Senast publicerat
Senast publicerat:

Långsam ökning av antalet kvinnor som gör värnplikt

”I år ryckte 4 917 värnpliktiga in. Av dem var 864 kvinnor, vilket motsvarar 17,5 procent. Målet var 20 procent kvinnor 2020.” I nummer sju 2020 rapporterade Officerstidningen om könsfördelningen bland landets värnpliktiga. Jenny Ström, då kommendörkapten och chef för Försvarsmaktens rekryteringssektion, uttalade sig om situationen: ”Vi kan inte vara nöjda när vi inte nått upp till målet. Däremot är det positivt när utvecklingen går åt rätt håll”, sa hon.

Redaktionen
Ur Officerstidningen 7, 2020

FAKTA

Då:
Av de 4 917 värnpliktiga, var 864 personer eller 17,5 procent, kvinnor. För att få en jämnare fördelning mellan könen funderade Försvarsmaktens rekryteringssektion på att vidta åtgärder. Ett led var att anställa skolinformatörer. Ett annat att kalla kvinnor till mönstring, trots att de inte anmält sitt intresse.

Nu:
Tre år senare är cirka 20 procent av de 6 600 värnpliktiga kvinnor. Men eftersom lagen säger att det inte går att sätta specifika procentmål ser Försvarsmakten istället över kraven för vissa utbildningar. Dessutom jobbar man på att öka kunskapen om värnpliktsutbildningen.

I dag är cirka 20 procent av de 6 600 värnpliktiga kvinnor. Enligt Marinette Nyh Radebo, kommunikationschef på Plikt-och prövningsverket, råder det ingen tvekan om att det behövs en jämnare fördelning mellan värnpliktiga män och kvinnor.

– Försvarsmakten ser nu över kraven på vissa utbildningar eftersom alla utbildningar har olika krav, som dessutom höjdes under frivilligtiden. 

Genom olika kanaler som att skicka hem information till totalförsvarspliktiga och information i sociala medier, hoppas man öka kunskapen om värnplikten. En annan åtgärd är att skicka ut en mönstringshandbok till de som ska mönstra. I framtiden kommer Plikt- och prövningsverket att trycka mer på att värnplikten är en skyldighet.

– Det finns till exempel fortfarande 30 procent som tror att värnplikten är frivillig, och bland dessa ser vi att många är kvinnor, säger Marinette Nyh Radebo.

» Det finns till exempel fortfarande 30 procent som tror att värnplikten är frivillig, och bland dessa ser vi att många är kvinnor.«

Från och med 2020 ändrades även utformningen av mönstringsunderlaget. Det har nämligen visat sig att mellan 60 och 65 procent fyller i diskvalificerande uppgifter. 

– Vi behöver inte ta hänsyn till intresse, eftersom det är en plikt, men eftersom så få kallas tror många att vi bara utgår från de som är intresserade.

När fler ska göra värnplikt behöver Plikt- och prövningsverket kalla fler till mönstring. 

– Förra året kallade vi 1.000 personer till mönstring som hade förutsättningar att klara mönstringen, men som svarat att de inte var intresserade. I år kallade vi 4.000 personer, säger Marinette Nyh Radebo.  

Överstelöjtnant Rickard Åström, chef för utbildningssektionen vid Försvarsstaben, konstaterar att antalet kvinnor som gör värnplikt behöver öka. 

– Vi strävar efter att få fler kvinnor att göra värnplikten, säger han och berättar att Försvarsmakten vidtar flera åtgärder för att fler kvinnor ska vilja göra värnplikt och bli uttagna till värnplikstjänstgöring. 

Dessa åtgärder kan till exempel vara att se till att det finns personlig utrustning anpassad för kvinnor och att Försvarsmakten får värnpliktsutbildningen att framstå som viktig, givande och intressant. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Luftvärnsregementet, Lv 6, i Halmstad ska etablera ett detachement på Gotland från den 1 juli 2027. Syftet är att hantera den stora tillväxten inom luftvärnsområdet och att stärka Gotlands luftförsvar.

    Josefine Owetz
    Utbildningen på Gotland kommer att vara inriktad på brigad- och territorialluftvärn.

    Foto: Alexander Gustavsson/Försvarsmakten

    Armén ser ett behov av utökad luftvärnsförmåga i Sverige och för att klara det behöver fler värnpliktiga utbildas inom luftvärn. Att etablera luftvärnsutbildning på fler platser är ett sätt att öka produktionen, skriver Försvarsmakten i ett pressmeddelande den 21 oktober.

    – Det säkerhetspolitiska läget kräver förmåga här och nu parallellt med fortsatt anpassning. Det gäller armén i allmänhet och på Gotland i synnerhet. Som en del av arméns förmågeuppbyggnad kommer armén från 2027 genomföra kontinuerlig grundutbildning av luftvärnsförband på Gotland. Utbildningen medger höjd kontinuerlig beredskap till verkan inom luftdomänen, säger arméchef generalmajor Johan Pekkari i pressmeddelandet.

    Arméstaben har gett Luftvärnsregementet, Lv 6, i uppdrag att starta ett detachement på Gotland från den 1 juli 2027.

    – Det finns idag bara ett luftvärnsregemente i Sverige, Luftvärnsregementet i Halmstad. För att klara av den stora tillväxten inom luftvärnet behöver vi bli fler som jobbar med luftvärn och grunden till det är utbildning, säger överste Sofia Westermark, chef för Luftvärnsregementet, i pressmeddelandet.

    En stark luftvärnförmåga är oerhört viktig för att försvara ön

    Sedan i somras utbildas luftvärnssoldater vid Gotlands regemente, P 18, med hjälp av personal från Lv 6. När detachementet är på plats nästa sommar tar Lv 6 över ansvaret och redan året därefter ska verksamheten utökas. Utbildningen kommer att vara inriktad på brigad- och territorialluftvärn.

    – Gotlands strategiska läge och vikt för Natos försvar i Östersjöregionen kan inte nog understrykas, och en stark luftvärnförmåga är oerhört viktig för att försvara ön. En etablering av luftvärnsutbildning på Gotland kommer att förstärka vår beredskap och vår förmåga att försvara Gotland och dess invånare, säger överste Andreas Gustafsson, chef för Gotlands regemente, i pressmeddelandet.

    Fakta


    Brigadluftvärn: Luftvärnskompanier som utgör en del av en armébrigad eller stridsgrupp och vars främsta syfte är att skydda brigaden mot hot från luften. 

    Territorialluftvärn: Territorialluftvärnet ska komplettera övrigt luftvärn genom att finnas på många geografiska platser och bestå av korträckviddiga luftvärnssystem samt antidrönarsystem.

    Källa: Försvarsmakten

    Ur arkivet: