Senast publicerat
Senast publicerat:

»Hur kan det räcka med 1,5 år för att bli fänrik?«

Arne Baudin. Pensionerad överstelöjtnant
Försvarsmakten
Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Major Lars-Henning Perssons insändare i Officerstidningen nr 1 2019, klargör med emfas att officers-professionen är ett hantverk baserat på beprövad erfarenhet och militärteori. Dessa faktorer jämte taktik, strategi, ledarskap och inte minst striden, ingår i officersprofessionens kärnämne: krigsvetenskap. 

Med mina över 45 års erfarenhet av utövandet av vår profession, inklusive många års undervisande i just krigsvetenskap, kan jag bara understryka det Lars-Henning framförde. 

Men samma dag såg jag annonser från P 7 och LedR, om att få akademiker att söka till Sofu, särskild officersutbildning, och tänkte: Vad är det som pågår? 

Annonserna sökte efter folk med genomförd akademisk utbildning, till exempel 180 poäng i juridik. Sofu innebär då sex månaders gröntjänst, därefter ett års studier vid Karlberg – med lön. En jurist med lite hantverk och lite teori antas efter detta år vara professionell officer – och får fänriks grad.

I nya befälsordningen, NBO, gjorde en KB-elev 15 månaders utbildning och blev värnpliktig fänrik. Denne person studerade ofta vidare och efter tre, fyra år hade den värnpliktige fänriken 180 poäng i exempelvis juridik.

De som valde att bli yrkesofficerare genomförde två års utbildning vid Officershögskola (OHS), blev fänrik och praktiserade i två år som instruktör eller ställföreträdande plutonchef vid utbildningen av värnpliktiga.  

I dag vid officersprogrammet (OP), efter nio till elva månader gröntjänst, studerar kadetterna på Karlberg i tre år, och tar examen med 180 poäng i krigsvetenskap, vilket ju är officersprofessionens kärnämne. Ett av dessa år genomförs på förbanden i fråga. 

Oavsett befälssystem så har beprövad erfarenhet visat att det krävs tid för att både tillägna sig praktiska erfarenheter, praktik och militärteori. Vi har tidigare använt runt 3,5 till 4 år (inklusive gröntjänst), för att med gott samvete examinera en ny kollega till officersprofessionen med graden fänrik. Vad gör att det nu kan räcka med 1,5 år?  

Omvänt: Fänrik med 180 poäng i krigsvetenskap gör sex månader som sjukvårdsbiträde på ett sjukhus. Därefter ett års studier i läkarvetenskap. Vem vill gå till en sådan läkare?

Min bestämda åsikt är följande: Avbryt Sofu! Rekrytera till officersyrket från våra soldater och våra värnpliktiga. En officer kan aldrig bli överutbildad!

Arméns ekonomiska planering har under årets första sex månader präglats av ett glapp på omkring 300 miljoner kronor mellan planerad verksamhet och ekonomisk ram. Arméstaben har tvingats prioritera, omfördela och ge förbanden i uppgift att planera om.

Maria Widehed
Hundratals ­miljoner saknades i arméns planering
Armén har fått ambitionsanpassa för att hantera det ekonomiska glappet. Enligt Martin Johansson, planeringschef på Arméstaben, har bland annat övningar kortats och möten genomförts digitalt.

Foto: Försvarsmakten

Efter årets första tre månader räknade arméns förband och enheter med kostnader på sammanlagt 14,3 miljarder kronor. Det var 296 miljoner kronor mer än arméns ekonomiska ram. I ett direktiv från Arméstaben stod att läsa att: ”OrgE ekonomiska behov är fortsatt betydligt större än arméns tilldelade anslagsram” vilket har lett till ”strikta prioriteringar inom armén”. Överste Martin Johansson, planeringschef på Arméstaben, beskriver kostnadsskillnaden som en följd av det sätt på vilket armén planerade inför 2026.

– Inför året arbetade vi med en ramlös ekonomisk planering då bedömningen var att de ekonomiska resurserna inte skulle vara gränssättande. Under inledningen av året konstaterade vi att vi gick mot ett övertryck och inte skulle hålla oss inom de tilldelade ramarna. Då var vi tvungna att göra balanseringar i verksamheten.

Martin Johansson

Martin Johansson

Planeringschef på Arméstaben

Att verksamhetsuppdragen behöver ses över under året är enligt Martin Johansson normalt, justeringarna under 2026 har dock varit stora. Enligt honom har Arméstaben inte valt bort någon större verksamhet.

– Det har i mångt och mycket handlat om att ambitionsanpassa. Vissa fältövningar har kortats, möten har genomförts digitalt istället för fysiskt och vissa stridsskjutningar har fått anpassad ambitionsnivå utifrån ramen, säger han.

Även planeringsinternat har genomförts på billigare sätt. En konkret följd är enligt Martin Johansson även att armén har tvingats använda reservofficerare och tidvis tjänstgörande soldater i mindre omfattning än planerat.

Under inledningen av året konstaterade vi att vi gick mot ett övertryck och inte skulle hålla oss inom de till­delade ramarna.

I direktivet beskriver Arméstaben konsekvenserna av förbandens personal- och kompetensläge. De skriver bland annat att det leder till begränsade möjligheter att genomföra utbildning och produktion med önskad kvalitet samt ambitionssänkningar, omplaneringar och ökad sårbarhet vid samtidiga uppdrag. Där anges även ”hög och långvarig arbetsbelastning i många förband”, begränsade möjligheter till återhämtning, ledighet och kompetensutveckling samt risk för arbetsmiljöproblem och personalavgångar.

– En slutlig ram som är mindre än planeringen får förstås effekt på krigsförbanden. Samtidigt har vi totalt under året genomfört mycket verksamhet med utgångspunkten att prioritera sådant som direkt bidrar till krigföringsförmågan här och nu respektive till arméns leverans enligt försvarsbeslut 24, säger Martin Johansson.

Han betonar att förslagen till besparingar i första hand har tagits fram av förbanden själva.

– Det är de som har bäst uppfattning om vilken verksamhet som kan omprioriteras på olika sätt för att hantera den ram vi har. Sedan gör vi en samlad bedömning i Arméstaben.

Så mycket översteg prognoserna arméns ekonomiska ram

Så mycket översteg prognoserna arméns ekonomiska ram. Skillnad mot arméns ekonomiska ram, miljoner kronor.

Vid halvårsskiftet förklaras överskridandet av prognosen bland annat av nya uppgifter som FLF Finland, stödet till Ukraina och nationella operationer. Källa: Arméstabens ekonomiska rapportering 2026 efter tre och sex månader. Tremånadersprognosen exklusive FLF Finland.

Av handlingar som Officerstidningen har tagit del av framgår att prognosskillnaden under våren var störst vid Norrbottens regemente, I 19. Förbandet räknade med kostnader på närmare 1,5 miljarder kronor. Det var drygt 230 miljoner mer än den prognos som Arméstaben fastställde.

I 19 producerar huvuddelen av Norrbottensbrigaden och har också en central roll i det svenska bidraget till Natos framskjutna markstyrkor i Finland.

– Allt handlar om FLF. Vi fick i uppgift att göra en ekonomisk planering innan det politiska beslutet var fattat. Ingångsvärdet var att vi skulle sätta upp en styrka, men styrningarna kom sent så vi fick göra flera antaganden, säger Carin Bergensten, ekonomichef på I 19, och fortsätter:

– Vi gjorde ett första förslag utifrån vad vi då trodde, sedan fick vi besked att plocka bort planeringen för att förhoppningsvis kunna göra en bättre prognos i halvårsuppföljningen.

Vid halvårsuppföljningen skiljde drygt en miljon kronor mellan förbandets prognos och Arméstabens fastställda dito.

– Vi har fått skala ner en del, men inte så att krigsförbanden har påverkats i någon större utsträckning, säger Carin Bergensten.

Samtidigt skriver Arméstaben i sin sammanfattning vid halvårsuppföljningen att Norrbottens regemente, Försvarsmedicincentrum och Livregementets husarer har rapporterat att tillväxten av framför allt yrkesofficerare och erfarna chefer ”inte håller jämna steg med uppdragstillväxten”, vilket innebär en risk för både arbetsmiljön och den långsiktiga utvecklingen.

– Vi är väldigt underbemannade vid I 19. Bemanningen av officerare på pansarbataljonen ligger på 54 procent. Det gör att personalen får gå tungt, att det blir mycket övertid och att människor inte kan ta ut den ledighet de ska. Det leder i sin tur till en växande ledighetsskuld som ska gå ihop både för verksamhet och rent ekonomiskt, säger Carin Bergensten.

I 19 har nu lämnat sin ekonomiska rapportering efter årets första nio månader. Förbandet har där begärt ytterligare medel, men hade vid intervjutillfället ännu inte fått Arméstabens besked.

– Viss oro finns att om armén inte får full finansiering för FLF – då kommer det att drabba förbandens ordinarie verksamhet, säger Carin Bergensten och fortsätter:

– Under årets sista kvartal ska vi försöka vara sparsamma med inköp, möten och resor, samt skjuta viss utbildning framåt. Hittills har vi inte behövt ställa in någon verksamhet, men beskedet efter rapporteringen kan innebära att vi måste göra det.

Jag har aldrig upplevt att det varit så stökigt som det är nu.

Carin Bergensten har arbetat med ekonomi i Försvarsmakten sedan 2000 och de senaste sju åren som ekonomichef.

– Jag har aldrig upplevt att det varit så stökigt som det är nu. Det är främst korta tidsförhållanden vilket innebär antaganden och nya uppgifter där det saknas erfarenhetsvärden. Väldigt mycket ska hanteras på kort tid. Men alla gör vad de kan.

