För att stärka säkerhetsskyddet har riksdagen beslutat om ny säkerhetsskyddslag. Lagstiftningen förtydligar kraven på skydd av verksamheter som har betydelse för Sveriges säkerhet och ökar skyddet mot bland annat spioneri, sabotage och terroristbrott. Den tidigare säkerhetsskyddslagen infördes 1996 och chefen för Musts säkerhetskontor, kommendör Jan Kinnander, välkomnar att den nya säkerhetsskyddslagen nu trätt i kraft.
– Det behövdes verkligen en modernisering av lagstiftningen och den nya lagen ger oss bättre förutsättningar att skydda oss mot de hot som finns i dag. Framför allt handlar det om att omhänderta den tekniska utvecklingen som har skett, en ökad internationell samverkan och den förändrade hotbilden, säger han.
Den nya lagen har ett bredare tillämpningsområde för att ge skydd för Sveriges mest skyddsvärda verksamheter och i lagstiftningen förtydligas att den gäller för alla som bedriver säkerhetskänslig verksamhet, både privata och offentliga aktörer. Området för vad som är skyddsvärt har breddats och omfattar nu även verksamheter inom elförsörjning, telekommunikation och infrastruktur – vilket gör att fler myndigheter nu får säkerhetsklassade befattningar.
För majoriteten av Försvarsmaktens personal kommer den nya lagen inte att innebära särskilt stora förändringar, tror Jan Kinnander, men påpekar att lagstiftningen trots allt kräver mer av säkerhetsarbetet. En förändring är att det kommer att ställas högre krav på säkerhetsskyddsanalysernas innehåll och utformning. Nya säkerhetsskyddsplaneringar behöver således göras på alla organisationsenheter.
– Vi är relativt väl förberedda i Försvarsmakten på att ta emot den nya lagstiftningen skulle jag säga. När man skapade och formulerade den nya lagen så har man tittat på hur Försvarsmakten har hanterat säkerhetsskyddet. Säkerhetsskyddsanalyserna behöver dock bli mer omfattande, och man behöver i större omfattning dokumentera vilka säkerhetsskyddsåtgärder som man genomför. Det ställs också högre krav på uppföljning och spårbarhet vad gäller vilka åtgärder som har vidtagits.
Innebär detta att ett större ansvar hamnar på förbandens säkerhetschefer?
– Det beror på hur bra skyddsanalyser man har gjort sedan tidigare. Redan i dag har förbandschefen ett ansvar att se till att det finns en säkerhetsplanering och att säkerhetsbestämmelser är framtagna. Men vi kommer att ställa ett högre krav på säkerhetsåtgärderna och hur säkerhetsskyddet ska utformas, säger han.
Kommer nya säkerhetsprövningar att behöva göras för Försvarsmaktens anställda i och med den nya lagstiftningen?
– Det uppfattar jag inte. De tre klasserna finns kvar och analyserna av befattningar är gjorda sedan tidigare, beroende på hur stor del hemlig information man tar del av. Lagen innebär ingen skärpning i det avseendet. Där har man kommit fram till att det system vi har i Försvarsmakten fungerar väl och vi behöver inte säkerhetspröva folk på nytt. Däremot gör vi ju redan i dag kontinuerliga uppföljningar, säger Jan Kinnander.
En konkret förändring i den nya lagen, som påverkar alla som hanterar hemlig information, är att nya begrepp och ord implementeras. Informationssäkerhetsklasserna ersätts av säkerhetsskyddsklasser, som samtidigt byter namn till ”kvalificerat hemlig”, ”hemlig”, ”konfidentiell” och ”begränsat hemlig”.
– Vi får ett nytt sätt att klassa hemlig information, som nu också får svenska namn från att tidigare ha varit på engelska. Det blir också samma system för informationsklassning i hela samhället. Det gör att det blir lättare att samarbeta mellan myndigheter när vi använder samma sätt för att bedöma sekretessnivån på information, säger Jan Kinnander.
De gamla informationssäkerhetsklasserna får användas under en övergångsperiod, fram till och med 31 mars 2020 som längst. Därefter ska alla handlingar märkas med de nya säkerhetsskyddsklasserna. Utformningen av de nya stämplarna är klar och arbetet med att få ut information om detta pågår.
Hur känns det att den nya lagen är på plats?
– Det känns jätteskönt. Det är ett långt och tungt arbete som har bedrivits. Arbetet är inte slut bara för att vi har kommit i mål med föreskrifterna. Nu ska vi ta fram interna bestämmelser, handböcker och utbildningsmaterial.
Tidsplanen är att Försvarsmaktens interna bestämmelser ska vara framtagna i höst. Arbetet med de nya handböckerna för Försvarsmaktens säkerhetsskydd kommer att pågå fram till 2020.
