmaktens medalj för sårade i strid i silver samt Försvarsmaktens medalj för internationella insatser med spänne och krans.

Foto: Niklas Englund/Försvarsmakten.

Fakta

Myndighetens utmärkelser för förtjänstfulla insatser

Försvarsmaktens medalj för sårad i strid, i silver

Tilldelas: Menig Georg Mc Callum, Fridlevstad

med anledning av striderna i Bosnien 1995.

Försvarsmaktens medalj för internationella insatser med spänne och krans

Tilldelas: Överste Lennart Widerström, Ronneby

för att under pressade förhållanden möjliggjort förhandling av en fredlig lösning med en beväpnad och fientlig milis Timbuktu, Mali september 2019.

Överstelöjtnant Johan Larsson, Täby

för internationella insatser med spänne och krans för att genom stort personligt engagemang och professionalism på ett avgörande sätt bidragit till en lyckad avveckling av FN-insatsen i Mali 2023.

Fanjunkare Erik Lundqvist, Uppsala

tilldelas Försvarsmaktens medalj för internationella insatser med spänne och krans för att på ett förtjänstfullt sätt utbildat och utvecklat förmågor i förbandet under insatsen i Mali 2022.

Översergeant Oscar Karlsson, Kungsängen

tilldelas Försvarsmaktens medalj för internationella insatser med spänne och krans för att under pressade förhållanden, med fara för eget liv och med rådighet lett det vitala inledande skedet i striden i Gao, Mali, 6 juli 2022.

Furir Linda Karlsson, Lund

tilldelas Försvarsmaktens medalj för internationella insatser med spänne och krans för att genom förtjänstfulla insatser gynnat eget förband i Mali 2022.

Försvarsmaktens förtjänstmedalj i guld

Tilldelas postumt vid annat tillfälle:

Menig Hjalmar Albertsson, Bodafors

för dödsfall i tjänsten, Blekinge 17 augusti 2023.

Källa: Försvarsmaktens veterancentrum.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    "Jag anser att utbildningen kräver en repetitionsutbildning inom strid i samband med inryck på skolan, i syfte att fylla i luckor i kadetternas tidigare utbildning", skriver insändarskribenten.

    Foto: Niklas Englund/Försvarsmakten.

    Efter att precis ha avslutat min värnplikt ryckte jag in på Officersprogrammet (OP) 2025 och visste inte riktigt vad jag kunde förvänta mig. Visserligen hade jag genomfört min värnplikt som logistikgruppchef, men trots det anser jag inte att jag var redo för de krav jag upplever utbildningen ställer på mig. En genomförd värnplikt var inte nog för att ge mig den kunskap jag behöver för att utvecklas optimalt på Officersprogrammet. Jag anser att utbildningen kräver en repetitionsutbildning inom strid i samband med inryck på skolan, i syfte att fylla i luckor i kadetternas tidigare utbildning.

    Fördelen med OP är kadetternas många tidigare erfarenheter. Detta innebär att man kan lära av varandra och knyta viktiga kontakter inom Försvarsmaktens många funktioner. Dock är detta även en nackdel när utbildningen är standardiserad och är starkt formad efter arméns stridande förband.

    Varje officer i Försvarsmakten måste kunna strida och leda strid, men för att uppnå detta krävs att kadetterna har en gemensam lägstanivå som är känd av befälslaget. En känd lägstanivå medför att utbildningen kan fokusera mer på att utveckla kadetternas ledarskap i strid, än att kadetterna skall behöva jaga i kapp sina kollegor som har mer stridsvana.

    Kadettbataljonen har enligt mig varit undermålig i att fånga upp de kadetter vars kunskap är bristande

    För många som tidigare har arbetat med någon av arméns funktioner, såsom underhåll, ledning eller fältarbete, är markstridsförmågan i min mening skrämmande låg. Detta inkluderar inte de andra vapengrenarna, vars genomsnittsförmåga troligtvis är ännu sämre. Eftersom väpnad strid i mångt och mycket är Försvarsmaktens huvuduppgift, krävs att kadetterna hanterar grunderna innan övrig utbildning kan staplas ovanpå.

    Kadettbataljonen har enligt mig varit undermålig i att fånga upp de kadetter vars kunskap är bristande, och det känns enligt mig som att bataljonen stoppar huvudet i sanden och ignorerar problemet. Trots detta uttrycker befälslaget ett missnöje över den låga utbildningsnivån. En kortare repetitionsutbildning på cirka en månad med fokus på att strida och leda strid, hade enligt mig löst många av de ovannämnda problemen.

    I samband med mitt inryck tilldelades Försvarsmakten blott två veckor att förbereda kadetterna för utbildningen samt att kontrollera kadetternas fysiska förutsättningar. Inrycksveckorna borde utan större förhinder för Försvarshögskolans planering kunna förlängas med ett par veckor. De kadetter som tidigare varit anställda som GSS/K kan eventuellt möta en sådan utbildning med skepsis, då den kan för den erfarne te sig överflödig.

    En repetitionsutbildning hade gett kadetterna en gemensam utbildningsnivå 

    Dock är en sådan utbildning vital för de som antingen varit civila och behöver skaka av sig rosten, eller haft en mestadels ickestridande funktionsbefattning under värnplikten. Detta hade möjliggjort att kadetterna med mindre erfarenhet inte behöver oroa sig för att deras tidigare erfarenheter är otillräckliga för att ta tillvara på utbildningen till fullo.

    Sammanfattningsvis anser jag att en repetitionsutbildning hade gett kadetterna en gemensam utbildningsnivå som gör det lättare för befälslaget att utgå från. Utbildningen hade även gett kadetterna lika villkor inför utbildningens krav inom markstrid och tagit bort kadetternas behov av att jaga i kapp sina kollegor.

    Slutligen hade en sådan repitionsutbildning möjliggjort att kadetterna inte behöver oroa sig för att otillräcklig kunskap inom en arméfärgad utbildning begränsar deras möjlighet till personlig ledarskapsutveckling.

    Kadett R

    Ur arkivet: