Senast publicerat
Senast publicerat:

Ovälkommet beteende ökar i Försvarsmakten

Förutsättningarna att lyckas som chef har förbättrats något medan sexuella trakasserier, kränkningar och mobbning ökar med en halv procentenhet. Det visar den senaste medarbetarundersökningen i Försvarsmakten.

Linda Sundgren
Joel Thungren/Försvarsmakten
I de flesta rapporterade fallen av ovälkommet beteende har den drabbade blivit utsatt av en arbetskamrat eller kollega på det egna förbandet. Personerna på bilden har inget med artikeln att göra.

Årets FM Vind-rapport innehåller små förändringar jämfört med föregående år. Missnöjet med Försvarsmaktens it-stödsystem består. Lägst betyg får två moduler i Prio, Prio BO budget, planering och prognos med endast 46 poäng av 100 möjliga och Prio ESS handla som får 49 poäng. Bäst omdöme bland it-systemen fick Prio ESS reseadministration med 68 poäng. Ett område där resultaten försämrades jämfört med föregående år var det som Försvarsmakten kallar ovälkommet beteende. Begreppet omfattar en rad olika problem som kränkningar, trakasserier, diskriminering, mobbning och fysiska övergrepp. Mellan 2019 och 2020 ökade förekomsten av ovälkommet beteende från 6,6 procent till 7,1 procent. 

– En uppgång på 0,5 procentenheter är ingen hög siffra, men med tanke på hur många det är som deltagit i undersökningen handlar det om ett stort antal individer, säger Fredrik Nordenmark, HR-strateg på Ledningsstabens personalavdelning på Högkvarteret. 

Antalet som uppgav att de utsatts för sexuella trakasserier ökade från 46 till 95 personer. År 2017 uppgav 72 individer att de drabbats av sexuella trakasserier. Siffrorna är mycket låga i förhållande till antalet anställda, men Fredrik Nordenmark menar att den fluktration i anmälningar som ändå syns kan vara en konsekvens av metoo-uppropet 2017.

– ÖB var väldigt tydlig i sitt ställningstagande under metoo och kanske fick det en viss skärpningseffekt. Nu har det gått ett tag och man har kanske slappnat av lite igen. Samtidigt är sexuella trakasserier en känslig fråga och vi tror att det finns ett stort mörkertal av händelser som inte anmäls, säger han. 

Den personalkategori som anmäler flest fall av ovälkommet beteende är unga kvinnor, alltså den personalgrupp som Försvarsmakten vill utöka.  

– Det är förstås väldigt allvarligt ur både ett jämställdhetsperspektiv och ett kompetensförsörjningsperspektiv. Vi vill inget annat än att unga kvinnor ska känna sig varmt välkomna och respekterade i vår organisation, säger Fredrik Nordenmark.  

Däremot tyder vissa resultat i undersökningen på att förtroendet för FM Vind som helhet ökar. Nära 17 000 försvarsmaktsanställda valde att svara på fjolårets enkät och det är fler än någonsin tidigare. Enligt Fredrik Nordenmark var enkäterna förra året också mer komplett ifyllda med fler besvarade frågor jämfört med åren innan. 

Liknande läsning:

– En positiv förändring förra året var att de som jobbar militärt och utsatts för sexuella trakasserier uppgav vilken befattning de hade. Tidigare år har det bara varit de som jobbat civilt som kryssat i den rutan. Vi ser det som att förtroendet för undersökningen ökar och att man vågar svara mer öppet. Att inte en enda i militär befattning skulle vara utsatt för sexuella trakasserier ser vi som helt orimligt i en sådan här stor population. 

Ett undersökningsområde som går framåt är den som handlar om förutsättningar att lyckas som chef, även om ökningen sker från en mycket låg nivå. Påståendet Jag har tillräckligt med tid i förhållande till mängden arbetsuppgifter stiger från 51 till 55 poäng. Även tillgången till administrativ personal stiger på poängskalan, från 50 till 57. 

– Det är glädjande att se att de områden där vi gjort insatser också går framåt. Vi har ökat det administrativa stödet på förbanden så att cheferna verkligen hinner vara chefer och vi har genomfört ett stort arbete med att tillsätta vakanser. Samtidigt är det en ändlig mängd resurser vi har att arbeta med, säger Fredrik Nordenmark.  

Svaren i FM Vind anges enligt ett poängsystem i skalan 0 till 100 och bygger på ett medelvärde av samtliga svar. De förband som får låga poäng uppmanas att agera, säger Fredrik Nordenmark.

– Vi har satt en gräns på 50 poäng. Under det är riktigt lågt och då måste man vidta åtgärder. Strax över 60 poäng bedömer vi som lågt och då rekommenderar vi att man ser över verksamheten. 

De områden som, precis som tidigare år, får goda omdömen i FM Vind är påståenden som Jag är stolt över att arbeta i Försvarsmakten, 84 poäng, och Jag vill gärna fortsätta arbeta i Försvarsmakten de närmaste åren, 83 poäng. Även omdömen om förtroendet för närmaste chef ligger på en fortsatt hög nivå. Påståendet Min närmaste chef bemöter mig med respekt får 89 poäng och Min närmaste chef har jag som helhet förtroende för ges 85 poäng.  

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Nyligen kom marinchefens beslut om marinens nya organisation. Officersförbundet riktar kritik mot hur förslaget har tagits fram. Förbundet menar att samverkan kommit in för sent i processen och att riskerna med genomförandet inte är tillräckligt omhändertagna. ”Förändringen är omfattande och kommer att påverka många medlemmars vardag”, säger vice ordförande Mikael Vinde.

    Josefine Owetz
    Mikael Vinde
    "Vår invändning handlar inte om att marinen inte behöver förändras, utan om hur det här förslaget har tagits fram och hur väl riskerna är omhändertagna", säger Mikael Vinde, vice ordförande i Officersförbundet.

    Foto: Officersförbundet

    Marinchef Johan Norlén fattade den 24 maj beslut om inriktningen för marinens nya organisation. Från den 1 januari 2029 ska marinen bestå av fem organisationsenheter i stället för dagens åtta. Dagens flottiljer och regementen upphör som egna organisationsenheter och ska tillsammans bilda tre nya marina baser.

    I samverkan ställde sig Officersförbundet oenig till marinchefens beslutsinriktning för den nya organisationen. ”OFR/O FM konstaterar att innan delgivning av beslutsinriktningen har inte samverkan genomförts. Arbetsgivaren har därefter involverat ATO och skyddsorganisationen i det fortsatta arbetet”, skriver Officersförbundet i ett ställningstagande den 13 maj.   

    – Vår uppfattning är att den övergripande organisationsinriktningen i praktiken var fastställd innan det fanns reella möjligheter att påverka den. Det gör att samverkan i stor utsträckning riskerar att handla om konsekvenshantering, snarare än om faktisk påverkan på organisationens utformning. Det är problematiskt, inte minst eftersom förändringen är omfattande och kommer att påverka många medlemmars vardag, tillhörighet och arbetsmiljö, säger Mikael Vinde, Officersförbundets vice ordförande och fortsätter:

    – Den viktigaste anledningen till vår oenighet är att vi inte bedömer att samverkan har genomförts på ett sätt som fullt ut motsvarar intentionerna i Försvarsmaktens samverkansavtal. En liten tröst i sammanhanget är att våra synpunkter ändå har haft viss betydelse. En av de frågor vi lyfte i vårt ställningstagande var tidsplanen, som vi bedömde som alltför ambitiös. 

    Ursprungligen var inriktningen att organisationen skulle vara intagen den 1 januari 2028, men tidpunkten har nu flyttats fram till den 1 januari 2029.

    – Att tidsplanen har justerats visar att dialog och fackliga synpunkter kan bidra till ett bättre genomförande.

    Mikael Vinde betonar att Officersförbundet har förståelse för att marinen behöver utveckla sin organisation. Säkerhetsläget, Natomedlemskapet, att marinen växer och de ökade kraven på operativ effekt gör att det är rimligt att se över hur marinen leds och organiseras. 

    – Vår invändning handlar inte om att marinen inte behöver förändras, utan om hur det här förslaget har tagits fram och hur väl riskerna är omhändertagna. En organisationsförändring av den här omfattningen påverkar personal, arbetsmiljö, villkor, ledning, förbandskultur och i förlängningen operativ effekt.

    Den största risken är att förändringen genomförs med för otydliga förutsättningar för personalen

    En av de största förändringarna i den nya organisationen är att administrativa stödresurser, exempelvis HR, kommunikation och ekonomi, nu samlas på respektive marina bas i stället för som idag på samtliga organisationsenheter. Syftet är att skapa ökad robusthet och redundans, men också att få en bättre kontroll över personal och vakanser, enligt marinchefen.

    – Vi ser en risk för att det överskattas hur mycket personal som faktiskt kan frigöras av centraliseringen av administrativa funktioner. Om stödet hamnar längre från verksamheten kan det i praktiken leda till ökad belastning på chefer och medarbetare ute på förbanden. För personalen handlar det därför inte bara om rutor i ett organisationsschema, utan om arbetsmiljö, ansvar, tillhörighet och möjligheten att lösa uppgiften över tid.

    Vad är det i beslutet som ni bedömer innebär störst risk för marinens personal?

    – Den största risken är att förändringen genomförs med för otydliga förutsättningar för personalen. Att införandet nu flyttas fram till 2029 minskar den mest akuta tidsrisken, men det löser inte i sig de frågor som behöver omhändertas innan organisationen sätts i kraft. Det gäller både militär och civil personal. Många kan få ny organisatorisk tillhörighet, nya chefer eller förändrade uppgifter. Samtidigt finns fortfarande oklarheter kring hur befintliga avtal, villkor, arbetstid, lokal lönebild och andra personalrelaterade frågor ska hanteras.

    Han ser också risker vad gäller balansen mellan ambition och resurser i den nya organisationen, med nya eller utökade funktioner, förändrade ledningsstrukturer och en hög ambitionsnivå.

    – Marinen har redan i dag stora utmaningar med bemanning och kompetensförsörjning. Vi ser en risk att samma personal ska bära både ordinarie verksamhet och ett omfattande förändringsarbete, utan tillräckliga prioriteringar eller resurstillskott.

    Mikael Vinde understryker att Officersförbundet vill se en stark och modern marin, men att förändringen måste byggas på ett sätt som håller över tid.

    Personalfrågorna måste vara en bärande del av förändringen, inte något som löses i efterhand.

    – Officersförbundet är inte emot en utveckling av marinen. Tvärtom behöver Sverige en stark och modern marin. Men då behöver den militära professionens erfarenheter tas tillvara och riskerna hanteras innan beslut genomförs. Personalfrågorna måste vara en bärande del av förändringen, inte något som löses i efterhand.

    I en kommentar till Officerstidningen skriver marinchef Johan Norlén att han är glad över att samtliga arbetstagarorganisationer är eniga i att marinens organisation behöver utvecklas och att han är tacksam för det samarbete som förelegat inriktningsbeslutet. Han delar däremot inte bilden avseende bristande samverkan i processen.

    Information om arbetet gavs under våren 2025 och därefter löpande inklusive under fyra spel på organisationen som genomfördes under 2026 intill ASU den 13 maj. Så fort det externt framtagna förslaget anpassats delgavs det, vilket skedde i mitten av januari 2026. Förslaget lades på bordet och ATO samt skyddsorganisationen fick ge sina synpunkter. Jag menar att ett förslag måste presenteras innan samverkan kan ske om vägen framåt”, skriver marinchef Johan Norlén.

    Han skriver vidare att flera synpunkter från arbetstagarorganisationerna har omhändertagits.

    Vad gäller riskanalysen vill jag betona att den inte är färdig förrän hela arbetet är genomfört. Det är ett levande dokument som kommer att fortsätta utvecklas, inte minst nu när arbetet når den lokala nivån och implementeringen startar”, skriver Johan Norlén.

    Läs hela repliken här.

    Ur arkivet: