Senast publicerat
Senast publicerat:

Svår start för ny­­utexaminerade

Ute på förbanden möts många nyutexaminerade yrkesofficerare av hög arbetsbelastning och otydlighet och deras förväntningar på sitt första jobb stämmer inte alltid överens med verkligheten. Det visar en rapport från Försvarshögskolan.

Linda Sundgren
Bezav Mahmod / Försvarsmakten
Verkligheten ute på förbanden är ofta betydligt mer tidspressad än kadetterna föreställer sig, enligt en ny forskningsstudie.

Syftet med forskningsstudien var att undersöka hur det är att komma som nybakad yrkesofficer ut till förbanden, mitt under pågående tillväxt. Resultaten visar att många blir väl omhändertagna och att de uppskattar den kollegiala gemenskapen på förbanden. Men det finns också en hel del utmaningar, som hög arbetsbelastning, tidspressade arbetsscheman och otydliga strukturer kring hur arbetet är organiserat. 

– Många upplever att det är mycket att göra ute på förbanden och stressnivån är hög. Tempot är högt och man har ibland svårt att hinna med alla arbetsuppgifter, säger Johan Österberg, forskare vid Försvarshögskolan som genomfört studien tillsammans med forskarassistent Joel Nilsson. Flera studiedeltagare valde att hantera den höga arbetsbördan genom att lägga in obetald övertid.

– Man kanske sticker in ett par timmar på söndagen för att förbereda en övning som ska hållas på måndagen. En del kallar det för karriärstid, obetald övertid som man gör för att på sikt gynna den egna utvecklingen och karriären, säger Johan Österberg. 

Johan Österberg-2021
Johan Österberg

Studieresultaten visar också att det ofta finns en diskrepans mellan nyutexaminerade yrkesofficerares förväntningar och den verklighet som de möter ute på förbanden. Det kan handla om både arbetsförhållanden och tilldelad befattning.  

– En del officerare går in som plutonchefer direkt medan andra först kan få tjänstgöra som instruktörer i både ett och två år. Vilken befattning man får beror till stor del på förbandets vakansläge och vilka läckor som behöver tätas först, säger Johan Österberg. 

Huruvida den tilldelade befattningen kommer som en överraskning – och kanske även en besvikelse – hänger samman med hur kontakten mellan förbandet och kadetten ser ut under utbildningstiden.

– Kadetten har kanske inte varit på förbandet på tre år och under den tiden hinner det hända mycket. Vissa förband avdelar resurser för att hålla kontakten med sina kadetter och är duktiga på att informera dem. Andra har inte de resurserna eller tänker bara inte på det, och då blir ofta glappet mellan förväntningar och utfall större, säger Johan Österberg. 

Liknande läsning:

» En del officerare går in som plutonchefer direkt medan andra först kan få tjänstgöra som instruktörer. «

Johan Österberg berättar att det också finns en viss oro bland framför allt äldre officerare, men även hos en del yngre, för hur den tilltagande bristen av mer erfarna officerare i högre befattningar ska påverka officerskåren som helhet. Flera studiedeltagare betonade att det krävs erfarenhet och tid i yrket för att bli en bra ledare och att det inte är något som man kan läsa sig till. Samtidigt finns uppfattningen att Försvarsmakten kommer försöka trycka människor snabbare genom systemet för att fylla luckorna efter det stora antalet officerare som nu är på väg att gå i pension.

– Om man gör det bygger man karriärer istället för erfarenheter, vilket kan påverka hela organisationen. Man ska inte överdramatisera de här problemen, men oron finns där och många officerare frågar sig vilka erfarenheter som går att rationalisera bort. ”Om det tagit mig elva år att bli fartygschef, men nästa gubbe eller gumma bara behöver göra åtta år, finns det då kunskaper som jag har som man egentligen kan klara sig utan?”.

Forskarna går nu vidare med en uppföljande studie för att undersöka om arbetsvillkoren för nyutexaminerade yrkesofficerarna förändras över tid. Studien är redan påbörjad. 

– Från civil forskning vet vi att flera av de problem man upplever som ny på en arbetsplats brukar avta med tiden. Man lär sig att inte springa på alla bollar och att prioritera bland arbetsuppgifterna. Vi vill se om så är fallet även för officerare eller om den höga arbetsbelastningen kvarstår, säger Johan Österberg. 

FAKTA

Ny på förband 
I studien Professional Socialization During Re­structuring: A Study of Workload and Career Time som kom i höstas, har intervjuer genomförts med 34 nyut­examinerade yrkesofficerare med upp till nio månader på förband. Ungefär lika många officerare som specialist­officerare ingick i studien och de representerade en mängd olika förband. Studien har publicerats i den internationella, tvärvetenskapliga tidskriften Armed forces and society. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    ”Jag förväntar mig att chefer tar ett tydligt ansvar för att motverka och åtgärda destruktiva kulturer där de förekommer, liksom att alla medarbetare Försvarsmakten reagerar och agerar vid kontakt med ovälkommet beteende”, skriver ÖB Michael Claesson i ett svar till Maria Levin.

    Josefine Owetz
    ”Chefer på alla nivåer måste se, agera, följa upp och skydda den som utsätts — inte verksamhetens anseende eller individers karriärer. Det är en grundläggande ledarskapsfråga”, skriver ÖB Michael Claesson.

    Foto: Henrik Montgomery/TT

    När major Maria Levin nyligen skrev till mig uttryckte hon en ilska och besvikelse som jag vet delas av många medarbetare och chefer i Försvarsmakten, inklusive mig själv.

    De uppgifter som framkommit kring händelser på Livgardet är allvarliga. Framför allt därför att människor har farit illa. Men också därför att förtroendet för oss som organisation skadas när handlingar som strider mot vår värdegrund uppfattas inte få tillräckliga konsekvenser.

    Nolltolerans måste märkas i handling och konsekvens. Annars mister orden sitt värde. Samtidigt får vi aldrig överge rättssäkerheten. I en rättsstat ska ingen dömas på lösa grunder eller genom mediala opinioner. Formella processer måste ha sin gång. Men låt mig understryka att rättssäkerhet aldrig får bli en ursäkt för passivitet, tystnad eller undfallenhet i ledarskapet.

    För mig handlar detta ytterst om ansvar. Chefer på alla nivåer måste se, agera, följa upp och skydda den som utsätts — inte verksamhetens anseende eller individers karriärer. Det är en grundläggande ledarskapsfråga.

    Jag förväntar mig också att chefer tar ett tydligt ansvar för att motverka och åtgärda destruktiva kulturer där de förekommer

    Organisationer och kulturer formas av vad chefer tolererar, vilka beteenden som får fortsätta och vilka signaler som skickas när något händer.

    Därför följer jag nu särskilt upp hur vi använder de disciplinära och arbetsrättsliga verktyg som finns till arbetsgivarens förfogande, både lokalt och centralt. Jag förväntar mig också att chefer tar ett tydligt ansvar för att motverka och åtgärda destruktiva kulturer där de förekommer, liksom att alla medarbetare Försvarsmakten reagerar och agerar vid kontakt med ovälkommet beteende.

    Jag håller med Maria om att vi aldrig kommer vara operativt starka om människor inte känner trygghet och tillit till varandra. Operativ effekt och en sund kultur är inte motsatser. De är beroende av varandra.

    Låt oss fortsätta bygga en organisation där människor behandlas med respekt, där övertramp får konsekvenser och där våra värderingar också manifesteras i handling.

    Michael Claesson, överbefälhavare

    Ur arkivet: