Vi stannar strax efter Klintehamn och står snart under en oxels lätta skugga i sensommarens kvällsljus. Gräset är högt, syrsorna sjunger och mot oss kommer en gutebagge med ståtliga horn. Vi är framme hos heders-vicekorpral Harald V.
– Han var rätt för jobbet. Han är en trygg ledare och orädd för Hercules-plan. Nu är han på sommarbete – eller civiltjänstgöring som vi kallar det, säger fårägare Katarina Amér.
Gotlands regementes första gutebagge, Harald I, tjänstgjorde från 1979 till 1988. Och i den etableringsorder som stabschef Håkansson fick i handen förra året stod det att gamla P 18:s traditioner skulle återupprättas. Det innebar att en ny levande maskot skulle utses.
» Nu är han på sommarbete – eller civiltjänstgöring som vi kallar det. «
Det krävdes en del arbete. Dels en tur runt ön för att besöka lämpliga kandidater, dels en hel del tydliggörande för fastlandet gällande beställningen ”hyra ett får”.
– Det som fortfarande är lite komplicerat är att man inte får flytta får hursomhelst, utan jag har varit tvungen att registrera garnisonen som en produktionsplats. Jag var ganska paff när Jordbruksverket ringde mig i våras för att kontrollera hur många lamm jag har, säger Håkansson och skrattar.
Hans sambo har sytt Haralds nya uniform och den äppelälskande baggen har i dag blivit en riktig kändis. Han har mött ÖB, Annika Lantz och försvarsministern. När han mötte kungen under årets sommaravslutning hamnade han på BBC:s förstasida – som en följd av att han avbröt Hans Majestät Konungen under sitt tal. Rubriken löd: ”Swedish sheep breaches royal protocol”.
Under framträdanden har Harald V haft långa dagar, men han har ofta serverats vatten ur allehanda snikkåsor, berättar Amér.
Liknande läsning:
– Och han har lärt sig att människor i grön klädsel innebär kel och godis.
I höst väntar garnisonens dag och om allt går väl: högvakten i Stockholm.
Katarina Amér, som haft hand om gutefår hela sitt liv, är utbildad arkeolog och arbetar till vardags på länsstyrelsen.
– Symbolvärdet hos Harald är intressant. Som människor är vi beroende av att knyta an till något och han har blivit en representant för den här ön, säger hon och fortsätter:
– Militär verksamhet är något abstrakt, den finns för något som inte får hända. Men det här fria fåret på ängen är något konkret – han är allt det som Sverige ska vara. Och han är Gotland i sina färger – här ser du rauken, här kan du hitta sanden, säger hon och drar fingrarna genom den tjocka ullen medan solen fortsätter ner.
FAKTA
Försvaret på Gotland – en 200-årig omorganisationshistoria
– Det militära försvaret av Gotland är ett resultat av den drygt tre veckor långa ryska ockupationen av ön 1808.
– Efter finska kriget som utkämpades mellan Sverige och Ryssland blev Gotland 1811 först i landet med värnplikt. Alla krigsdugliga män ingick i vad som kallades Gotlands nationalbeväring – 90 år före den allmänna värnplikten infördes i Sverige.
– År 1887 omorganiserade man till två separata förband – Gotlands infanteriregemente och Gotlands artillerikår.
– Genom försvarsbeslutet 1925 avvecklades stora delar av öns försvar och 1928 antogs namnet Gotlands infanterikår. 1936 var det dags att rusta upp igen och det gamla namnet Gotlands infanteriregemente togs åter i bruk.
– Efter 1958 års försvarsbeslut samlades de olika vapenslagen på ön 1963 under namnet Gotlands regemente. 1966 omorganiserades verksamheten till Gotlands militärkommando (MKG).
– Under 90-talet var Försvarsmakten på Gotland som störst, med närmare 25 000 soldater krigsplacerade på ön. Man hade fyra regementen, förutom P 18 fanns här kustartilleriet KA 3, artilleriregementet A 7 och luftvärnsregementet Lv 2. Under det kalla kriget kunde militären på Gotland mobilisera ungefär 6 000 anställda och värnpliktiga.
– År 2000 samlades den militära verksamheten återigen under namnet Gotlands regemente. 2004 beslutade riksdagen att lägga ner regementet.
– Den 28 maj 2005 genomfördes den officiella avvecklingen av Gotlands regemente. Mellan 2005 och 2018 saknade ön reguljära militära styrkor.
