Senast publicerat
Senast publicerat:

Utbildningschef Michael Cherinet om det öppna brevet från kadetter

Den 2 oktober gick kadetter ut i ett öppet brev riktat till ÖB Micael Bydén och Försvarsmaktens utbildningschef Michael Cherinet. I det kritiserar de beslutet att höja bruttolöneavdraget för de officersaspiranter som läser grundläggande officersutbildning med särskilda förmåner. Nu svarar utbildningschefen på några av de frågor som lyfts i brevet.

Josefine Owetz
Generalmajor Michael Cherinet, Försvarsmaktens utbildningschef. Foto: Johan Alp.

I måndags gick kadetter på flera av Försvarsmaktens skolor ut i ett öppet brev riktat till ÖB Micael Bydén och Försvarsmaktens utbildningschef Michael Cherinet. Brevet uppmärksammades i flera medier. ”Vi känner oss lurade och är besvikna över att Försvarsmakten inte håller ingångna avtal”, skriver de i brevet.

Kadetterna uppmanar Försvarsmakten att ompröva beslutet, som innebär att bruttolöneavdraget höjs med 1 500 kronor i månaden, vilket motsvarar ökningen i dagersättning som gäller från i maj.  

Generalmajor Michael Cherinet är Försvarsmaktens utbildningschef och den som har fattat beslutet.

Hur ser du på det som kadetterna skriver i det öppna brevet?

– Kadetterna sätter tydliga ord på sin ilska och besvikelse. Eftersom beslutet fattades efter kursstart fick kadetterna sen och bristfällig information. Jag förstår känslorna och är uppriktigt ledsen över den situation som uppstått och ber verkligen om ursäkt för den, Försvarsmakten ska kunna leverera bättre än så här. En ursäkt som inte bara riktas till de berörda kadetterna utan även till chefer och medarbetare vid våra skolor som försökt hantera situationen trots knapphändig information, säger Michael Cherinet och fortsätter:

– Samtidigt ändrar inte detta förutsättningarna för beslutet. Försvarsmaktens erbjudande står fast. Anställda soldater, sjömän och civila har möjlighet att studera med bibehållen grundlön.

» Jag förstår känslorna och är uppriktigt ledsen över den situation som uppstått och ber verkligen om ursäkt för den, Försvarsmakten ska kunna leverera bättre än så här. «

Vad tänker du om att anställda tackade ja till officersutbildningen med de förutsättningar som gällde i våras, det vill säga höjd kadettersättning och 6 000 kronor i bruttolöneavdrag?

– Det är tydligt att den information som funnits att tillgå på till exempel Emilia varit felaktig och i praktiken kunnat uppfattas som vilseledande. Jag kommer inom kort att bjuda in kadetternas förtroendepersoner för diskussion om kommunikationen och bakgrunden till beslutet och vill uppmuntra alla kadetter som har frågor kring beslutet att kommunicera dem med mig genom sina förtroendevalda.

Hur många påbörjade utbildningen i höstas med särskilda förmåner?

– Enligt den information jag har är det cirka 350 av 500 kadetter vid våra SO- och RO-utbildningar som studerar med särskilda förmåner.

Liknande läsning:

I det öppna brevet från kadetterna så tar de upp att de med det höjda bruttolöneavdraget får 27 000 kronor mindre i pensionsgrundande inkomst under utbildningen. Hur ser du på det?

– Det resultatet får man om man bara summerar justeringen av bruttolöneavdraget och inte samtidigt lägger till ökningen av kadettersättningen, det vill säga om man intecknat ökningen av kadettersättningen som en ökning av sin inkomst under hela utbildningens tid. Beslutet om justerat bruttolöneavdrag innebär att bruttolöneavdraget anpassats till den höjda kadettersättningen och effekten blir att anställda soldater, sjömän och civila även fortsatt får behålla en inkomst som motsvarar bibehållen grundlön, säger han och tillägger:

– Försvarsmaktens erbjudande om särskilda förmåner innebär i grunden att anställda soldater, sjömän och har möjlighet att studera med bibehållen lön, inte att de också får ett lönepåslag när de börjar studera. Det påslaget ska de få när de anställs som specialist- eller reservofficerare i Försvarsmakten. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarsgrenscheferna ska rapportera direkt till ÖB, Högkvarteret omstruktureras till en ny stab och metoderna för att leda Försvarsmakten ska förändras. Det är några av förändringarna när Försvarsmaktens centrala ledning nu ska göras om. Målet är en Natoanpassad och förenklad organisation som snabbare kan fatta beslut och bättre leda Försvarsmakten i krig.

    Josefine Owetz
    Carl-Johan Edström
    ”Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi”, säger Carl-Johan Edström, chef för Försvarsstaben.

    Foto: Foto: Claudio Bresciani/TT

    Under det senaste decenniet har Försvarsmakten förändrat myndighetens centrala ledning i flera steg. Arbetet har bland annat omfattat etableringen av försvarsgrensstaber och bildandet av Försvarsstaben. Sedan Sveriges Natointräde har ytterligare anpassningar gjorts.

    Men enligt generallöjtnant Carl-Johan Edström, chef för Försvarsstaben, finns det fortfarande överlappande ledningsnivåer som riskerar att skapa avstånd mellan ÖB och kärnverksamheten. Han leder projektgruppen som arbetar med att ta fram utformningen av den nya centrala ledningen på uppdrag av ÖB.

    – Vi påbörjar nu en stor förändring av den centrala ledningen i Försvarsmakten. Det är en förändring som är nödvändig och som bygger på det försämrade omvärldsläget och på vad som krävs av en försvarsmaktsledning. Vi behöver skapa en mycket effektivare ledning.

    Förändringen genomförs i två större steg. Från den 1 januari 2027 ska arméchefen, marinchefen och flygvapenchefen bli direktrapporterande chefer till ÖB, i stället för som i dag till chefen för Försvarsstaben. Carl-Johan Edström, som själv tidigare varit flygvapenchef, beskriver förändringen som efterlängtad.

    – Det här är en viktig förändring och det har varit en stor drivkraft för mig. Vi hade egentligen kunnat göra det här tidigare, vid de första förändringarna av Högkvarteret redan 2018 och 2023, men vi valde att ta det stegvis.

    Utöver ändringen för försvarsgrenscheferna har ett arbete inletts för att Försvarsmakten ska få en mer sammanhållen styrning och ledning. Idag leder ÖB myndigheten genom Försvarsmaktens strategiska plan (FMSP), medan chefen för Försvarsstaben bland annat styr försvarsgrenarnas uppdrag och ekonomi genom Försvarsmaktens genomförandeplan (FMGP). Framöver är målet att ÖB ska kunna leda, följa upp och göra avvägningar för den samlade verksamheten utifrån en plan, istället för dagens två.

    – När försvarsgrenscheferna blir direktrapporterande chefer så blir det en plan som vi leder och följer upp på.

    Vi genomför ständig avskräckning och försvar. Det innebär att tid är en mycket viktigare faktor. Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi.

    Samtidigt ska Försvarsmakten bli bättre rustad för att leda multidomäna operationer och verka tillsammans med allierade i Nato.

    – Vi sitter i en organisation som metodmässigt och organisatoriskt har en tyngdpunkt mot myndighetsledning och förvaltning och är ganska svag på central ledning och försvarsoperationer, säger Carl-Johan Edström.

    Förändringen handlar också om själva metoden för att leda Försvarsmakten. Beslut ska kunna fattas snabbare och mer decentraliserat, och ledningen ska kunna hantera både grundberedskap och högre beredskapslägen.

    – Vi genomför ständig avskräckning och försvar. Det innebär att tid är en mycket viktigare faktor. Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi.

    Nästa stora steg tas den 1 januari 2028. Då ska ÖB börja leda Försvarsmakten enligt den nya metoden samtidigt som Högkvarteret omstruktureras till en ny stab. Exakt hur den ska se ut är ännu inte bestämt, men Försvarsstaben, Operationsledningen, Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten och Högkvarterets stab ska organiseras i en struktur anpassad både för svenska förhållanden och Nato.

    – Vi kommer att börja jobba med det i höst och bestämma oss våren 2027 för att sedan, med hjälp av arbetstagarorganisationerna, bemanna organisationen.

    Nya Högkvarteret

    I mars blev det klart att Högkvarteret om några år kommer att flytta till en fastighet i Frösundavik i Solna. HKV:s lokaler på Lidingövägen är i behov av renovering.

    Foto: Fastighets AB Solna Haga

    Sveriges Natointräde påverkar både organisationen och hur Försvarsmakten ska arbeta. Metoder, teknik och ledningssystem måste fungera såväl nationellt som tillsammans med andra allierade, förklarar Carl-Johan Edström.

    – Allting vi gör i den här förändringsledningen måste vara interoperabelt. Det måste fungera både nationellt och som en allierad.

    I arbetet studerar projektgruppen också hur andra länder organiserar sina högkvarter. Bland annat görs besök i de nordiska länderna, andra Natoländer och Ukraina.

    – Vi kommer inte hitta att ”det där är modellen som vi vill gå mot”. Vi kommer att titta på alla och försöka förstå fördelar och nackdelar och hur vi kan applicera det så bra som möjligt för oss själva, säger Carl-Johan Edström.

    Digitalisering är också en viktig del av arbetet, både för myndighetsledningen och för möjligheten att leda operationer och dela information och lägesbilder. Ambitionen är bland annat att minska administrationen och ge personalen mer tid för exempelvis beslutsfattande.

    – Vi står i ett skifte där den digitala möjligheten att påverka hur man leder Försvarsmakten är massiv. Vi har redan testat AI-modeller inom delar av Försvarsstaben och Högkvarteret med goda resultat.

    På sikt ser Carl-Johan Edström samtidigt ett behov av att få ut fler officerare från staberna till förbanden.

    – Vi är generellt för stora i staberna. Om digitaliseringen och möjligheten att leda på ett effektivare sätt innebär att vi kan få ut fler officerare i verksamheten så är det bara bra.

    Omorganisationen ska genomföras inom nuvarande ekonomiska och personella ramar. Samtidigt ska personalens kompetens utvecklas och anpassas efter nya ledningens behov.

    – Ingen kommer att förlora sitt jobb, men det är inte säkert att den exakta arbetsuppgift man har idag finns i organisationen den 1 januari 2028. Men vi har fantastisk personal som vi vet att vi kommer att kunna kompetensutveckla.

    Ur arkivet: