Senast publicerat
Senast publicerat:

Vi söker fortfarande ÖB för en kommentar

Josefine Owetz
Margareta Bloom Sandebäck
Josefine Owetz, Chefredaktör

Den 24 juni mejlar jag Försvarsmaktens kommunikationsavdelning med en förfrågan om en kommentar från överbefälhavare Micael Bydén. Officersförbundet har samma dag publicerat ett videoklipp med förbundsordförande Lars Fresker kring införandet av trebefälssystemet. Lars har synpunkter på hur ÖB och Försvarsmaktens ledning har kommunicerat beslutet till de anställda. ”Det finns ett informationsunderskott, både för oss som förbund men framför allt för de berörda medlemmarna. Det öppnar upp för ryktesspridning och många hör av sig till oss och mår dåligt över situationen”, säger Lars Fresker.

» I mitten av september kontaktar jag Försvarsmakten återigen för att höra hur det går. Inget svar. «

Jag kontaktar därför kommunikationsavdelningen och frågar om ÖB vill ge en kommentar till Officerstidningen om hur han ser på kritiken från Officersförbundet. ”Hade han kunnat ha kommunicerat beslutet på ett annat sätt till personalen?”, skriver jag i mejlet. Jag får en bekräftelse på att intervjuförfrågan har mottagits. Sedan går veckorna. Tystnad. Sommaren kommer, och går. I mitten av september kontaktar jag Försvarsmakten för att höra hur det går. Inget svar.

Ytterligare en vecka senare påminner jag om min påminnelse om kommentar. Då hänvisas jag till ett inlägg som Försvarsmaktens kommunikationsdirektör har skrivit på myndighetens bloggportal, som är en replik på en debattartikel som publicerats på Kkrva:s blogg med rubriken ”Därför slutför Försvarsmakten införandet av ett trebefälssystem”. ”Det här är den kommentaren vi ger och hänvisar dig till” får jag till slut som svar med en länk till inlägget.

Det är problematiskt att myndigheten duckar för frågor och gömmer sig bakom enkelriktad kommunikation. Att enbart kommunicera via den egna bloggportalen är dock ett effektivt sätt att slippa undan kritik och följdfrågor. Jag anser att de anställda förtjänar bättre.

Öppet meddelande till ÖB: Intervjuförfrågan kvarstår.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    I somras startade Försvarsmaktens första krigsinkubator med befäl och soldater som samlades för att själva lösa problem de stöter på i sin tjänstgöring. De nio problemområden som valdes ut är antingen åtgärdade eller ska vidareutvecklas under hösten.

    Linda Sundgren
    Strilab
    Markdrönaren ”Råttan” togs fram av soldater vid IB 1 2025 och vidareutvecklades under Strilab. På bilden: Johan Liu, GSS/T, en av utvecklarna bakom ”Råttan”.

    Foto: Anna Winberg/Försvarsmakten

    Kriget i Ukraina har bidragit med många lärdomar. Inte minst det ukrainska försvarets innovationsförmåga och framgångarna för deras laboratorier och utvecklingsenheter i krigsförbanden. Löjtnant Jakob Blomqvist, reservofficer vid Livgardesbrigaden IB 1, såg ett behov av snabbare teknikutveckling även i Försvarsmakten. Tillsammans med en handfull kollegor fick han klartecken från brigadledningen på IB 1 att genomföra en krigsinkubator inspirerad av tech-världen – en organisation som stödjer innovation och utveckling inom militär verksamhet. Initiativet fick namnet Stridslaboratoriet IB 1, Strilab, och var verksamt under fem veckor med start i juli.

    – Idén med en krigsinkubator är att låta de som möter problemen, alltså soldater och officerare, själva lösa dem. De fattar exakt vad det handlar om och eftersom vi själva är militärer kan vi också testa grejerna i fält direkt, säger Jakob Blomqvist, chef för Strilab.

    Jakob Blomqvist

    Jakob Blomqvist

    Reservofficer vid Livgardesbrigaden IB 1

    Han berättar att merparten av de 28 individer som deltog i Strilab var reservofficerare eller tidvis tjänstgörande soldater, som till vardags studerar vid lärosäten som brittiska Cambridge, Kungliga tekniska högskolan eller Handelshögskolan i Stockholm. Första veckan ägnades åt utbildning med instruktörer bestående av bland annat influgna tech-chefer från Silicon Valley och professorer i entreprenörskap vid Harvard Business School.

    – De bidrog med sin tid pro bono, men man ska inte underskatta hur mycket folk gillar att stötta Nato. För att göra det speciellt för dem bokade vi in lektionerna på Karlberg. Att komma från Silicon Valley och få undervisa på Karlbergs slott är unikt och för deltagarna innebar det utbildning i världsklass, säger Jakob Blomqvist, som själv bor i USA där han driver ett investmentbolag inom kritisk infrastruktur.

    Resterande fyra veckor ägnades åt innovation, teknikutveckling och tester i fält. Nio projektområden valdes ut och en arbetsgrupp knöts till varje område. Däribland ”Eld”, en app för kommunikation vid indirekt bekämpning, ”Fältjournalen” som är ett fältjournalsystem för militära sjukvårdsåtgärder samt ”Soldatappen” avsedd för personaladministration och som redan var i bruk.

    – Vi valde avsiktligt avgränsade problemområden där vi trodde att det var möjligt att skapa effekt på fem veckor. Det uteslöt exempelvis vissa vapensystem med hänsyn till säkerhet och tidsbegränsning, säger Jakob Blomqvist.

    I slutet av perioden gjordes en utvärdering av Strilab.

    – Alla nio utvecklingsområden går vidare. De flesta används nu i någon form. Andra har tagits över av industrin för vidare utveckling. Vissa områden är mer interna för IB 1 och de har brigaden tagit över.

    Fördelen med krigsinkubatorn är att officerare och soldater är både användare och utvecklare och att utvecklingen sker på förbanden.

    Nu hoppas Jakob Blomqvist att Strilab ska permanentas och att krigsinkubatorn blir ett återkommande inslag i verksamheten.

    – Förhoppningen är att intern förmågeutveckling som Strilab ska bli en del av både grund- och krigsorganisationen hos IB 1. Nästa sommar hoppas jag att vi kan återupprepa inkubatorn i större skala så att fler i Försvarsmakten kan delta, säger han och fortsätter:

    – Fördelen med krigsinkubatorn är att officerare och soldater är både användare och utvecklare och att utvecklingen sker på förbanden. Experimentkontor brukar placeras långt borta på någon stridsskola, men här sker utvecklingen på plats och vi gör det tillsammans. Där har vi den stora vinsten.

    Ur arkivet: