Senast publicerat
Senast publicerat:

Ovälkommet beteende ökar i Försvarsmakten

Förutsättningarna att lyckas som chef har förbättrats något medan sexuella trakasserier, kränkningar och mobbning ökar med en halv procentenhet. Det visar den senaste medarbetarundersökningen i Försvarsmakten.

Linda Sundgren
Joel Thungren/Försvarsmakten
I de flesta rapporterade fallen av ovälkommet beteende har den drabbade blivit utsatt av en arbetskamrat eller kollega på det egna förbandet. Personerna på bilden har inget med artikeln att göra.

Årets FM Vind-rapport innehåller små förändringar jämfört med föregående år. Missnöjet med Försvarsmaktens it-stödsystem består. Lägst betyg får två moduler i Prio, Prio BO budget, planering och prognos med endast 46 poäng av 100 möjliga och Prio ESS handla som får 49 poäng. Bäst omdöme bland it-systemen fick Prio ESS reseadministration med 68 poäng. Ett område där resultaten försämrades jämfört med föregående år var det som Försvarsmakten kallar ovälkommet beteende. Begreppet omfattar en rad olika problem som kränkningar, trakasserier, diskriminering, mobbning och fysiska övergrepp. Mellan 2019 och 2020 ökade förekomsten av ovälkommet beteende från 6,6 procent till 7,1 procent. 

– En uppgång på 0,5 procentenheter är ingen hög siffra, men med tanke på hur många det är som deltagit i undersökningen handlar det om ett stort antal individer, säger Fredrik Nordenmark, HR-strateg på Ledningsstabens personalavdelning på Högkvarteret. 

Antalet som uppgav att de utsatts för sexuella trakasserier ökade från 46 till 95 personer. År 2017 uppgav 72 individer att de drabbats av sexuella trakasserier. Siffrorna är mycket låga i förhållande till antalet anställda, men Fredrik Nordenmark menar att den fluktration i anmälningar som ändå syns kan vara en konsekvens av metoo-uppropet 2017.

– ÖB var väldigt tydlig i sitt ställningstagande under metoo och kanske fick det en viss skärpningseffekt. Nu har det gått ett tag och man har kanske slappnat av lite igen. Samtidigt är sexuella trakasserier en känslig fråga och vi tror att det finns ett stort mörkertal av händelser som inte anmäls, säger han. 

Den personalkategori som anmäler flest fall av ovälkommet beteende är unga kvinnor, alltså den personalgrupp som Försvarsmakten vill utöka.  

– Det är förstås väldigt allvarligt ur både ett jämställdhetsperspektiv och ett kompetensförsörjningsperspektiv. Vi vill inget annat än att unga kvinnor ska känna sig varmt välkomna och respekterade i vår organisation, säger Fredrik Nordenmark.  

Däremot tyder vissa resultat i undersökningen på att förtroendet för FM Vind som helhet ökar. Nära 17 000 försvarsmaktsanställda valde att svara på fjolårets enkät och det är fler än någonsin tidigare. Enligt Fredrik Nordenmark var enkäterna förra året också mer komplett ifyllda med fler besvarade frågor jämfört med åren innan. 

Liknande läsning:

– En positiv förändring förra året var att de som jobbar militärt och utsatts för sexuella trakasserier uppgav vilken befattning de hade. Tidigare år har det bara varit de som jobbat civilt som kryssat i den rutan. Vi ser det som att förtroendet för undersökningen ökar och att man vågar svara mer öppet. Att inte en enda i militär befattning skulle vara utsatt för sexuella trakasserier ser vi som helt orimligt i en sådan här stor population. 

Ett undersökningsområde som går framåt är den som handlar om förutsättningar att lyckas som chef, även om ökningen sker från en mycket låg nivå. Påståendet Jag har tillräckligt med tid i förhållande till mängden arbetsuppgifter stiger från 51 till 55 poäng. Även tillgången till administrativ personal stiger på poängskalan, från 50 till 57. 

– Det är glädjande att se att de områden där vi gjort insatser också går framåt. Vi har ökat det administrativa stödet på förbanden så att cheferna verkligen hinner vara chefer och vi har genomfört ett stort arbete med att tillsätta vakanser. Samtidigt är det en ändlig mängd resurser vi har att arbeta med, säger Fredrik Nordenmark.  

Svaren i FM Vind anges enligt ett poängsystem i skalan 0 till 100 och bygger på ett medelvärde av samtliga svar. De förband som får låga poäng uppmanas att agera, säger Fredrik Nordenmark.

– Vi har satt en gräns på 50 poäng. Under det är riktigt lågt och då måste man vidta åtgärder. Strax över 60 poäng bedömer vi som lågt och då rekommenderar vi att man ser över verksamheten. 

De områden som, precis som tidigare år, får goda omdömen i FM Vind är påståenden som Jag är stolt över att arbeta i Försvarsmakten, 84 poäng, och Jag vill gärna fortsätta arbeta i Försvarsmakten de närmaste åren, 83 poäng. Även omdömen om förtroendet för närmaste chef ligger på en fortsatt hög nivå. Påståendet Min närmaste chef bemöter mig med respekt får 89 poäng och Min närmaste chef har jag som helhet förtroende för ges 85 poäng.  

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Tystnadskultur är ingenting som gynnar vare sig arbetsmiljön eller den skarpa verksamhet som bedrivs inom myndigheten. Det säger Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör i Försvarsmakten. Nu utvecklas ett analysverktyg som ska kunna användas för att upptäcka den sortens problem ute på förbanden.

    Linda Sundgren
    Tystnadskultur

    Foto: Björn Öberg

    Den här artikeln är en del av en serie artiklar om tystnadskultur i Försvarsmakten.

    Hälften av Försvarsmaktens anställda har någon gång upplevt tystnadskultur under sin tjänstgöring. Det visar en forskningsrapport från Försvarshögskolan. Att åtgärda problemen kan vara både svårt och tids­­krävande, men nu pågår ett arbete vid Försvarsstabens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka den här typen av destruktivt ledarskap ute på förbanden.

    Den forskning som bedrivs vid Försvarshögskolan och som visar att hälften av de anställda i Försvarsmakten någon gång upplevt tystnadskultur, har överste Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning, inte tagit del av. Han säger att han inte uppfattar problemen som så stora som forskningen visar.

    – Det är otroligt tråkigt att höra de här siffrorna, men vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind (Försvarsmaktens medarbetarundersökning red anm) som är vårt känselspröt ut mot organisationen, säger Jonas Karlsson.

    I den senaste publicerade FM Vind-undersökningen som genomfördes 2024, fick påståendet ”På vårt förband kan jag utan rädsla för att drabbas av negativa konsekvenser öppet berätta om felaktigheter och missförhållanden jag upplever”, 69 av 100 poäng.

    – Oavsett utbredning är tystnadskultur absolut ingenting som Försvarsmakten vill ha. Det kan påverka både arbetsmiljö och den skarpa verksamhet som vi bedriver och vi kan inte lösa våra uppgifter om vi är destruktiva, säger Jonas Karlsson.

    Vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind …

    Att det finns medarbetare som vittnar om att de efter att ha framfört kritik drabbats av repressalier i form av exempelvis förflyttning på oklara grunder eller utfrysning, är något som Jonas Karlsson menar inte hör hemma i myndigheten.

     – Sådant ska vi som medarbetare i Försvarsmakten inte behöva acceptera. Vi vill inte ha en organisation där den som för fram sin åsikt sätts på standby. Hela vår värdegrund bygger på öppenhet och att vi har en rak och ärlig kommunikation för att kunna omsätta vår verksamhet och uppdragstaktik i den skarpa verksamhet som vi bedriver, säger han.

    Jonas ­Karlsson

    Jonas Karlsson

    Ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning

    Forskning visar att det finns faktorer som ökar risken för att tystnadskultur ska uppstå, däribland tydliga hierarkier och chefer med stort inflytande över enskilda medarbetares yrkesmässiga framtid; parametrar som återfinns i Försvarsmakten. Jonas Karlsson framhåller dock att det finns mekanismer inbyggda i karriärsystemet som ska motverka att personal hamnar i beroendeställning till enskilda chefer.

    – En bedömning av en medarbetare ska inte bara göras av en chef. Går processen rätt till ska du ha en 360-gradersbedömning av den individ som är på väg till en skola eller vidare i karriären. Fungerar det minskar risken för jäv och tystnadskultur, säger Jonas Karlsson.

    Han menar att det förebyggande arbetet mot tystnadskultur handlar om att skapa tillit och trygghet och att ledningen och ledarskapets ansvar är centralt i detta. Eftersom chefer själva ofta är en del av problemet när en tystnadskultur uppstår, skulle han vilja att frågan lyftes redan under yrkesofficersutbildningarna.

    – Vi behöver starta rätt med första linjens chef som tar sitt första chefsansvar. De behöver ha en uppfattning om hur man bemöter medarbetare som kommer med kritik eller förslag på förändring. Jag ser också en möjlighet att omhänderta detta i introduktionsutbildningen vid förbanden, säger Jonas Karlsson.

    Nyligen startade ett arbete vid Försvarsmaktens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka signaler om tystnadskultur. Meningen är att förbanden själva ska kunna använda verktyget för att analysera svaren på de frågor i FM Vind-­enkäten som kan knytas till tystnadskultur. Fredrik Nordenmark är HR-strateg på HR-avdelningen och deltar i utvecklingen av det nya analysverktyget.

    Fredrik Nordenmark

    Fredrik Nordenmark

    HR-strateg

    – Modellen är tvådelad, där den ena delen talar om att här finns det inslag av tystnadskultur och den andra delen att det finns risk för tystnadskultur. Vi på HR-avdelningen kommer att kunna stämma av läget i hela Försvarsmakten vartannat år medan försvarsgrenarna också har möjlighet att fokusera mer på de här frågorna i de pulsmätningar som kommer däremellan. 

    Enligt Fredrik Nordenmark kommer samtliga organisationsenheter och försvarsgrenar att erbjudas utbildning i analysverktyget, innan utrullningen av nästa FM Vind-enkät i höst.

    Ur arkivet: