Senast publicerat
Senast publicerat:

Framtiden osäker för helikopter 14 

Efter omfattande bekymmer häver norska försvaret avtalet med leverantören av helikopter NH90. I Sverige pågår en utredning om Försvarsmaktens samlade helikopterförmåga, inklusive framtiden för det problemtyngda helikopter 14-systemet.

Redaktionen
Hampus Hagstedt/Försvarsmakten
Den pågående helikopterutredningen ska förelså hur den svenska svenska helikopterförmågan bör utvecklas mot 2035 och 2040.

Vid en pressträff den 10 juni meddelade Norges försvarsminister att kontraktet med leverantören av NH90-systemet, Norges motsvarighet till helikopter 14, hävs. Något som bland annat Dagens Industri, DI, rapporterat om. I artikeln i DI uppges fyra skäl till norrmännens beslut: förseningar, att antalet fel i förhållande till flygtimmar långt överstiger det förväntade, tidskrävande underhåll och så pass försenade leveranser att vissa system har gått ur produktion.

– Konsekvenserna av de här fyra förhållandena är att vi i dag har färre helikoptrar än vi skulle ha haft. De vi har flyger för lite och flera av dem saknar viktig utrustning, sa chefen för Norges försvarsmateriel, Gro Jaere, enligt artikeln.

brigadgeneral anders persson 680x350 kopiera
Anders Persson

I december 2021 meddelade Australien att de kommer att lämna NH90-systemet tidigare än planerat. Enligt en artikel i Flight Global bottnar beslutet i låg tillgänglighet och höga kostnader. Ersättare blir amerikanska Black Hawk. Även det svenska försvaret har haft återkommande problem med helikopter 14-systemet såsom förseningar, brist på reservdelar, dyra flygtimmar och höga bullernivåer. Trots att det är över 20 år sedan helikoptersystemet beställdes är fortfarande inte alla maskiner i drift och enstaka helikoptrar befinner sig fortfarande i Finland respektive Frankrike för uppgradering till den nivå de enligt beställningen ska ha. Sedan början av 2021 pågår en utredning om Försvarsmaktens samlade helikopterförmåga, däribland helikopter 14. Brigadgeneral Anders Persson är ställföreträdande flygvapenchef och ordförande i utredningen.

– Vi har utrett helikopterförmågan flera gånger förut, men aldrig i den här omfattningen. Vi behövde ta ett helhetsgrepp om vår helikopterförmåga. De utmaningar vi haft med befintliga helikoptrar har bidragit till det beslutet, inte minst helikopter 14, säger han.

För helikopter 14 har utredningen landat i två alternativ, berättar Anders Persson. Det ena är att behålla systemet som det är i dag. Det andra är att överge 14-systemet och ersätta det med amerikanska Black Hawk (helikopter 16) och Sea Hawk som är den sjögående modellen.

– Men om vi väljer att lämna helikopter 14 är frågan hur det i så fall ska gå till. Det är en mängd parametrar att ta hänsyn till. Men vi kommer inte att lämna projektet på motsvarande abrupta sätt som Norge gjort. Om vi bara stänger av en förmåga har vi ingen förmåga alls. Hela syftet med utredningen är att säkerställa att vi får en bättre helikopterförmåga och får den förmåga vi en gång beställde, säger Anders Persson. 

» Om vi väljer att lämna helikopter 14 är frågan hur det i så fall ska gå till. «

Sedan tidigare finns ett inriktningsbeslut om att helikopter 15, som är på väg att falla för åldersstrecket, kommer att fasas ut från 2026 och framåt. Därmed behöver Försvarsmakten hitta en ersättare till 15-systemet.

Liknande läsning:

– Att ersätta den med Black Hawk är helt klart ett alternativ. Behåller vi helikopter 14 kan den sjöoperativa helikopter 14 ersätta den sjögående helikopter 15. Om vi beslutar att lämna helikopter 14 är ett alternativ att köpa in Sea Hawk istället. Oavsett vilket beslut som fattas kommer vi framöver att få en mer enhetlig helikopterflotta, säger Anders Persson.

Helikopterutredningens rekommendationer kommer att överlämnas till försvarsmaktsledningen under hösten för beslut. Därefter går utredningen in i nästa etapp som handlar om organisation, bemanning och utbildning.

– För att kunna gå vidare med etapp två måste ett beslut om Försvarsmaktens samlade helikopterförmåga finnas med i det ekonomiska underlag som ska överlämna till regeringen i november. Det här kommer att kosta pengar och vi måste veta vilken helikopterförmåga Försvarsmakten ska ha innan vi fördjupar oss i nästa etapp, säger överste Anders Edqvist som är sekreterare i helikopterutredningen.

FAKTA

Försvarsmaktens helikoptersystem
Hkp 14 (NHIndustries NH90) är en medeltung helikopter som köptes in för att ersätta helikopter 3 och helikopter 4. 

Hkp 15 (AgustaWestland AW109 LUH) är Försvars­maktens lättaste helikopter och används i första hand för träning och utbildning. 

Hkp 16 (Sikorsky UH-60 Black Hawk) köptes in rekord­snabbt för att kunna användas under insatsen i Afghan­istan. 

Källa: Försvarsmakten 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarsgrenscheferna ska rapportera direkt till ÖB, Högkvarteret omstruktureras till en ny stab och metoderna för att leda Försvarsmakten ska förändras. Det är några av förändringarna när Försvarsmaktens centrala ledning nu ska göras om. Målet är en Natoanpassad och förenklad organisation som snabbare kan fatta beslut och bättre leda Försvarsmakten i krig.

    Josefine Owetz
    Carl-Johan Edström
    ”Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi”, säger Carl-Johan Edström, chef för Försvarsstaben.

    Foto: Foto: Claudio Bresciani/TT

    Under det senaste decenniet har Försvarsmakten förändrat myndighetens centrala ledning i flera steg. Arbetet har bland annat omfattat etableringen av försvarsgrensstaber och bildandet av Försvarsstaben. Sedan Sveriges Natointräde har ytterligare anpassningar gjorts.

    Men enligt generallöjtnant Carl-Johan Edström, chef för Försvarsstaben, finns det fortfarande överlappande ledningsnivåer som riskerar att skapa avstånd mellan ÖB och kärnverksamheten. Han leder projektgruppen som arbetar med att ta fram utformningen av den nya centrala ledningen på uppdrag av ÖB.

    – Vi påbörjar nu en stor förändring av den centrala ledningen i Försvarsmakten. Det är en förändring som är nödvändig och som bygger på det försämrade omvärldsläget och på vad som krävs av en försvarsmaktsledning. Vi behöver skapa en mycket effektivare ledning.

    Förändringen genomförs i två större steg. Från den 1 januari 2027 ska arméchefen, marinchefen och flygvapenchefen bli direktrapporterande chefer till ÖB, i stället för som i dag till chefen för Försvarsstaben. Carl-Johan Edström, som själv tidigare varit flygvapenchef, beskriver förändringen som efterlängtad.

    – Det här är en viktig förändring och det har varit en stor drivkraft för mig. Vi hade egentligen kunnat göra det här tidigare, vid de första förändringarna av Högkvarteret redan 2018 och 2023, men vi valde att ta det stegvis.

    Utöver ändringen för försvarsgrenscheferna har ett arbete inletts för att Försvarsmakten ska få en mer sammanhållen styrning och ledning. Idag leder ÖB myndigheten genom Försvarsmaktens strategiska plan (FMSP), medan chefen för Försvarsstaben bland annat styr försvarsgrenarnas uppdrag och ekonomi genom Försvarsmaktens genomförandeplan (FMGP). Framöver är målet att ÖB ska kunna leda, följa upp och göra avvägningar för den samlade verksamheten utifrån en plan, istället för dagens två.

    – När försvarsgrenscheferna blir direktrapporterande chefer så blir det en plan som vi leder och följer upp på.

    Vi genomför ständig avskräckning och försvar. Det innebär att tid är en mycket viktigare faktor. Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi.

    Samtidigt ska Försvarsmakten bli bättre rustad för att leda multidomäna operationer och verka tillsammans med allierade i Nato.

    – Vi sitter i en organisation som metodmässigt och organisatoriskt har en tyngdpunkt mot myndighetsledning och förvaltning och är ganska svag på central ledning och försvarsoperationer, säger Carl-Johan Edström.

    Förändringen handlar också om själva metoden för att leda Försvarsmakten. Beslut ska kunna fattas snabbare och mer decentraliserat, och ledningen ska kunna hantera både grundberedskap och högre beredskapslägen.

    – Vi genomför ständig avskräckning och försvar. Det innebär att tid är en mycket viktigare faktor. Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi.

    Nästa stora steg tas den 1 januari 2028. Då ska ÖB börja leda Försvarsmakten enligt den nya metoden samtidigt som Högkvarteret omstruktureras till en ny stab. Exakt hur den ska se ut är ännu inte bestämt, men Försvarsstaben, Operationsledningen, Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten och Högkvarterets stab ska organiseras i en struktur anpassad både för svenska förhållanden och Nato.

    – Vi kommer att börja jobba med det i höst och bestämma oss våren 2027 för att sedan, med hjälp av arbetstagarorganisationerna, bemanna organisationen.

    Nya Högkvarteret

    I mars blev det klart att Högkvarteret om några år kommer att flytta till en fastighet i Frösundavik i Solna. HKV:s lokaler på Lidingövägen är i behov av renovering.

    Foto: Fastighets AB Solna Haga

    Sveriges Natointräde påverkar både organisationen och hur Försvarsmakten ska arbeta. Metoder, teknik och ledningssystem måste fungera såväl nationellt som tillsammans med andra allierade, förklarar Carl-Johan Edström.

    – Allting vi gör i den här förändringsledningen måste vara interoperabelt. Det måste fungera både nationellt och som en allierad.

    I arbetet studerar projektgruppen också hur andra länder organiserar sina högkvarter. Bland annat görs besök i de nordiska länderna, andra Natoländer och Ukraina.

    – Vi kommer inte hitta att ”det där är modellen som vi vill gå mot”. Vi kommer att titta på alla och försöka förstå fördelar och nackdelar och hur vi kan applicera det så bra som möjligt för oss själva, säger Carl-Johan Edström.

    Digitalisering är också en viktig del av arbetet, både för myndighetsledningen och för möjligheten att leda operationer och dela information och lägesbilder. Ambitionen är bland annat att minska administrationen och ge personalen mer tid för exempelvis beslutsfattande.

    – Vi står i ett skifte där den digitala möjligheten att påverka hur man leder Försvarsmakten är massiv. Vi har redan testat AI-modeller inom delar av Försvarsstaben och Högkvarteret med goda resultat.

    På sikt ser Carl-Johan Edström samtidigt ett behov av att få ut fler officerare från staberna till förbanden.

    – Vi är generellt för stora i staberna. Om digitaliseringen och möjligheten att leda på ett effektivare sätt innebär att vi kan få ut fler officerare i verksamheten så är det bara bra.

    Omorganisationen ska genomföras inom nuvarande ekonomiska och personella ramar. Samtidigt ska personalens kompetens utvecklas och anpassas efter nya ledningens behov.

    – Ingen kommer att förlora sitt jobb, men det är inte säkert att den exakta arbetsuppgift man har idag finns i organisationen den 1 januari 2028. Men vi har fantastisk personal som vi vet att vi kommer att kunna kompetensutveckla.

    Ur arkivet: