Senast publicerat
Senast publicerat:

Fortsatt brist på utrustning till kvinnor

Trosor som skaver och bh:ar som riskerar att ge köldskador. Pliktrådets nya rapport visar att det fortsatt finns stora brister vad gäller jämställd materialförsörjning i Försvarsmakten.

Anna-Maria Stawreberg
Joel Thunberg / Försvarsmakten
2025 ska Försvarsmakten ha en jämställd materialförsörjning om allt går enligt plan, men flera brister återstår att åtgärda.

2025 ska Försvarsmakten ha en jämställd materialförsörjning om allt går enligt plan. Men fortfarande återstår flera brister att åtgärda. Pliktrådet, det centrala medinflytandeorganet för värnpliktiga, släppte i december en rapport med titeln ”Skav, värk och underkläder åt värnpliktiga kvinnor”.

”Under Pliktrådets besök vid samtliga utbildningsorganisationer har vi i samtal med en stor del av de värnpliktiga samt många försvarsmaktsanställda kunnat konstatera en allvarlig och generell brist på utrustning specifik för kvinnor. Tilldelningen av underkläder i form av trosor och bh:ar är dels otillräcklig, dels finns flera brister i de olika persedlarnas konstruktion”, skriver Pliktrådets Olof Wärmländer i rapporten.

Situationen är känd sedan tidigare. Kvinnor i Försvarsmakten har länge varit missnöjda med uniformer, kroppsskydd och övrig utrustning, något som resulterat i projektet Jämställd materialförsörjning, som startade hösten 2019.

– Det här är ett projekt som finns på högsta ledningens agenda. Och det är ett projekt som prioriteras. Det handlar helt enkelt om att vi blir farligare för fienden om vi blir jämställda, då bättre personlig materiel ger högre stridsvärd, säger Per Öster vid Resursproduktionsenheten på Högkvarteret, som leder arbetsgruppen.

Öster kopiera
Per Öster

Per Öster menar att det är viktigt att ta hänsyn till Pliktverkets rapport som visar att trosorna är för trånga i låren och ger skavsår, eller där bh:n av så kallad komfortmodell har dragkedja vilket medför skavsår och där sportmodellen inte ger tillräckligt med stöd.

– Det här är exempel på felköp som har gjorts där vi inte fullt ut tog tillvara på brukarnas synpunkter. Dessutom var processen för anskaffning något oklar och inte fullt uppstyrd. Så fort vi upphandlat en fungerande bh och trosa är jag övertygad om att vi kommer att anskaffa dessa plagg på bred front.

Enligt Per Öster pågår upphandling just nu, men eftersom det föreligger kommersiell sekretess kan han inte kommentera när anskaffning kommer att ske.

Liknande läsning:

Försvarsmakten ska vara en arbetsplats där alla medarbetare varje dag får möjlighet att prestera så bra som möjligt, under rättvisa förutsättningar, fortsätter han:

– Om samtliga medarbetare har utrustning som passar ökar vår operativa förmåga och effekt. Men om medarbetare tvingas verka med utrustning som inte passar, då är det inte bara en rättviseaspekt, då handlar det även om risker, säger Per Öster.

» Så fort vi upphandlat en fungerande bh och trosa är jag övertygad om att vi kommer att anskaffa dessa plagg på bred front. «

Sedan projektet startade har projektgruppen gått igenom de avvikelserapporter som kommit in. Det handlar om över 4 000 klagomål om såväl funktion, som kvalitet och passform:  Kroppsskydd som skaver över höfterna alternativt är för trånga för den som har stor byst, för stora handskar som medför att människor med mindre händer får svårt att skjuta, hjälmar som åker ner över ögonen och försämrar sikten. Byxor som är trånga över ben och höfter. Kängor som är så breda att fötterna halkar runt i dem.

– Projektet har resulterat i 62 punkter som ska ses över, säger Per Öster, och poängterar att även om det än så länge handlat om personlig utrustning, är målet att se över all materiel.

– Det är naturligtvis viktigt att hela materielförsörjningsprocessen ska vara jämställd, inte bara den personliga utrustningen. Om AK 5:an inte passar den som har en liten hand, hur ska hon eller han kunna prestera sitt yttersta när det kommer till att skjuta, till exempel. 

Elias Nyström, chef för enheten soldatutrustning på Försvarets materielverk, FMV, håller med Per Öster:

– FMV har tillsammans med Försvarsmakten en skyldighet att skapa de bästa förutsättningarna för personalen att verka i, säger han.

Under året som gått har ett materielprojekt som prioriterats varit NCU (Nordic Combat Uniform) med modeller som är anpassade både för män och kvinnor.

– NCU:n har provats ut genom att vår personal under sex månader har testat den. Här har sex förband, där 60 procent varit kvinnor och 40 procent män, använt den under olika förhållanden och därefter har det gjorts en generell utvärdering utifrån de krav som ställts, säger Elias Nyström.

Planen är att uniformen kommer att beställas för leverans till 2024.

– Försvarsmakten är som bekant inne i en period av tillväxt, vilket medför att vi kontinuerligt ser över utrustning och behov. Här lägger vi bland annat fokus på att öka urvalet av artiklar i små storlekar, säger Elias Nyström och ger fältuniform 90 och stridsskjortan som exempel.

Men Per Öster är noga med att poängtera att bara för att de 62 punkterna i projektet uppfylls, innebär inte det att Försvarsmakten blivit en jämställd arbetsplats.

– Det handlar naturligtvis lika mycket om ledarskap som om information. Alla inom Försvarsmakten behöver bli medvetna om varför vi genomför dessa åtgärder, att vi ytterst gör det för att öka vårt stridsvärde.

Ett annat exempel på åtgärder som nu genomförs är den nya versionen av tjänsteuniformen modell 87, som tidigare varit en unisexuniform.

– Nu tar vi fram en design för kvinnor, och en för män. Men eftersom vi har ett stort antal anställda inom Försvarsmakten säger det sig själv att det handlar om stora kvantiteter. Det innebär att det inte går i en handvändning att få fram. Här räknar vi med att vara klara 2025 med preliminär leveransstart 2026, säger Per Öster.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Första halvåret av 2026 har präglats av en rad beslut för marinen. Organisationen ska stöpas om, det strategiska samarbetet med Polen fördjupas ytterligare och fyra nya fregatter ska anskaffas. ”Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger”, säger marinchef Johan Norlén.

Josefine Owetz
Marinchef Johan Norlén
"De kommer att ge oss en uthållighet i operationer på ett sätt som vi inte haft sedan 80-talet, när jagarna gick i skroten", säger marinchef Johan Norlén om de kommande fregatterna.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Marinchef konteramiral Johan Norlén har slagit sig ner i en av mässarna ombord på HMS Carlskrona. Det är Almedalens fjärde dag och i likhet med Försvarsmaktens övriga representanter har han ett hektiskt program i Visby. Senare denna torsdag ska han bland annat delta i ett samtal tillsammans med arméchef Jonny Lindfors med temat ”Försvaret av alliansen från land och till sjöss”.

Hur är läget i marinen i juni 2026?

– Det är mycket bra. Vi är en organisation som har mycket att göra, med en fantastisk personal som sliter varje dag och gör en strålande insats. Samtidigt har vi en tydlig uppgift att lösa. Jag upplever en stor tillfredsställelse, även om jag vet att det är tufft på många håll, säger Johan Norlén.

Tempot i marinen är fortsatt högt, konstaterar han. Utöver att marinen ständigt löser sina nationella uppgifter, deltar fartyg och besättningar regelbundet i Natos verksamhet i Östersjön. Marinens operationscentral på Muskö har dagligen kontakt med CTF Baltic (Commander Task Force Baltic), den stab som leder Natos marina insatser och övningar i Östersjöregionen.

– Vi bidrar hela tiden till alliansen och har dagligen kontakt mellan våra respektive ledningscentraler. Vi har alltid fartyg ute som genomför operationer och verksamhet i olika beredskapsnivåer. Vi hade förra året, och till viss del även i år, flera fartyg som är avdelade till alliansen.

I slutet av maj fattade Johan Norlén beslut om inriktningen för marinens nya organisation och under hösten inleds införandet. Från den 1 januari 2029 ska marinen bestå av fem organisationsenheter i stället för dagens åtta. Dagens flottiljer och regementen upphör som egna organisationsenheter och bildar tillsammans tre nya marina baser.

Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss.

– Nu börjar egentligen arbetet. Vi går in i en längre införandeperiod som samordnas med ÖB:s förändringar av den centrala ledningen. Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss. Det handlar om att minska dubbelarbete och bygga en organisation som är mer förändringsbenägen och bättre anpassad till dagens verklighet. Väldigt enkelt uttryckt: vi ska göra rätt saker snarare än saker rätt.

Det senaste året har marinen också genomfört Operation Älvsnabben, ett arbete som ska ge bättre kontroll över marinens materiel.

– Det handlar om att få bättre ordning i registervården och öka vår förmåga att snabbare mobilisera om det skulle krävas. Även om vi såklart redan är ganska snabba ändå, i och med att vi har många stående förband.

Johan Norlén

"Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss. Det handlar om att minska dubbelarbete och bygga en organisation som är mer förändringsbenägen och bättre anpassad till dagens verklighet", säger Johan Norlén om marinens nya organisation.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

En annan stor händelse under våren var beslutet att Sverige går vidare med anskaffning av fyra fregatter från Frankrike. Fartygen, som tillverkas av det franska bolaget Naval Group, ska levereras från 2030. Johan Norlén beskriver materielprojektet som en milstolpe.

– Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger. Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt.

De nya fartygen ska ge Sverige en luftförsvarsförmåga som få europeiska länder förfogar över, men marinchefen betonar att fregatterna innebär betydligt mer än luftvärn.

– Vi bygger ett avancerat luftförsvarssystem som i dagsläget bara finns i Italien, Frankrike och Storbritannien, men fregatterna stärker dessutom vår ubåtsjaktförmåga. De kommer också att ge oss en uthållighet i operationer på ett sätt som vi inte haft sedan 80-talet, när jagarna gick i skroten.

Parallellt ska Visbykorvetterna moderniseras och utrustas med luftvärnsrobotsystem, de nya A 26-ubåtarna närmar sig leverans och utvecklingen av obemannade och autonoma system fortsätter.

– Vi behöver bygga en hybridmarin. Vi kommer att behöva både bemannade och obemannade system. Erfarenheterna från Ukraina och Röda havet visar att vi måste kunna hantera allt från drönare till ballistiska hot och samtidigt ha kontroll över det som händer under ytan.

Hur ser det ut med marinens personalförsörjning?

– Det går väldigt bra. Vi har fördubblat vår personalstyrka sedan 2022 i alla kategorier. Bara under förra året växte vi med 500 medarbetare. Omkring 60 procent av dem som gör värnplikten i marinen stannar kvar som anställda eller går vidare till officersutbildning.

Nästa steg handlar om att få fler att stanna kvar längre i organisationen och skapa tydliga karriärvägar, inte minst genom de möjligheter som Nato innebär, säger Johan Norlén och tar lyfter CTF Baltic som exempel. Staben ligger för närvarande i tyska Rostock, men ska flytta till Polen om något år. 2032 är planen att CTF Baltic ska ledas från Karlskrona.

– Det är ett enormt åtagande, men också en fantastisk möjlighet. CTF Baltic har en extremt viktig roll i Östersjöområdet. Att den placeras i Sverige kommer också att ge våra medarbetare möjlighet att tjänstgöra i Nato utan att lämna landet.

Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare.

Ett annat område som utökats under året är det strategiska samarbetet med Polen. Den 29 juni tecknade Polen avtal om att skaffa ubåt av typ A 26 från Saab, vilket fortsätter att fördjupa partnerskapet, konstaterar marinchefen.

– Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare. Ubåtsaffären är en liten del, vi samarbetar redan kring undervattensområdet, minröjning, ubåtsräddning och kustrobotsystem. Vårt samarbete kommer att utvecklas under många år framöver.

Som en del av överenskommelsen kommer Polen att hyra den svenska ubåten HMS Södermanland fram till dess att de nya ubåtarna levereras. Utbildning av polsk ubåtspersonal startar direkt efter sommaren och genomförs vid Första ubåtsflottiljen och Sjöstridsskolan i Karlskrona.

– Utbildningen börjar i höst och sedan kommer åtagandet att fortgå över tid i minst 10 år framåt. Vi kommer också att vara behjälpliga i utbildningar på A 26. Detta en stor möjlighet och kraftansträngning för de som är berörda.

Har du något medskick till marinens anställda?

– Jag är stolt och glad varje dag över marinens personals fantastiska insats. Jag vet att det har varit tungt och jag kan inte lova att det kommer bli en ljusning på den punkten i framtiden. Men jag önskar alla en fantastiskt trevlig sommar och välförtjänt ledighet. Jag hoppas att ni laddar batterierna och kommer tillbaka med ny kraft inför höstens uppgifter och uppdrag.

Ur arkivet: