Arton år gamla Erik Ingvarsson från Trelleborg kliver ut från läkarrummet på Rekryteringsmyndighetens prövningsenhet i Malmö. Det är tisdag förmiddag och dags för nästa anhalt: konditionstest på cykel.
– Jag tror att Försvarsmakten är mer än att skjuta och springa – det är samarbete och grupparbete. Att överleva tillsammans.
Hur har dagen varit?
– Mer väntan än jag trodde, men annars väldigt rolig. Det här passar mig, ropar Ingvarsson samtidigt som han börjar småjogga iväg mot trappan.
Det tog stopp den 16 juni 2009. Då beslutade riksdagen att värnplikten i Sverige skulle vila i fredstid, efter att unga i 109 år hade lärt sig att försvara landet. Ett år senare lades värnplikten i malpåse. Myndigheten började istället att testa frivilliga till Försvarsmaktens militära grundutbildning och Pliktverket blev Totalförsvarets rekryteringsmyndighet. Nedskärningarna krävde ett 60-tal uppsägningar och kostade 69,3 miljoner kronor.
Åtta år senare tar regeringen beslut om att återaktivera värnplikten. Det förändrade säkerhetsläget gör att Försvarsmakten behöver ett stabilare personalförsörjningssystem och öka den militära förmågan. Beskedet blir en världsnyhet och vägen tillbaka börjar.
Carina Nilsson, biträdande enhetschef
I dag är det nya tider på Rekryteringsmyndigheten. Mönstringsunderlaget har blivit mer jämställt, med hjälp av AR (augmented reality, eller på svenska: förstärkt verklighet) kan 18-åringarna uppleva mönstringen i appen Snapchat och myndigheten anställer personal för fullt. Andra saker är sig mer lika: som ett annalkande namnbyte och lokaler i fel storlek.
Men vad händer inuti pliktfabriken?
När prövningsenheterna i Göteborg och Kristianstad stängdes 2017 öppnades samtidigt nytt i den gula tegelbyggnaden på Norra Vallgatan i Malmö. De 3 500 kvadratmeter stora lokalerna mitt i stan har panoramautsikt över kanalen, konserthuset och Gamla Väster. Prövningsenhetens blåmålade korridorer sträcker sig över fem våningar. Precis som i Stockholm har man här kapacitet att mönstra 10 000 personer per år.
Tidsplanen var ”sportig”, som en av utredningens sakkunniga konstaterade, och flytten till Malmö blev tung för personalen.
– Det har tagit lång tid att justera saker, möbler saknades och hade fel mått. Det saknades personal, pennor, kaffemuggar och tvål på toaletterna. Det var teknik som inte fungerade. Vi höll på med detta i över ett år, minns Carina Nilsson, i dag biträdande enhetschef.
Fast det gick att mönstra.
– De mönstrande kanske märkte att det var stökigt, men i det stora hela tror jag inte att de påverkades. Och det var det viktiga för oss, säger Carina Nilsson.
Men de nya lokalerna räckte inte länge. Det var bara 15 anställda som flyttade med från Kristianstad, i dag är man 54 stycken i Malmö. Ytterligare två psykologer och en läkare ska anställas. Och sjuksköterska Carina Nilsson täcker det som ska bli tre tjänster i den nya ledningsstrukturen. Hon har fått en del att göra.
Våning fyra, som skulle vara ett administrativt plan fritt från prövande, rymmer nu sökande till polis- och officersutbildningen. Man tittar på att få ytterligare 470 kvadratmeter i byggnaden. Samtidigt är man i full gång med att göra om förråd till kontorsplatser.
– Vi har inte plats egentligen, vi är många fler här än det var tänkt.
Nyrekryteringarna har inneburit en rejäl generationsväxling på myndigheten. Och den återinförda värnplikten en välkommen tempo-växling.
– När allt hängde på frivilligheten hade vi massor med tider, men få sökande. Det var arbetsbrist för oss som var kvar, säger Carina Nilsson och fortsätter:
– Förändringen kom med buller och bång. Nu är det äntligen dags att börja landa.
Carina Nilsson, sjuksköterska
– Ni startar med låg belastning, sedan blir det tyngre och tyngre. Cykla så länge ni orkar och håll ett varvtal mellan sextio och sjuttio, instruerar sjuksköterska Anne Joines.
Svetten börjar pärlas i pannan på Stephanie Jackson och Isabella Frykholm i cykelrummet medan de trampar ihärdigt.
1990 gjorde 48.000 personer värnplikt. Av de drygt 94.000 ungdomar som svarade på mönstringsunderlaget 2019 ska 5 000 slutligen tas ut till värnplikt. Samtidigt föreslås det i försvarsberedningens rapport Värnkraft att 8.000 personer ska göra värnplikt från 2024.
Jan Stavne, läkare
Att återigen bygga upp ett gott samarbete med Försvarsmakten är avgörande för framtiden, tror Carina Nilsson som berättar om de förbandsgrupper som en gång fanns – där personal från myndigheten och förbanden systematiskt arbetade tillsammans och man deltog under övningar och åkte på studiebesök.
Grupperna finns inte kvar, men myndigheten försöker ändå ofta besöka Försvarsmaktens verksamheter.
– Det är viktigt att komma ut, vi har mycket nyanställd personal som behöver se verkligheten: vad gör en värnpliktig? Vilken belastning utsätts de för?
Till vänster innanför dörren i det gula rummet finns en konjaksfärgad läderbrits. Rummet tillhör läkare Jan Stavne, som flyttat hem från Norge och i dag är en av tre läkare på kontoret i Malmö.
Hälsostatus är, vid sidan om intresse, viktiga faktorer vid selekteringen av pliktiga. Så vilka ungdomar möter Stavne på britsen?
– Det är mycket allergier. Lindrig laktosintolerans kan godkännas, det är inte mycket mjukglass i skogen.
Desto knivigare är det med fysiska bekymmer.
– Det är det här med knäna, förvånansvärt många unga som vi egentligen vill ha har spelat olika bollsporter och skadat anklar och knän. Det är ledsamt, de vill gärna göra värnplikt, säger han.
Jan Stavne, läkare
Barnastma är en annan vanlig sak att ta ställning till, där krävs en individuell bedömning berättar Stavne. Likaså om man ligger mellan riktvärdet och lägsta accepterade värdet i BMI. Stavne har regelbunden kontakt med myndighetens chefsläkare och kollegorna i Stockholm.
– Det är viktigt. Oavsett hur mycket riktlinjer vi har så är det i verkligheten alltid någon som hamnar mitt på linjen.
Stavne efterlyser mer data från Försvarsmakten om skador och sjukdomar som resulterar i avbruten utbildning. Och han lyfter de utredningar som görs i Försvarsmaktens medicinska kravprofiler som viktiga.
– Exempelvis när vi ska bedöma spektrumdiagnoser, adhd och autism, vi har bättre verktyg för det i dag än förr.
Glenn Eltén, inskrivningshandläggare
Glenn Eltén, inskrivningshandläggare
Glenn Eltén är en av enhetens sex inskrivningshandläggare. Uniformen avslöjar bakgrunden som navigationsofficer. Eltén har tillhört flottan sedan 1999, men lämnade Karlskrona för Malmö och Rekryteringsmyndigheten för lite mer än ett år sedan.
– Här är jag slutet på linan, säger han och berättar att de ungdomar som landar i hans stol ofta är motiverade att göra värnplikten.
Eltén jämför med när han själv mönstrade – på tiden då revelj, snuskburk, tapto, permis, beväring och ”Död mans hand”var begrepp som varenda 18-årig grabb kände till.
Men en sak förändras aldrig: var mönstrande vill bli placerade.
– Man vill ha en fysisk utmaning, alla vill bli jägare eller skyttesoldater.
Sedan förra året har man blivit restriktiv med att bevilja värnplikt på annan ort än den som ligger närmast bostadsorten. Dels för att hålla nere kostnader, dels för att få folk att stanna på orten.
– Det är bara vissa befattningar där vi kan göra avsteg. Om vi behöver mobilisera så ska man inte behöva ta sig från Skåne till Boden.
I försvarsberedningens rapport Värnkraft beskrivs att mönstringsunderlaget kan behöva utvecklas, ett arbete som pågår hos Rekryteringsmyndigheten i samverkan med Försvarsmakten.
Inför 2019 har frågorna bland annat arbetats om ur ett jämställdhetsperspektiv. Frågor med tydlig manlig norm har ändrats och kompletterats. Man arbetar också med att optimera kravställningar av krigsorganisationens befattningar.
– Vissa befattningar kanske inte måste ha sex av nio på cykeltestet. Här har vi en ständig dialog, exempelvis har flottan och flygvapnet sänkt sitt muskelkrav för vissa befattningar till lägsta godkända, säger Glenn Eltén, men tillägger samtidigt:
– Kraven får inte vara för lågt ställda heller, individen ska ha möjlighet att klara sin utbildning.
Vårt sista besök för dagen är hos Jonna Björnheden, en av Malmökontorets 25 psykologer.
– Det är väldigt spännande och annorlunda med dessa snabba möten med de mönstrande. På kort tid får du väldigt mycket information om en människa och ska kunna göra en riskbedömning.
I Malmö har en psykolog med forskningsinriktning precis anställts. Syftet är att se till att manualer är vetenskapligt förankrade, att metoderna har vetenskapligt stöd och att psykologerna utbildas internt. Precis som på läkarsidan är underlag från Försvarsmakten avgörande för deras utvecklingsarbete.
– Från flera förband får vi tillbaka underlag om de som avskiljts från utbildningen. Det är väldigt lärorikt att se ”ja, det här bedömde jag, men hen ljög”, eller ”det här uppfattade inte jag som så allvarligt”.
Jonna Björnheden är också uppdragsledare för uttagningarna till officersprogrammet. Hon har tagit jobbet i en tid då Försvarsmaktens behov av officerare är större än på länge. Antalet platser på programmet har ökat och att fylla dem är viktigt.
Av de drygt 700 sökande till officersprogrammet förra året gick 480 stycken vidare till tester hos TRM. Första steget är inskrivningsprov med fysiologiska och psykologiska tester. De som klarar dessa går vidare till lämplighetsbedömning och genomför psykolog- och professionsintervju.
– Vi tittar ständigt på vad vi behöver förändra i antagningsprocessen. Inför i år har vi till exempel tagit bort personlighetstestet, säger Jonna Björnheden och förklarar:
– Man bör inte använda sig av fler tester än vad som anses vara nödvändigt för att undersöka om en prövande uppfyller kraven i kravprofilen och personlighetstestet gav i detta fall inte något stöd för att bedöma det, säger hon och tillägger:
– Det är också tydligare i dag att vår bedömning är mot en utbildning. Det betyder att man ska väga in att en person som inte är redo för yrket, kanske kan bli redo under utbildning.
Värnplikten genom åren
”Alla bönder och bofasta män” skyldiga att gripa till vapen för att värja sitt land, enligt de medeltida landskapslagarna.
1619 börjar Sverige skriva ut folk till armén och flottan. Mot slutet av 1600-talet ersätts systemet med indelta knektar. Några år efter franska revolutionen införs värnpliktssystem i Frankrike. Systemet sprids över Europa.
1812 inrättas i Sverige den allmänna beväringsinrättningen för alla män mellan 20 och 25 år. Rätten att skaffa en annan man i sitt ställe avskaffas 1860 och ersätts av rätten till friköp i fred. Det kostar 100 riksdaler att slippa 30 dagars värnplikt. Friköpsrätten avskaffas 1872.
1901 avskaffas indelningsverket och ersätts av allmän värnplikt för män mellan 21 och 40 år. Det innebär en förstärkning av försvaret och fullt utbyggt skulle värnpliktsförsvaret nu bestå av 600.000 soldater. Inga nya knektar tas in. Vid mönstringen görs en enkel kroppsundersökning samt notering av personliga uppgifter. Beslut om placering fattas av en särskild inskrivningsnämnd under ordförandeskap av en regementsofficer. Nämnden biträds av en läkare.
1942 bildas Centrala värnpliktsbyrån. Under beredskapen föds det värnpliktssociala systemet.
1946 till 1968 effektiviseras personalredovisningen med hjälp av hålkortsregister. Rätt man ska vara på rätt plats. Mönstringen sker på ett stort antal orter.
1965 prövas ett mer omfattande mönstringsförfarande med ordentliga läkarundersökningar och psykologsamtal.
1968 bildas Värnpliktsverket. I samma veva förlängs mönstringen till två dagar för att rymma nya medicinska, fysiska och psykologiska tester.
1976 Värnpliktsverkets huvudkontor flyttar från Solna till Karlstad. Nya datasystem effektiviserar verksamheten.
1990 begränsas tillämpningen av den allmänna värnplikten. Några år senare blir det möjligt för kvinnor att göra värnplikten på samma villkor som männen.
1995 bildas Pliktverket, som en civil myndighet under Försvarsdepartementet, och ersätter Värnpliktsverket och Vapenfristyrelsen. Värnplikten blir en del av totalförsvarsplikten som omfattar både män och kvinnor, mellan 16 och 70 år. I plikten ingår värnplikt, civilplikt och allmän tjänsteplikt.
2000 läggs verksamheten i Boden ner. Sex år senare läggs också verksamheten i Östersund ner och mönstringen upphör i Karlstad. Huvudkontoret finns kvar i Karlstad och mönstringen genomförs på regionkontoren i Stockholm, Göteborg och Kristianstad.
2003 minskar behovet av personal för inskrivning till värnplikt och civilplikt. Det medför att en utbildningsreserv infördes.
2007 minskar Försvarsmaktens behov av värnpliktiga ytterligare. Det är inte längre motiverat att kalla större delen av en årskull män till mönstring och därför utvecklas ett webbaserat frågeformulär med ett sextiotal frågor om bland annat hälsa, fysisk prestationsförmåga, intressen och skolgång. Utifrån svaren i den så kallade lämplighetsundersökningen bedöms vilka som har de bästa förutsättningarna att klara en värnpliktsutbildning. De kallas till mönstring.
2009 röstar riksdagen bort den allmänna värnplikten i fredstid, med bara tre rösters marginal. Samtidigt ändras lagen så att regeringen ges mandat att aktivera hela eller delar av plikttjänstgöringen av beredskapsskäl på egen hand, utan beslut i riksdagen.
2010 beslutar riksdagen att Försvarsmaktens personalförsörjning ska bygga på frivillighet och inte på plikt. I det renodlade yrkesförsvaret ersattes värnplikten av grundläggande militärutbildning, GMU och det blev Försvarsmaktens uppgift att rekrytera soldater, sjömän och gruppbefäl enbart på frivillig grund.
2011 Pliktverket byter namn till Rekryteringsmyndigheten.
2014 tar regeringen beslutet att göra det möjligt att kalla in tidigare värnpliktiga i samband med försvarets krigsförbandsövningar.
2015 har Försvarsmakten 4.650 utbildningsplatser att fylla, men bara 2.214 frivilliga rekryteras.
2017 beslutar regeringen att återinföra den allmänna värnplikten, med skyldighet att mönstra från den 1 juli 2017 och att fullgöra militär grundutbildning från och med den 1 januari 2018. Plikten gäller både män och kvinnor födda 1999 och 2000. Rekryteringsmyndigheten genomför förändringar i organisationen och verksamheten i Kristianstad och Göteborg avvecklas.
2018 etableras en ny enhet för prövning i Malmö. Beredskapsunderlaget byter namn till mönstringsunderlaget.
2020 Vid halvårsskiftet kommer prövningsenheten i Stockholm att flytta till nya och mer ändamålsenliga lokaler, vilket möjliggör en ytterligare kapacitetsökning.
