Senast publicerat
Senast publicerat:

Otakt mellan tre-befälssystemet och ny KRO/GRO

Redaktionen
Artikel från Officersförbundet.

Det är otakt mellan det slutliga införandet av trebefälssystemet och framtagandet av ny krigs- och grundorganisation, det menar Officersförbundet. 

– Den nya organisationen måste bli klar först, så att man ser att det är en relevant balans i kravsättningen på de olika befattningarna innan man börjar omgalonera personalen – även om de två frågorna egentligen inte hänger ihop, säger Conny Jansson, en av de ombudsmän på förbundets kansli som jobbar både med trebefälssystemet och den nya organisationen. 

Som ett led i att genomföra försvarsbeslutet ska en ny krigs- och grundorganisation tas fram. Förr, före de stora neddragningarnas tid, talades det ofta om ”KRO” och ”GRO” men under ett antal år fanns bara ett antal organisationsenheter och krigsförband, där stora delar inte var krigsplacerade. Nu vrids klockan tillbaka, om än i en modernare tappning. Den nya organisationen ska vara intagen 1 januari 2023. Vid samma tidpunkt ska det slutliga införandet av trebefälsystemet också vara klart. Men takten i det arbetet verkar vara betydligt högre.

Såväl försvarsgrenar som stridskrafter planerar för att genomföra frivilliga byten av personalkategori redan i slutet av det här året och de första arbetsledningsbesluten för icke frivilliga under nästa år. 

Officersforbundet personalbilder 9/12-08
Conny Jansson

Officersförbundet menar dock att den nya krigs- och grundorganisationen rimligen bör vara klar först innan man tvingar någon att byta personalkategori. Även om Försvarsmakten säger att det är individens kompetens som är avgörande, inte befattningens krav så bör det ju hänga ihop, enligt förbundet. 

– I värsta fall skulle det ju kunna leda till att anställda som tvingats byta personalkategori från officer till specialistofficer får jobba på en officersbefattning i alla fall. Hur dåligt detta skulle komma att uppfattas av berörda behöver man nog inte vara raketforskare för att förutse, säger Conny Jansson. Han får medhåll från Mikael Boox, som var den ombudsman som deltog från Officersförbundets sida i arbetsgruppen som hanterade frågan:

– Jag tycker det påverkar trovärdigheten både vad gäller arbetet med ny organisation och slutligt införande av trebefälssystemet och det är också något vi framfört till Försvarsmakten. 

»Det är glasklart att varje individ ska värderas och prövas individuellt.«

Conny Jansson och Mikael Boox har också noterat, vid sina möten med Försvarsmakten, att det höga tempot och ambitionen att snabbt bli klar gör att den individuella värderingen av varje enskild medarbetare riskerar att bli lidande.

– Det är glasklart att varje individ ska värderas och prövas individuellt utifrån dennes faktiska och reella kunskaper och kompetens vilken personalkategori och nivå/grad hon eller han ska ha i framtiden, allt annat är oacceptabelt, säger Conny Jansson.

Om det går undan i vissa delar kopplat till trebefälssystemet går det långsammare på annat håll – Försvarsmakten har ännu inte tagit fram någon modell för hur erfarenhet ska värderas i lönesättningen.

– I den arbetsgrupp som tog fram underlaget till ÖB:s beslut fanns det tankar kring hur man skulle värdera och lönesätta erfarenhet och fördjupade kunskaper men av någon anledning valde man att inte ta med de delarna i beslutet. Det är väldigt synd. Talet om att erfarenhet ska löna sig ekar ju ganska tomt då, säger Mikael Boox. 

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Stefan Morin

    Officersförbundet har det senaste året haft stort fokus på vikten av att behålla den militära personalen i Försvarsmakten. Anledningen är enkel. Våra uppdragsgivare, det vill säga medlemmarna, har sagt att vi ska det. I vår senaste medlemsundersökning, under förbandsbesök och genom våra förtroendevalda har budskapet varit tydligt. Det finns ett stort missnöje i myndigheten kring prioriteringen av den militära kompetensen. Överbefälhavare Michael Claesson sa nyligen att han inte uppskattade ”larmrapporter” gällande personalläget i Försvarsmakten. Han menar att statistiken inte speglar ett läge där personalen lämnar. Enligt Försvarsmaktens statistik lämnar två procent av yrkesofficerarna sin anställning. Det är exklusive pensionsavgångar. Det menar överbefälhavaren är en låg siffra. Jag håller med. 

    För Sveriges mest lojala yrkeskår tändes ett hopp inför Rals 2024.

    Ungefär där slutar vi vara överens kring slutsatserna av denna siffra. Att mäta avgångar just nu, och dra en parallell kring hur attraktiva våra anställningar är tror jag är riskabelt. Nu pågår en historisk tillväxt och en integrering i Nato. Det är ett nyhetens behag som verkligen motiverar våra medlemmar. Att äntligen få ingå i en prioriterad myndighet. Att äntligen tydligt få bidra med en efterfrågad kompetens. Jag är övertygad om att detta är anledningen till de låga avhoppen, inte våra attraktiva anställningar. 

    För Sveriges mest lojala yrkeskår tändes ett hopp inför Rals 2024. Försvarsanslagen fortsatte att öka och för tredje året i rad kom förbandschefer och lokala fackliga företrädare överens om vilka behov av tillskjutna lönemedel som finns på respektive organisationsenhet. Parterna gjorde ett noggrant och seriöst arbete. Tillsammans värderade man svårigheter och ansvar i befattningar och hur de lokala behoven såg ut. För Officersförbundets medlemmar rörde det sig om cirka 15 miljoner kronor i månatliga lönesatsningar utöver Rals. Här fanns nu en möjlighet att konkret prioritera den militära kompetensen genom att skjuta till de medel som parterna på förbanden var överens om att de saknar för att sätta rätt löner.

    Vad ville Försvarsmakten i Rals 2024? Jo, man ville inte tillskjuta en krona. Hur blir det då med flygtekniker, fortifikatörer, yrkesofficerare i teknisk tjänst och ledningssystem, tänker ni? Några exempel på områden som länge flaggat för behov av lönejusteringar. Jo, här fanns det en vilja att göra vissa satsningar. Problemet var bara att Försvarsmakten ville bekosta dessa satsningar genom att ta från övriga medlemmars Rals. Ett synsätt som förbundet inte kan stå bakom. En problematik som nu lokalföreningarna får hantera med respektive förband. Troligen kommer förbanden nu vilja ta från kollektivet för att lösa sina egna felaktiga lönesättningar.

    Förbundsstyrelsen valde till sist att skriva på Rals 24 och uppräkningar i utlandsavtalet samt pendlingsersättningen. Var det tillräckligt bra? Nej, men under avtalsmässig fredsplikt och pågående Natoverksamhet ville förbundet säkra upp dessa ersättningshöjningar för medlemmarna.

    I förhandlingsrummet sitter två parter. Just nu är det en part som ser en öppning i att förbättra villkoren och öka attraktionskraften i anställningen. Så att om tio år när Nato och tillväxt inte längre är nytt och spännande, är det fortfarande bara två procent som slutar. Vad den andra parten vill? Fråga din chef!

    Ur arkivet: