Senast publicerat
Senast publicerat:

Svår start för ny­­utexaminerade

Ute på förbanden möts många nyutexaminerade yrkesofficerare av hög arbetsbelastning och otydlighet och deras förväntningar på sitt första jobb stämmer inte alltid överens med verkligheten. Det visar en rapport från Försvarshögskolan.

Redaktionen
Bezav Mahmod / Försvarsmakten
Verkligheten ute på förbanden är ofta betydligt mer tidspressad än kadetterna föreställer sig, enligt en ny forskningsstudie.

Syftet med forskningsstudien var att undersöka hur det är att komma som nybakad yrkesofficer ut till förbanden, mitt under pågående tillväxt. Resultaten visar att många blir väl omhändertagna och att de uppskattar den kollegiala gemenskapen på förbanden. Men det finns också en hel del utmaningar, som hög arbetsbelastning, tidspressade arbetsscheman och otydliga strukturer kring hur arbetet är organiserat. 

– Många upplever att det är mycket att göra ute på förbanden och stressnivån är hög. Tempot är högt och man har ibland svårt att hinna med alla arbetsuppgifter, säger Johan Österberg, forskare vid Försvarshögskolan som genomfört studien tillsammans med forskarassistent Joel Nilsson. Flera studiedeltagare valde att hantera den höga arbetsbördan genom att lägga in obetald övertid.

– Man kanske sticker in ett par timmar på söndagen för att förbereda en övning som ska hållas på måndagen. En del kallar det för karriärstid, obetald övertid som man gör för att på sikt gynna den egna utvecklingen och karriären, säger Johan Österberg. 

Johan Österberg-2021
Johan Österberg

Studieresultaten visar också att det ofta finns en diskrepans mellan nyutexaminerade yrkesofficerares förväntningar och den verklighet som de möter ute på förbanden. Det kan handla om både arbetsförhållanden och tilldelad befattning.  

– En del officerare går in som plutonchefer direkt medan andra först kan få tjänstgöra som instruktörer i både ett och två år. Vilken befattning man får beror till stor del på förbandets vakansläge och vilka läckor som behöver tätas först, säger Johan Österberg. 

Huruvida den tilldelade befattningen kommer som en överraskning – och kanske även en besvikelse – hänger samman med hur kontakten mellan förbandet och kadetten ser ut under utbildningstiden.

– Kadetten har kanske inte varit på förbandet på tre år och under den tiden hinner det hända mycket. Vissa förband avdelar resurser för att hålla kontakten med sina kadetter och är duktiga på att informera dem. Andra har inte de resurserna eller tänker bara inte på det, och då blir ofta glappet mellan förväntningar och utfall större, säger Johan Österberg. 

Liknande läsning:

» En del officerare går in som plutonchefer direkt medan andra först kan få tjänstgöra som instruktörer. «

Johan Österberg berättar att det också finns en viss oro bland framför allt äldre officerare, men även hos en del yngre, för hur den tilltagande bristen av mer erfarna officerare i högre befattningar ska påverka officerskåren som helhet. Flera studiedeltagare betonade att det krävs erfarenhet och tid i yrket för att bli en bra ledare och att det inte är något som man kan läsa sig till. Samtidigt finns uppfattningen att Försvarsmakten kommer försöka trycka människor snabbare genom systemet för att fylla luckorna efter det stora antalet officerare som nu är på väg att gå i pension.

– Om man gör det bygger man karriärer istället för erfarenheter, vilket kan påverka hela organisationen. Man ska inte överdramatisera de här problemen, men oron finns där och många officerare frågar sig vilka erfarenheter som går att rationalisera bort. ”Om det tagit mig elva år att bli fartygschef, men nästa gubbe eller gumma bara behöver göra åtta år, finns det då kunskaper som jag har som man egentligen kan klara sig utan?”.

Forskarna går nu vidare med en uppföljande studie för att undersöka om arbetsvillkoren för nyutexaminerade yrkesofficerarna förändras över tid. Studien är redan påbörjad. 

– Från civil forskning vet vi att flera av de problem man upplever som ny på en arbetsplats brukar avta med tiden. Man lär sig att inte springa på alla bollar och att prioritera bland arbetsuppgifterna. Vi vill se om så är fallet även för officerare eller om den höga arbetsbelastningen kvarstår, säger Johan Österberg. 

FAKTA

Ny på förband 
I studien Professional Socialization During Re­structuring: A Study of Workload and Career Time som kom i höstas, har intervjuer genomförts med 34 nyut­examinerade yrkesofficerare med upp till nio månader på förband. Ungefär lika många officerare som specialist­officerare ingick i studien och de representerade en mängd olika förband. Studien har publicerats i den internationella, tvärvetenskapliga tidskriften Armed forces and society. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    En enkätundersökning ska genomföras vid Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum för att kartlägga omfattningen av den tystnadskultur som påtalats i tidigare undersökningar. Resultaten ska redovisas innan jul och kommer ligga till grund för en åtgärdsplan.

    Linda Sundgren
    FM UndsäkC
    Några av de medarbetare som kritiserat tystnadskulturen vid FM undsäkC har efter det lämnat förbandet.

    Foto: Margareta Bloom Sandebäck

    Flera undersökningar har visat att det finns problem med tystnadskultur vid Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum (FM undsäkC) på Uppsala garnison, något Officerstidningen har rapporterat om tidigare. Den senaste granskningen genomfördes av Försvarsmaktens säkerhetsinspektion hösten 2025. Rapporten visade återigen på förekomst av tystnadskultur med chefer som håller varandra om ryggen och en rädsla för repressalier bland medarbetare som framför kritik.

    Det går inte att ta fram en handlingsplan utan att veta vad som behöver åtgärdas.

    Säkerhetsinspektionen uppmanade förbandet att vidta åtgärder för att komma till rätta med situationen. En handlingsplan upprättades som Säkerhetsinspektionen var nöjd med, samtidigt som förbandets chefer i en intervju med Officerstidningen menade att det inte finns någon tystnadskultur. För att skapa en gemensam lägesbild av arbetsmiljöproblemen vid förbandet har såväl skyddsorganisationen som fackliga företrädare på central nivå, krävt en kartläggning som riktar sig specifikt mot tystnadskultur. Nu har chefen för Försvarsstabens cyberenhet (FST cyber), som FM undsäkC tillhör, beslutat om en sådan kartläggning. Anders Salenbo, centralt skyddsombud på Försvarsstaben, menar att undersökningen är nödvändig för att komma vidare i frågan:

    – Det går inte att ta fram en handlingsplan utan att veta vad som behöver åtgärdas. Man måste ha en gemensam lägesbild för att förstå vad problemet är och vad som behöver göras åt det, säger han.

    Anders Salenbo

    Anders Salenbo

    Centralt skyddsombud på Försvarsstaben

    En pulsmätning, en kortare medarbetarundersökning med frågor inom ett visst område, kommer att skickas ut till samtliga anställda på FM undsäkC. Pulsmätningen administreras av FST cyber, men såväl Anders Salenbo som chefen för cyberstridskraften, generalmajor Mattias Hanson, uppger att ingen kommer att kunna se hur enskilda medarbetare svarar. Resultatet kommer enbart att redovisas som en sammanställning av samtliga medarbetares svar.

    – Svaren blir helt anonyma. När det handlar om tystnadskultur är det oerhört viktigt att undersökningen genomförs anonymt, säger Anders Salenbo.

    Enkäten ska skickas ut under oktober månad med en svarstid på två veckor. Resultaten analyseras av arbetsgivaren genom FST cyber tillsammans med centrala fackliga företrädare och central skyddsorganisation. Resultaten ska redovisas snarast möjligt, enligt Anders Salenbo:

    – Vi kommer inte tillåta att det här drar ut på tiden. Resultaten kommer att ligga till grund för vidare arbete med handlingsplanen. En hel del från den tidigare handlingsplanen går säkert att använda, medan annat antagligen kommer att behöva justeras.

    Officerstidningen har flera gånger skrivit om tystnadskulturen vid FM undsäkC.  Den första artikeln publicerades i OT nr 6, 2025.

    Kommentar

    Skriftlig kommentar från stridskraftsförvaltare Freddie Cederqvist, Försvarsstabens cyberenhet:

    ”Medarbetarnas arbetsmiljö, trygghet och möjlighet att uttrycka sina åsikter är en högt prioriterad fråga. En öppen organisationskultur, där medarbetare vågar framföra synpunkter, lyfta problem och påtala brister, är avgörande för såväl personalens välmående som verksamhetens utveckling och operativa förmåga.

    Mot denna bakgrund har ett partsgemensamt arbete bedrivits under året för att utveckla ett verktyg för återkommande pulsmätningar inom cyberstridskraften. Initiativet grundar sig i ett gemensamt identifierat behov hos arbetsgivare och arbetstagarrepresentanter av att bättre kunna följa upp frågor som rör bland annat organisationskultur, förbandsanda, arbetsmiljö och eventuell förekomst av tystnadskultur.

    Syftet är att skapa bättre förutsättningar att identifiera eventuella problem, följa utvecklingen över tid och vidta relevanta åtgärder där behov finns. Arbetet inleddes efter ett partsgemensamt beslut under senvåren 2026 och har bedrivits i nära samverkan med arbetstagarorganisationerna. Stor vikt har lagts vid frågornas utformning och hur svaren ska hanteras för att skapa förtroende för undersökningen och ge medarbetarna goda förutsättningar att svara öppet och ärligt. Den framtagna frågebanken har även kvalitetssäkrats med stöd av Försvarsstabens HR-funktion och ansvariga för Försvarsmaktens medarbetarundersökning, FM vind.

    Ambitionen är att genomföra en första pulsmätning i slutet av oktober, efter avslutad samverkan. Resultaten kommer att hanteras enligt principer motsvarande dem som används inom FM vind. För cyberstridskraftens ledning är detta ett uttryck för ett långsiktigt och systematiskt arbete med ledarskap och organisationskultur. Att aktivt efterfråga medarbetarnas upplevelser, även när svaren kan vara obekväma, är en viktig del av ett ansvarsfullt ledarskap.

    En stark cyberstridskraft förutsätter en organisation där medarbetarna känner förtroende för sina chefer, vågar göra sina röster hörda och vet att deras synpunkter tas på allvar.”

    Ur arkivet: