Utredningen pekar också på problem med civil utrustning som soldaterna köpt in själva. Av rapporten framgår inte vilken typ av utrustning eller vilka problem det handlar om, men Joakim Giöbel är kritisk till att soldater tillåts använda egen utrustning i verksamheten.

– Vem garanterar att den utrustning som soldaterna köper in tål en viss kyla? Och vem kontrollerar att utrustningen är rätt för den verksamhet som ska bedrivas i ett visst klimat? Chefen Försvarsstaben har gett sitt godkännande för egna inköp, men vi har varit stora motståndare till det, säger han.    

Under vinterutbildningen var det också problem med vissa fordon som inte fungerade.

– I en bandvagn där soldaterna skulle gå in och värma sig fungerade inte värmaren. Om det berodde på okunskap eller om grundtillsynen inte var korrekt utförd vet vi inte, säger Joakim Giöbel, och fortsätter:

– Vi är inne i en jättestor expansion och vi har problem med grundtillsynen av våra fordon och annan materiel. Köerna till verkstäderna är långa och åtgärderna på materielen som kommer ut efter grundtillsynen är inte alltid rätt gjorda.

Deltagarna i vinterutbildningen som hölls i januari hade genomgått utbildningen ”Kallt väder” inför avresan. Utbildningen ska ge kunskap om hur man uppträder i låga temperaturer på ett säkert sätt för att förebygga skador.

Men under de intervjuer som genomfördes i samband med utvärderingen hade många deltagare svårt att återge vad utbildningen handlade om och uppgav att de inte hade känt sig förberedda. ”Kallt väder” genomfördes antingen enskilt digitalt eller som en genomgång i större grupper. Flera av de intervjuade saknade lärarledda diskussioner i mindre grupper och praktiska övningsmoment kopplade till utbildningen.

– Om du inte har övat att ta av dig kängor och strumpor och stoppa in fötterna i armhålan när det är minus 5 så kommer det inte att vara lättare i 30 minusgrader. Det räcker inte att bara läsa sig till hur man ska göra, man måste öva praktiskt också, säger Joakim Giöbel.

I SäkR 2026 har vi gjort en ny riskbedömningsmall som vi håller på att implementera

I utredningen uttalar sig också stabsläkaren vid K 4 om ”Kallt väder”. Enligt honom är utbildningen för omfattande och har tyngdpunkt på fel saker. För stor vikt läggs vid köldskadors utveckling och konsekvenser, medan förebyggande åtgärder och upptäckt av tidiga symptom får för lite utrymme. Enligt utredningen var det flera tidiga tecken på förfrysningsskador som varken omhändertogs eller rapporterades.

Joakim Giöbel berättar att det nu pågår ett arbete för att minska risken för förfrysningsskador och öka medvetenheten om de utmaningar som låga temperaturer medför.

– I SäkR 2026 (Säkerhetsreglemente, red, anm) har vi gjort en ny riskbedömningsmall som vi håller på att implementera. Vi kommer att resa ut till fem platser i landet och utbilda på det här. Förbanden får skicka vem de vill till kurserna, men det borde vara marksäkerhetsofficerare, säger Joakim Giöbel och fortsätter:

– Vi ska också prata med Vinterenheten om utbildningen ”Kallt väder” och vad vi ska göra med den. Någon slags förändring är nödvändig och de som går utbildningen behöver genomföra praktiska moment kopplade till utbildningen. Det räcker inte att bara läsa om det i teorin.