Säkerhetsprövning handlar om att bedöma och hantera risker, förklarar Sven Westborg. Det är inte en rättegång där den anställdas skuld ska bevisas. Det behöver inte handla om personens eget beteende överhuvudtaget.
– I vissa fall har den enskilde ingen aning. Sårbarheten finns hos någon annan. En familjemedlem, en släkting eller någon i vänkretsen som till exempel har nära kontakter med ett riskland som Iran, Kina, Belarus eller Ryssland.
Medarbetaren får inte veta något om bakgrunden, utan bara ett besked om att han eller hon inte längre är godkänd för en befattning i säkerhetsklass. Chocken och frustrationen kan förstås bli stor. Det kan vara en person som har klättrat till en prestigefull position inom Försvarsmakten under en lång karriär.
Enligt Sven Westborg försöker arbetsgivaren alltid hitta en så bra alternativ placering som möjligt. Den som inte klarar kraven för en anställning i säkerhetsklass 1, har rätt att bli prövad mot en befattning i klass 2. Men klarar man inte ens kraven för klass 3 återstår bara tjänster som ligger utanför säkerhetsklass. Medarbetaren kan då ställas inför valet att vakta en skjutbana någonstans i obygden eller bli utköpt.
– Det blir ett hårt slag. Det påverkar karriären och kanske även personens familj. Känner vi på oss att den enskilde kommer att ta beslutet väldigt hårt och må riktigt dåligt av det så har vi en beredskap genom vår egen försvarshälsa. Men det har också hänt att vi har fått köra vissa hela vägen till psykakuten.
» Olika typer av fyllebrott som rattfylleri och misshandel eller narkotika står för den stora mängden. «
Sven Westborg var fram tills nyligen chef för säkerhetsprövningssektionen vid Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must. Och i den rollen skrev han under merparten av de beslut som innebar att försvarsmaktsanställda eller värnpliktiga blev av med sin säkerhetsklass. Bakom varje beslut fanns dock ett kollektiv av tjänstemän – ett forum där utredarna i ärendet, oftast två stycken, föredrog sitt förslag för sektionschefen och andra kollegor.
Liknande läsning:
– Jag satt inte ensam och gjorde tummen upp eller ner godtyckligt. Flera var med vid varje beslutstillfälle, vilket borgade för en konsekvens i besluten och en riktighet.
Om deltagarna i beredningen var oense eller om bedömningen stod och vägde utredde man alltid ärendet vidare, enligt Sven Westborg, med målet att nå konsensus.
– Och det gjorde vi i 99 fall av 100.
Eventuella avvikande meningar i den här typen av ärenden protokollförs i en liggare. Innehållet i liggaren är dock hemligt för den som berörs av beslutet, som så mycket annat i säkerhetsprövningen. Mest problematiskt ur individens synpunkt är kanske att skälen för beslutet, liksom beslutsunderlaget är sekretessbelagt. Ett av få undantag är när beslutet bygger på en brottmålsdom mot den anställda. Då kan den ligga med som en bilaga.
Officerstidningen har fått kopior av de fem senaste besluten om underkänd säkerhetsprövning. Beslutsmotiveringen består i samtliga fall av samma intetsägande fras: ”Beslutet grundar sig på vad som framkommit vid Försvarsmaktens säkerhetsprövning”.
Varför är det så viktigt att hålla på sekretessen?
– Dels för att vi inte vill avslöja vår kapacitet att hitta sårbarheter hos våra anställda. Dels för att det är otroligt viktigt att skydda källorna som lämnar information till oss. Om informationen kommer från utländska samarbetspartner eller andra länders säkerhetsorganisationer riskerar vi också att skada Sveriges internationella relationer.
Det är även hemligt hur många beslut av den här typen som Must fattar varje år. Men antalet ärenden har ökat i takt med att Försvarsmakten har vuxit, enligt Sven Westborg.
Problem med alkohol och andra droger är antagligen den vanligaste orsaken till att personer inom Försvarsmakten får sin placering i säkerhetsklass ifrågasatt, enligt Sven Westborg.
– Olika typer av fyllebrott som rattfylleri och misshandel eller narkotika står för den stora mängden.
Ett ärende inleds genom att det kommer in någon form av säkerhetsrapport till sektionen för säkerhetsprövning. Det kan vara inifrån organisationen, till exempel från någon chef eller medarbetare på ett förband som har upptäckt ett riskbeteende hos en kollega. Signaler kan också komma från Säkerhetspolisen som har ett register över alla personer med säkerhetsklassade befattningar. Registret samkörs löpande mot andra register med underrättelseinformation, misstankar och domar.
» Hittills har vi inte gått till uppsägning enbart grundat på ett säkerhetsprövningsbeslut. «
Om det blir träff på en försvarsanställd eller värnpliktig kan Säpo underrätta Must. Men det förutsätter ett godkännande av registerkontrolldelegationen vid Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. Delegationen bedömer om informationen är relevant för säkerhetsprövningen innan man ger Säpo klartecken att föra den vidare till Försvarsmakten.
En person som inte längre kan ha en säkerhetsklassad befattning blir i många fall av med sitt nuvarande jobb mer eller mindre automatiskt. Och frågan är om det kan anses rättssäkert med tanke på att beslutet i säkerhetsprövningen varken behöver motiveras eller går att överklaga. Sven Westborgs svar på den kritiken är att säkerhetsprövning inte är någon rättsprocess utan en form av riskhantering. I ett brottmål ska det vara ställt utom rimligt tvivel att personen har begått den handling som beskrivs i åtalet. I en säkerhetsprövning gäller inte samma beviskrav. En anställd kan underkännas bara på den grunden att arbetsgivaren ser en risk att personen kommer att göra något skadligt i framtiden – ett proaktivt beslut med andra ord. Individens intresse av rättssäkerhet får stå tillbaka för Försvarsmaktens intresse av att få bort potentiellt opålitliga och illojala personer. Det blir en individuell bedömning i varje fall där man inte alltid kan ställa krav på bevis, enligt Sven Westborg.
På senare tid har det dock öppnat sig en möjlighet att få beslut om säkerhetsprövning överprövade, åtminstone indirekt. Polisförbundet har drivit flera processer i Arbetsdomstolen där poliser har sagts upp efter att ha förlorat sin säkerhetsklassning. Arbetsdomstolen har då slagit fast att Polismyndigheten måste redogöra för omständigheterna bakom den indragna säkerhetsklassningen om den vill visa att det har funnits saklig grund för uppsägning. Och i slutet av förra året kom en dom där domstolen helt enkelt underkände de bedömningar som hade gjorts i säkerhetsprövningen. Det var inte bevisat att polisen i fråga hade umgåtts i kriminella kretsar eller gjort otillåtna slagningar i registren, ansåg domstolen, och därmed hade det inte heller funnits en saklig grund för att säga upp henne. Uppsägningen ogiltigförklarades och arbetsgivaren dömdes att betala skadestånd.
Försvarsmakten har dock valt att hantera sådana ärenden på ett annat sätt.
– Hittills har vi inte gått till uppsägning enbart grundat på ett säkerhetsprövningsbeslut, förklarar Sven Westborg.
I stället har man erbjudit de berörda personerna en omplacering till en befattning utanför säkerhetsklass.
– I knepigare fall har vi ett beredningsorgan centralt i Försvarsmakten där vi har möjlighet att både hitta och skapa befattningar inom hela myndigheten om det inte kan lösas lokalt. Det blir en tillfällig befattning för den individen så att säga.
Och om individen säger nej till en omplacering?
– Det finns olika vägar. Det kan vara att man går till ett utköp, det vill säga att individen går med på att sluta mot en ekonomisk ersättning. Om personen inte går med på det och inte heller accepterar en omplacering uppstår i praktiken arbetsbrist för personen i fråga och det kan komma att bli en uppsägning på grund av det.
» Ska man ha någon slags extern insyn i vad som ligger bakom de här besluten så måste det ligga på en nivå ovanför myndigheterna. «
Försvarsmakten har lyckats hålla den här problematiken borta från Arbetsdomstolen. Men nu har myndigheten dragits inför en annan domstol i ett omplaceringsärende, nämligen tingsrätten i Stockholm. Målet rör en tidigare stridspilot som omplacerades till en tjänst som museiassistent efter att ha blivit underkänd i säkerhetsprövningen. Enligt ett inslag i SVT blev han hänvisad till att sitta ensam i ett rum i en barack på militärområdet och klistra etiketter. Hans juridiska ombud menar att omplaceringen är så ingripande att det rör sig om en ”provocerad uppsägning” och har krävt skadestånd av Försvarsmakten.
Sven Westborg tycker att det är positivt att det kommer upp mål med koppling till säkerhetsprövning i domstolarna, eftersom det är en hantering med väldigt begränsad insyn. Och han tycker att man kan fundera på om det skulle behövas någon typ av överinstans – en inspektionsmyndighet – ovanför de offentliga arbetsgivarna dit enskilda säkerhetsärenden skulle kunna lyftas för en second opinion.
– I dag är det vi som jobbar med säkerhetsskydd på myndigheterna som är högsta instans. Ska man ha någon slags extern insyn i vad som ligger bakom de här besluten så måste det ligga på en nivå ovanför myndigheterna.
FAKTA
Säkerhetsklasser
Befattningar ska placeras i säkerhetsklass under följande förutsättningar:
Säkerhetsklass 1. Om den anställde i en omfattning som inte är ringa får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen kvalificerat hemlig, eller till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka synnerligen allvarlig skada för Sveriges säkerhet.
Säkerhetsklass 2. Om den anställde i en omfattning som inte är ringa får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen hemlig, i ringa omfattning får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen kvalificerat hemlig, eller till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka allvarlig skada för Sveriges säkerhet.
Säkerhetsklass 3. Om den anställde får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell, i ringa omfattning får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen hemlig, eller till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka en inte obetydlig skada för Sveriges säkerhet.
Källa: Säkerhetsskyddslag (2018:585)
