Senast publicerat
Senast publicerat:

Långsam ökning av antalet kvinnor som gör värnplikt

”I år ryckte 4 917 värnpliktiga in. Av dem var 864 kvinnor, vilket motsvarar 17,5 procent. Målet var 20 procent kvinnor 2020.” I nummer sju 2020 rapporterade Officerstidningen om könsfördelningen bland landets värnpliktiga. Jenny Ström, då kommendörkapten och chef för Försvarsmaktens rekryteringssektion, uttalade sig om situationen: ”Vi kan inte vara nöjda när vi inte nått upp till målet. Däremot är det positivt när utvecklingen går åt rätt håll”, sa hon.

Anna-Maria Stawreberg
Ur Officerstidningen 7, 2020

FAKTA

Då:
Av de 4 917 värnpliktiga, var 864 personer eller 17,5 procent, kvinnor. För att få en jämnare fördelning mellan könen funderade Försvarsmaktens rekryteringssektion på att vidta åtgärder. Ett led var att anställa skolinformatörer. Ett annat att kalla kvinnor till mönstring, trots att de inte anmält sitt intresse.

Nu:
Tre år senare är cirka 20 procent av de 6 600 värnpliktiga kvinnor. Men eftersom lagen säger att det inte går att sätta specifika procentmål ser Försvarsmakten istället över kraven för vissa utbildningar. Dessutom jobbar man på att öka kunskapen om värnpliktsutbildningen.

I dag är cirka 20 procent av de 6 600 värnpliktiga kvinnor. Enligt Marinette Nyh Radebo, kommunikationschef på Plikt-och prövningsverket, råder det ingen tvekan om att det behövs en jämnare fördelning mellan värnpliktiga män och kvinnor.

– Försvarsmakten ser nu över kraven på vissa utbildningar eftersom alla utbildningar har olika krav, som dessutom höjdes under frivilligtiden. 

Genom olika kanaler som att skicka hem information till totalförsvarspliktiga och information i sociala medier, hoppas man öka kunskapen om värnplikten. En annan åtgärd är att skicka ut en mönstringshandbok till de som ska mönstra. I framtiden kommer Plikt- och prövningsverket att trycka mer på att värnplikten är en skyldighet.

– Det finns till exempel fortfarande 30 procent som tror att värnplikten är frivillig, och bland dessa ser vi att många är kvinnor, säger Marinette Nyh Radebo.

» Det finns till exempel fortfarande 30 procent som tror att värnplikten är frivillig, och bland dessa ser vi att många är kvinnor.«

Från och med 2020 ändrades även utformningen av mönstringsunderlaget. Det har nämligen visat sig att mellan 60 och 65 procent fyller i diskvalificerande uppgifter. 

– Vi behöver inte ta hänsyn till intresse, eftersom det är en plikt, men eftersom så få kallas tror många att vi bara utgår från de som är intresserade.

När fler ska göra värnplikt behöver Plikt- och prövningsverket kalla fler till mönstring. 

– Förra året kallade vi 1.000 personer till mönstring som hade förutsättningar att klara mönstringen, men som svarat att de inte var intresserade. I år kallade vi 4.000 personer, säger Marinette Nyh Radebo.  

Överstelöjtnant Rickard Åström, chef för utbildningssektionen vid Försvarsstaben, konstaterar att antalet kvinnor som gör värnplikt behöver öka. 

– Vi strävar efter att få fler kvinnor att göra värnplikten, säger han och berättar att Försvarsmakten vidtar flera åtgärder för att fler kvinnor ska vilja göra värnplikt och bli uttagna till värnplikstjänstgöring. 

Dessa åtgärder kan till exempel vara att se till att det finns personlig utrustning anpassad för kvinnor och att Försvarsmakten får värnpliktsutbildningen att framstå som viktig, givande och intressant. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Ungdomar till välutbildade föräldrar med höga inkomster blir oftare antagna till militär grundutbildning än dem från socioekonomiskt svaga familjer. Bland värnpliktiga som utbildas mot befälsbefattning är skillnaderna som störst. Det visar en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut.

Linda Sundgren
Värnpliktiga vid Ledningsregementet.
Det finns ett tydligt samband mellan inskrivning till värnplikt och socioekonomisk status, visar en rapport från FOI. Ju högre utbildning föräldrarna har desto vanligare är det att bli inskriven till värnplikt.

Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

I höstas kom en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) som visar att socioekonomisk status inte spelar någon roll för ungdomars inställning till värnplikten. Ungdomar till lågutbildade föräldrar med låga inkomster var ungefär lika intresserade av att göra lumpen som dem i andra samhällsklasser. Däremot finns det tydliga skillnader mellan olika socioekonomiska grupper utifrån vem som faktiskt gör lumpen.

Enligt FOI-studien, Vem får försvara Sverige, som publicerades under våren är ungdomar från resursstarka familjer överrepresenterade bland de värnpliktiga. Av de cirka 500 000 totalförsvarspliktiga födda mellan 2000 och 2004 som ingår i studien, har 42 procent högutbildade föräldrar. Bland dem som faktiskt skrivs in till värnplikt stiger andelen till närmare 60 procent.

– Värnplikten är inte den sociala smältdegel den en gång var. Många har fortfarande uppfattningen att värnplikten är en arena för social integration och att deltagandet i militären jämnar ut skillnaderna mellan olika samhällsklasser, men det stämmer inte, säger Peter Bäckström, forskare vid FOI som lett undersökningen.   

Sammansättningen på dem som gör värnplikten liknar den vi ser på civila lärosäten

Skillnaderna mellan dem som vill göra värnplikten och de som får göra den, ökar i takt med föräldrarnas utbildningsnivå. Störst är överrepresentationen av ungdomar vars föräldrar har en forskarutbildning. Lägger man även till andra faktorer som om föräldrarna förvärvsarbetar eller inte och om familjen någon gång tagit emot ekonomiskt bistånd, blir skillnaderna ännu tydligare.

– Sammansättningen på dem som gör värnplikten liknar den vi ser på civila lärosäten. Även där är barn till socioekonomiskt starka föräldrar överrepresenterade. Egentligen är det inte särskilt konstigt, men jag tror inte att vare sig allmänheten eller politikerna alltid är medvetna om det, säger Peter Bäckström.

Peter Bäckström, FOI.

Peter Bäckström

Forskare på FOI

Studien visar också ett samband mellan socioekonomisk bakgrund och vilken sorts värnpliktsutbildning som individen genomför. Flest deltagare från resursstarka familjer är det bland dem som utbildas till en befälsbefattning. Närmare 70 procent av de som skrevs in på en längre befälsutbildning hade högutbildade föräldrar, vilket kan jämföras med 55 procent av de som utbildades mot en soldatbefattning.

Enligt rapporten motsvarar sammansättningen i värnpliktskullarna som går den längre befälsutbildningen, den fördelningen av studenter som råder på läkarprogrammet. Men den sociala snedrekryteringen beror inte på att Plikt- och prövningsverket gör något fel vid mönstring och uttagning till värnplikten. Peter Bäckström konstaterar att myndigheten följer de direktiv och lagar som politikerna beslutat om.

Ungdomar från socioekonomiskt starka familjer presterar bättre på testerna än andra.

– Det handlar alltså inte om någon godtycklighet eller medveten särbehandling. Plikt- och prövningsverket har till uppgift att välja ut dem som är bäst lämpade för uppgiften och ungdomar från socioekonomiskt starka familjer presterar bättre på testerna än andra, säger han.  

Enligt Peter Bäckström är det av stor nytta för samhället att försvaret har tillgång till högpresterande ungdomar. Samtidigt konstaterar han att denna nytta måste vägas mot värnpliktens kostnader och att det ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är tveksamt om det är effektivt att blivande toppstudenter kommer in på arbetsmarknaden ett år senare än andra.

Det är heller inte säkert att de som antas till grundutbildningen också är de som är mest intresserade av att efter värnplikten ta anställning som soldat eller söka till Officersprogrammet. I slutändan är värnplikten också en rättvisefråga som handlar om vem som ska försvara Sverige.

– I fredstid kan det vara lätt att tänka på värnplikten som en utbildning eller ett privilegium.  Men i slutändan handlar det om att försvara Sverige och Nato och det är förenat med risker, säger Peter Bäckström och fortsätter:

– Till syvende och sist handlar det om vem som ska bära bördan av kriget. Man kan se värnplikten som en slags beskattning och i det perspektivet är frågan om vem som gör lumpen inte trivial.

Ur arkivet: