Det finns inga officiella siffror på antalet svenska medborgare som åkt till Ukraina för att delta i kriget på ett eller annat sätt. Enligt Säkerhetspolisen, Säpo, har man sett ett begränsat intresse för Ukrainakriget, bland de aktörer som Säpo följer utifrån sitt uppdrag.
– Då har det främst handlat om personer inom högerextrema kretsar, säger Fredrik Hultgren-Friberg, presstalesperson på Säpo.
Jämförelsevis såg Säpo ett betydligt större intresse från svenska medborgare att resa ner och slåss för IS i Syrien. Den informationen ska också förstås mot att Säpo enbart intresserar sig för personer som reser till eller återvänder från konfliktområden utifrån deras eventuella avsikt och förmåga att begå terroristbrott, eller som på andra sätt kan komma att utgöra ett säkerhetshot mot Sverige eller svenska intressen, förklarar Fredrik Hultgren-Friberg.
Fredrik Hultgren- Friberg, presstalesperson på Säpo.
Hur många av Försvarsmaktens anställda som har sagt upp sig och rest till Ukraina är också oklart. Myndigheten för ingen data på orsaker till eventuella uppsägningar, enligt Försvarsstabens kommunikationsavdelning.
Trots att svenska politiker sagt att ”Ukrainas sak är vår” efter att Ryssland påbörjade sin fullskaliga invasion av Ukraina, är situationen inte som när Finlands sak var vår 1939. Då fattade den svenska regeringen ett beslut om att sätta upp en frivilligstyrka till finska vinterkriget. Enligt svensk lag (Svensk författningssamling 1996:930, sjunde paragrafen) får den som är anställd i Försvarsmakten inte utan tillstånd från regeringen tjänstgöra vid en utländsk försvarsmakt. Men hur Försvarsmakten ställer sig till att återanställa en som avslutat sin anställning, åkt till kriget i Ukraina som frivillig och sedan söker anställning i myndigheten igen, är i dag inte helt klart.
Liknande läsning:
– Det är jättesvårt att bedöma och inget som i dag har prövats, säger Oscar Nelson, pressekreterare på Försvarsmakten.
» Alla är välkomna att söka till Försvarsmakten igen, sedan får man gå igenom anställningsprocessen som gäller för den specifika tjänsten. Det finns aldrig några garantier för att man får jobbet. «
Det finns ett fall som anmäldes till Försvarsmaktens personalansvarsnämnd, Fpan, i september förra året. Då skrev en förbandschef en hemställan om att pröva möjligheten att skilja en soldat från anställning, eftersom att soldaten hade stridit i Ukraina. Men då soldaten själv valde att säga upp sig hann frågan aldrig prövas i nämnden.
– Alla är välkomna att söka till Försvarsmakten igen, sedan får man gå igenom anställningsprocessen som gäller för den specifika tjänsten. Det finns aldrig några garantier för att man får jobbet. Nästan alla tjänster inom Försvarsmakten kräver säkerhetsprövning där mycket av det man gjort i livet kommer att analyseras. Hur en tjänstgöring inom till exempel Ukrainas försvarsmakt påverkar får säkerhetsprövningen avgöra, säger Oscar Nelson.
Oscar nelson, pressekreterare Försvarsmakten.
Lars Fresker, förbundsordförande för Officersförbundet, anser att det är förtjänst och skicklighet som ska utgöra grunden för en anställning i Försvarsmakten.
– Vi har inte fått några signaler på att det här inte görs på ett öppet och korrekt sätt, säger han och fortsätter:
– Det ingår att man säger upp sig innan man åker i väg och gör formellt rätt för sig. Att exempelvis begära tjänstledigt för något annat och sedan åka till Ukraina kan åsamka förtroendeskada som arbetsgivare kan se på ett negativt sätt, säger Lars Fresker.