Gotlands regemente, P 18, räknade i våras med kostnader på närmare 740 miljoner kronor. Det var 68 miljoner mer än den prognos som Arméstaben fastställde – den näst största skillnaden bland de redovisade arméförbanden.

P 18 befinner sig samtidigt i en snabb expansion. Vid halvårsuppföljningen räknade förbandet med kostnader på drygt 730 miljoner kronor. Arméstabens fastställda prognos var knappt 725 miljoner.

– De fasta kostnaderna ökar eftersom vi har rekryterat, vi är nästan 430 anställda nu, och har höga kostnader för hyra. Från högsta ledningen är det väldigt hög press på att det här ska bli bättre och gå fortare. Kraven på oss att genomföra mer verksamhet är tydliga, säger överstelöjtnant Joakim Marklund, ställföreträdande chef på P 18.

I halvårsdirektivet framgår samtidigt att armén hade begärt 15 miljoner kronor för verksamhet på Gotland som man ansåg borde bekostas av andra försvarsgrenar. Den begäran beviljades inte centralt.Finansieringen löstes istället genom en omfördelning inom armén.

– Det handlar om många bäckar små. Vi ställer inte in någon verksamhet eller prioriterar ned något förband, utan snarare ambitionsanpassar, säger Martin Johansson.

Efter årets första sex månader hade arméns ekonomiska ram höjts till strax över 14 miljarder kronor.

I Arméstabens direktiv efter halvårsuppföljningen sammanfattas förbandens rapportering om personal- och arbetsmiljöläget. ”Den främsta utmaningen är en hög arbetsbelastning till följd av förbandstillväxt, övningsintensiv verksamhet, kompetensbrist och begränsade personella resurser, samt brist på ändamålsenliga lokaler”, står det i sammanfattningen.

Största skillnaderna mellan förbandens och Arméstabens prognoser

Största skillnaderna mellan förbandens och Arméstabens prognoser. Skillnad i miljoner kronor mellan förbandens egna prognoser och den prognos Arméstaben fastställde.

Källa: Arméstabens ekonomiska uppföljningar efter tre och sex månader 2026. Officers­tidningens ­beräkningar. Avrundade belopp. Enheter vars ­prognos höjdes ingår inte.

Flera förband och enheter uppges ha svårt att balansera ordinarie verksamhet mot utvecklingsarbete, utbildning och bemanning. Enligt Arméstaben leder det till ”högt tempo, korta planeringshorisonter och ett ökat behov av prioriteringar”.

Under våren ökade också kostnadsprognosen för stödet till Ukraina, FLF Finland togs med i prognosen och antalet nationella operationer ökade. Vid halvårsskiftet begärde armén 281 miljoner kronor för verksamheten i Finland och sammanlagt 77 miljoner för Ukrainastöd och nationella operationer.

– Vi har fått en stor andel avsatt för de uppgifter vi har. Sedan är det en diskussionsfråga hur stor del som ska konteras på exempelvis FLF Finland. Det är svårt att säga att alla medel har tilldelats specifikt för en viss verksamhet och ibland behöver avvägning ske mot andra uppgifter, säger Martin Johansson.

Det är inte ett tillfälle att beklaga sig. Vår uppgift är att få maximal effekt av de medel som tillförs.

När intervjun genomförs analyserar Arméstaben fortfarande förbandens rapportering efter årets tredje kvartal. Martin Johansson lämnar därför inget besked om armén nu bedöms hålla den ekonomiska ramen för 2026 eller hur prognosen har förändrats jämfört med i somras.

– Vi tittar på tredje kvartalet och kan få korrigerade ramar för resten av året.

Samtidigt betonar han att armén disponerar större resurser än tidigare.

– Det läggs mycket på Försvarsmakten nu och vi i armén har större resurser än vi någonsin har haft för att bygga den förmåga som behövs. Det är inte ett tillfälle att beklaga sig. Vår uppgift är att få maximal effekt av de medel som tillförs.

Kommentar från Försvarsstaben

Konteramiral Bo Berg, chef för Försvarsstabens genomförandeenhet:

”Armén sänker ambitionen i verksamheten i syfte att nå ekonomisk balans. Försvarsmakten optimerar över tid verksamheten givet de aktuella förutsättningarna. Inför ett nytt år gör försvarsgrenarna en planering utifrån tilldelade resurser. Ingenting är underfinansierat från början, men det kan uppkomma aktiviteter under året som behöver omhändertas. Ibland får förbanden bekosta det inom tilldelad ram, och då behöver något annat prioriteras bort. Ibland får de tillförda ekonomiska medel, som i fallet med FLF Finland. Ingen av de övriga försvarsgrenarna har genomfört en återrapporterad ambitionssänkning i år, men de säger att det är en utmanande situation att bedriva verksamhet inom ramen för ekonomiska medel.”

Ur arkivet: