Senast publicerat
Senast publicerat:

30 hyllmeter, hundratusentals bilder och ett år

Det är ekvationen som arkivarien Andreas Karlsson på Försvarsstaben jobbar utifrån, när han nu fått i uppdrag att gå igenom det enorma bildmaterial som Stiftelsen armé-, marin- och flygfilm lämnat över till Försvarsmakten.

Redaktionen
Margareta Bloom Sandebäck

Bildarkivarien Andreas Karlsson, projektanställd av Försvarsstabens kommunikationsavdelning, har sin bas i ett trångt litet kontorsrum på Högkvarteret i Stockholm. Här har han tagit sig an den jättelika uppgift det innebär att arkivera och systematisera de hundratals bilder som Stiftelsen armé-, marin- och flygfilm, AMF, förvarat under många år. 

– Bilderna finns nere i arkivet och fyller 30 hyllmeter. Exakt hur många bilder det handlar om är det ingen som vet, det är några hundratusen, säger Andreas Karlsson. 

I ena hörnet av hans rum står en kundvagn, fylld av diabildslådor, kartonger och kuvert. På ljusbordet framför honom ligger några skrynkliga, svartvita fotografier utbredda. 

Arbetsdagen har knappt börjat, men för att ha en chans att klara arbetsuppgiften som ligger framför honom gäller det att ligga i. 

Liknande läsning:

– I mitt uppdrag ligger att gå igenom hela bildsamlingen, strukturera och förteckna den och därefter göra en arkivbeständig förvaring av bilderna, säger Andreas Karlsson. 

Sedan den 1 augusti har Andreas Karlsson jobbat med det enorma bildmaterialet, och varje dag är fylld av aha-upplevelser. Dagens första aha-upplevelser kom redan för någon timme sedan, när han i en låda hittade en bunt svartvita bilder av ett nygift, ungt kungapar på förbandsbesök hos marinen. 

– Jag hade ärligt talat ingen aning om att drottning Silvia varit så aktiv när det kommer till olika besök ute på våra förband, säger Andreas Karlsson och gör en svepande gest mot det han kallar ”den kungliga högen”. 

I den låga bokhyllan som löper utmed rummets ena långsida har han sorterat upp bilder i olika högar, förutom den kungliga högen, finns bland annat en hög med bilder från 1980-talets ubåtsjakter och en hög med bilder från flygvapnet. 

– En av de största utmaningarna är att inte fastna när jag ramlar över något extra intressant. Här till exempel, här är några skitcoola bilder från beredskapstiden, säger Andreas Karlsson, tar på sig ett par vita bomullsvantar och lägger fram några svartvita fotografier från 1944, samtidigt som han kommenterar att man uppenbarligen var duktigare förr på att förse bilder med metadata. 

En av de största utmaningarna är att inte fastna när jag ramlar över något extra intressant. Här till exempel, här är några skitcoola bilder från beredskapstiden.

I hans uppdrag ingår också att gallra ut trasiga bilder och även sortera ut bilder om metadata saknas och han ”efter att erforderliga efterforskningar har gjorts” inte lyckats hitta ytterligare info om vad bilderna föreställer. 

– Många gånger är det lite av ett detektivarbete att få information om vad bilderna föreställer. Å andra sidan har jag inte möjlighet att göra mer än att skrapa på ytan och ta fram väldigt övergripande metadata, konstaterar Andreas Karlsson. 

Han visar en hög bilder som han jobbat med under morgonen, och som försetts med en post it-lapp med texten ”Flygvapnet – Försvarets bildbyrå. • TP 84 Hercules • SK 60 • Helikopter 9 • Diverse. SK 61
Bulldog”. 

Egentligen är han anställd på Trafikverket, men när möjligheten att hoppa på den ettåriga projektanställningen för att gå igenom bilderna dök upp, tvekade han inte en sekund. 

– Jag har en bakgrund på Försvarets bildbyrå, där jag började direkt efter värnplikten. Eftersom jag kan materialet och älskar bild kändes det självklart att tacka ja, säger Andreas Karlsson.

Materialet, som tidigare förvarades hos AMF efter det att Försvarets bildbyrå lades ner, återlämnades till Högkvarteret i augusti 2022. 

– Det visade sig att bildsamlingen var totalt ostrukturerad. I en och samma låda kan det ligga bilder av olika format, från olika årtal och från olika försvarsgrenar, säger Andreas Karlsson. 

Själv beskriver han det som att bilderna ligger i ”gott och-blandatlådor”, vilket stämmer väl med tanke på att det är såväl diabilder som papperskopior och negativ. 

– En stor del av bilderna är redaktionella bilder från de olika försvarsgrenstidningarna som tidigare fanns och som helt enkelt hamnat i lådorna. 

Majoriteten av bilderna kommer från 1980- och 1990-talen, men det finns gott om både äldre och nyare bilder i lådorna. 

Minst någon gång per vecka tar han en runda ner i arkivet för att transportera upp nya lådor till arbetsrummet och lägga tillbaka de lådor där bilderna sorterats upp på ett arkivbeständigt sätt med övergripande metadata. 

Huruvida Andreas Karlsson kommer att hinna färdigt med uppdraget eller inte är oklart. Själv tror han att det kommer att bli svårt att strukturera hela samlingen på ett år. 

– Ungefär halva arkivet är strukturerat, men resten är det inte. Det innebär att jag, efter att ha grävt lite djupare i arkivet, inser att det här tar tid. 

Även om Andreas då och då ramlar över kuriosa i bildsamlingen finns det inte tid att stanna upp.
Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Militära yrken har lägst antal sjukskrivningsdagar av alla yrkesgrupper i Sverige. Det visar en ny rapport från Skandia. Försvarsmakten välkomnar resultatet, men Officersförbundet menar att siffrorna behöver nyanseras – bland annat eftersom anställda tar ut kompensationsledighet eller semester i stället för att sjukskriva sig.

Linda Sundgren
"Man inte bör likställa registrerad sjukfrånvaro med den faktiska förekomsten av ohälsa", säger Martin Sachs, ombudsman på Officersförbundet, om antalet sjukskrivningsdagar för anställda i Försvarsmakten.

Foto: Försvarsmakten

Anställda i Försvarsmakten har i genomsnitt två sjukdagar per år, utöver de fjorton dagar som arbetsgivaren ersätter. Det är lägst sjukfrånvaro av samtliga yrkesgrupper som jämförs i Skandias rapport Sveriges sjukaste yrken 2026.

Försvarsmakten framställs i rapporten som en föredömlig arbetsgivare som långsiktigt och systematiskt arbetar för en god arbetsmiljö. Träning på arbetstid, små arbetsgrupper, fokus på förebyggande insatser och möjlighet till återhämtning efter perioder med hög arbetsbelastning är sådant som lyfts fram i rapporten.

– Vi är glada över att militärt arbete, som är huvuddelen av arbetet i Försvarsmakten, har lägst antal sjukskrivningar av alla yrkesgrupper i Sverige, säger flottiljamiral Jonas Hård af Segerstad, utbildningschef och ställföreträdande chef vid Försvarsstabens genomförandeenhet.

Men kritiker menar att statistik över den registrerade sjukfrånvaron ger en något missvisande bild. I inlägg hos försvarsdebattören Taktisk och i kommentarsfält till Försvarsmaktens artikel om Skandias rapport på Försvarsmaktens intränat Emilia, påpekas att de verkliga sjuktalen kan döljas av att militär personal ofta använder kompensationsledighet eller semesterdagar för att undvika karensavdrag i samband med sjukskrivning. Även företrädare för Officersförbundet delar den uppfattningen.

Vi får återkommande rapporter från våra medlemmar om att det är så det går till.

– Vi får återkommande rapporter från våra medlemmar om att det är så det går till. Någon statistik som visar hur vanligt det är har vi inte, men det tyder på att man inte bör likställa registrerad sjukfrånvaro med den faktiska förekomsten av ohälsa, säger Martin Sachs, ombudsman i Officersförbundet med särskilt arbetsmiljöansvar.

En annan bidragande orsak till de låga sjuktalen som ibland lyfts fram är att Försvarsmaktens personal över lag är yngre och mer vältränad jämfört med många andra yrkesgrupper. Inom internationell forskning kallas fenomenet ”the healthy soldier effect”, och är en följd av fysiska och mentala antagningskrav och att många militärer tränar mycket.

För att få en mer rättvisande bild av hälsotillståndet hos anställda i Försvarsmakten, menar Martin Sachs att man bör se sjukfrånvaron tillsammans med andra mått på arbetsmiljön. Han hänvisar till Officersförbundets senaste medlemsundersökning som visar att många i organisationen är hårt belastade.

– I vår undersökning uppger 80 procent att personalbristen har ökat deras arbetsbelastning och 74 procent menar att kompetensbrist påverkar verksamheten negativt. Endast 55 procent anser att arbetsmiljön är god och bara 39 procent upplever att arbetsgivaren värnar balansen mellan arbete och privatliv, säger Martin Sachs.

Att ta ut semester istället för sjukdagar tror jag inte är vanligare i Försvarsmakten än på andra arbetsplatser.

Jonas Hård af Segerstad håller med om att det positiva urval av individer med god hälsa som sker till Försvarsmakten, kan påverka statistiken. Däremot är han tveksam till resonemanget att myndighetens sjukskrivningar i rapporten skulle döljas av uttag av kompledighet eller semesterdagar i någon större utsträckning.

– Statistiken bygger på sjukskrivningar som är 15 dagar eller längre och jag tror att det är få anställda som slänger in 15 komdagar eller mer för att täcka upp en sjukskrivning. Att ta ut semester istället för sjukdagar tror jag inte är vanligare i Försvarsmakten än på andra arbetsplatser, säger Jonas Hård af Segerstad.  

Resultaten i rapporten tycker han är ett kvitto på att arbetsmiljön i Försvarsmakten är ganska bra.

– Jag vet att många upplever att de har mycket att göra, men enligt rapporten leder det i alla fall inte till att folk blir sjuka, vilket vi är väldigt glada för. Man ska inte driva folk för hårt ändå, men att dagens situation inte leder till ohälsa tycker vi är bra, säger Jonas Hård af Segerstad. 

Har du själv använt kompledighet eller semester istället för att sjukanmäla dig?

– Nej, det har jag inte.

Fakta

Sjukdagar inom olika yrkesgrupper 2025

Antal sjukdagar per år och anställd utöver de 14 dagar som arbetsgivaren betalar sjuklön.

  • Militär personal: 2,1
  • Chefsyrken: 4,7
  • Yrken med krav på högskolekompetens: 7
  • Yrken inom administration och kundtjänst: 9,8
  • Service-, omsorgs- och försäljningsyrken: 13,7

 

Skandias statistik omfattar sjukskrivningar som varar längre än 14 dagar. Under de första 14 dagarna i en sjukperiod betalar arbetsgivaren sjuklön; från dag 15 kan den anställde få sjukpenning från Försäkringskassan. Kortare sjukfrånvaro ingår inte i statistiken.

Källa: Skandias rapport Sveriges sjukaste yrken 2026

Ur arkivet: