Senast publicerat
Senast publicerat:

Europas försvarsmakter krymper

Europas väpnade styrkor har minskat de senaste tio åren. Bara Sverige och Ungern går mot strömmen med 25 procent fler anställda militärer under perioden. Det enligt en kartläggning från den militärfackliga paraplyorganisationen Euromil.

Redaktionen
Bundeswehr / Maximilian Schulz
Tyskland har tappat cirka en fjärdedel av sin militära personalstyrka sen 2010, trots att man velat öka den.

Alla europeiska länders försvarsmakter utom två, Sverige och Ungern, har minskat mängden militär personal 2010–2020. I snitt har man tappat 16 procent av de anställda.

Störst är minskningen i Belgien och Tyskland som båda förlorat runt en fjärdedel av personalstyrkan. Ungefär hälften av de 15 länder som ingår i undersökningen har medvetet minska personalmängden.

Fyra länder – Tyskland, Slovakien, Sverige och Ungern – har velat öka antalet anställda men bara två har lyckats expandera. Samtidigt har varken Sverige eller Ungern klarat av att rekrytera tillräckligt många i relation till sina egna mål. Endast tre länder, Nordmakedonien, Serbien och Spanien, nådde de personella målen vilket var att behålla en oförändrad personalstyrka.

Ett problem som lyfts fram i rapporten är svårigheten att rekrytera unga vuxna. De unga vuxna upplever bland annat att bilden de har av försvaret inte stämmer överens med den verklighet de möter under grundutbildningen. 

Liknande läsning:
Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarets materielverk har tecknat kontrakt med franska Naval Group om fyra nya fregatter till marinen. Det första fartyget ska levereras 2030.

    Josefine Owetz
    Kontrakt klart om fyra fregatter
    Kontraktet undertecknades av FMV:s generaldirektör Mikael Granholm och Naval Groups vd Pierre-Eric Pommellet ombord på en fransk fregatt den 31 augusti i Stockholm.

    Foto: Foto: Pontus Lundahl/TT

    De nya fregatterna är av klassen FDI, Frégate de Défense et d’Intervention, som även används av Frankrike och Grekland. Fartygen byggs i Frankrike och ska bland annat utrustas med luftvärnssystemen Aster 30 och CAMM-ER samt svenska system som sjömålsroboten RBS 15, torped 47 och Giraffe 1X.

    – Det här är en stor dag för FMV och för marinen. FMV tecknar nu kontrakt på fyra mycket avancerade fartyg som stärker både vår egen och Natos samlade försvarsförmåga, säger FMV:s generaldirektör Mikael Granholm i en artikel på FMV:s webbplats.

    Fregatterna ger avancerad och kvalificerad luftförsvarsförmåga och ökad förmåga till ubåtsjakt. De blir också viktiga för att etablera sjökontroll och skydda militära och civila transporter i Östersjöområdet.

    – Detta är en fråga som kommer att förändra marinen i grunden inom en mängd områden men samtidigt ett steg som är helt nödvändigt som allierad, säger marinchef Johan Norlén i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

    Kontraktet som är värt cirka 47 miljarder kronor omfattar även utbildningssystem, reservdelar och tillhörande materiel. Fartygen får namnen HMS Luleå, HMS Norrköping, HMS Trelleborg och HMS Halmstad. Leveranserna ska ske mellan 2030 och 2034.

     

    Ur arkivet: