Senast publicerat
Senast publicerat:

Försvarsmaktens personal avråds från resor till Belarus

Försvarsmakten avråder nu personal inom myndigheten från att resa till Belurus. ”Utvecklingen i Belarus den senaste tiden har skapat en förändring i hotbilden vilken motiverar att resor även till Belarus bör undvikas av Försvarsmaktens personal”, skriver myndigheten i det nya beslutet.

Josefine Owetz
Janerik Henriksson/TT
Förstärkningen kommer efter en ökad rysk aktivitet i Östersjön, med inslag som avviker från normalbilden, enligt Försvarsmakten.

Försvarsmaktens personal rekommenderas sedan förra året att undvika resor till Ryssland, Kina och Iran. Nu läggs ytterligare ett land till på listan, framgår av ett beslut om utlandsresor för Försvarsmaktens personal. Från den 1 oktober inför myndigheten anmälningsplikt för de anställda vid resor även till Belarus, kan Officerstidningen berätta.

”Ett 15-tal stater bedriver underrättelseverksamhet och har underrättelseofficerare i Sverige. Riskerna med resor till Ryssland, Kina och Iran har tidigare belysts av Must. Utvecklingen i Belarus den senaste tiden har skapat en förändring i hotbilden vilken motiverar att resor även till Belarus bör undvikas av Försvarsmaktens personal. Dessutom är samarbetet mellan de ryska och belarusiska säkerhetsstrukturerna omfattande”, skriver myndigheten i skrivelsen.

All kontinuerligt tjänstgörande personal i Försvarsmakten ska i förväg anmäla resor till Ryssland, Kina, Iran och Belarus. Såväl privata resor som tjänsteresor ska anmälas. En sådan anmälan ska göras till lokal säkerhetsorganisation.

» Dessutom är samarbetet mellan de ryska och belarusiska säkerhetsstrukturerna omfattande «

Reserekommendationen syftar till att skydda medarbetarna mot säkerhetshot och skydda Försvarsmaktens skyddsvärden.

Hotet avseende underrättelseverksamhet mot försvarsmaktsanställda kan generellt sägas öka vid vistelser utomlands, står det i beslutet. Detta eftersom den enskilde blir mer sårbar samtidigt som utländska underrättelse- och säkerhetstjänsters verksamhet underlättas när den kan genomföras i hemlandet. Därtill har flera stater en lagstiftning som ger långtgående befogenheter för respektive underrättelse- och säkerhetstjänst.

”I samband med besök i länder med stark säkerhetsapparat riskerar försvarsmaktspersonal liksom annan personal inom försvarssektorn, att bli utsatt för kartläggning, övervakning, trakasserier, misskreditering eller närmanden från specialtjänsterna”, står det i skrivelsen.

Beslutet, som har fattats av generalmajor Lena Hallin i egenskap av Försvarsmaktens säkerhetsskyddschef, gäller från och med den 1 oktober 2021. Det ersätter tidigare beslut.

Liknande läsning:
Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    I somras startade Försvarsmaktens första krigsinkubator med befäl och soldater som samlades för att själva lösa problem de stöter på i sin tjänstgöring. De nio problemområden som valdes ut är antingen åtgärdade eller ska vidareutvecklas under hösten.

    Linda Sundgren
    Strilab
    Markdrönaren ”Råttan” togs fram av soldater vid IB 1 2025 och vidareutvecklades under Strilab. På bilden: Johan Liu, GSS/T, en av utvecklarna bakom ”Råttan”.

    Foto: Anna Winberg/Försvarsmakten

    Kriget i Ukraina har bidragit med många lärdomar. Inte minst det ukrainska försvarets innovationsförmåga och framgångarna för deras laboratorier och utvecklingsenheter i krigsförbanden. Löjtnant Jakob Blomqvist, reservofficer vid Livgardesbrigaden IB 1, såg ett behov av snabbare teknikutveckling även i Försvarsmakten. Tillsammans med en handfull kollegor fick han klartecken från brigadledningen på IB 1 att genomföra en krigsinkubator inspirerad av tech-världen – en organisation som stödjer innovation och utveckling inom militär verksamhet. Initiativet fick namnet Stridslaboratoriet IB 1, Strilab, och var verksamt under fem veckor med start i juli.

    – Idén med en krigsinkubator är att låta de som möter problemen, alltså soldater och officerare, själva lösa dem. De fattar exakt vad det handlar om och eftersom vi själva är militärer kan vi också testa grejerna i fält direkt, säger Jakob Blomqvist, chef för Strilab.

    Jakob Blomqvist

    Jakob Blomqvist

    Reservofficer vid Livgardesbrigaden IB 1

    Han berättar att merparten av de 28 individer som deltog i Strilab var reservofficerare eller tidvis tjänstgörande soldater, som till vardags studerar vid lärosäten som brittiska Cambridge, Kungliga tekniska högskolan eller Handelshögskolan i Stockholm. Första veckan ägnades åt utbildning med instruktörer bestående av bland annat influgna tech-chefer från Silicon Valley och professorer i entreprenörskap vid Harvard Business School.

    – De bidrog med sin tid pro bono, men man ska inte underskatta hur mycket folk gillar att stötta Nato. För att göra det speciellt för dem bokade vi in lektionerna på Karlberg. Att komma från Silicon Valley och få undervisa på Karlbergs slott är unikt och för deltagarna innebar det utbildning i världsklass, säger Jakob Blomqvist, som själv bor i USA där han driver ett investmentbolag inom kritisk infrastruktur.

    Resterande fyra veckor ägnades åt innovation, teknikutveckling och tester i fält. Nio projektområden valdes ut och en arbetsgrupp knöts till varje område. Däribland ”Eld”, en app för kommunikation vid indirekt bekämpning, ”Fältjournalen” som är ett fältjournalsystem för militära sjukvårdsåtgärder samt ”Soldatappen” avsedd för personaladministration och som redan var i bruk.

    – Vi valde avsiktligt avgränsade problemområden där vi trodde att det var möjligt att skapa effekt på fem veckor. Det uteslöt exempelvis vissa vapensystem med hänsyn till säkerhet och tidsbegränsning, säger Jakob Blomqvist.

    I slutet av perioden gjordes en utvärdering av Strilab.

    – Alla nio utvecklingsområden går vidare. De flesta används nu i någon form. Andra har tagits över av industrin för vidare utveckling. Vissa områden är mer interna för IB 1 och de har brigaden tagit över.

    Fördelen med krigsinkubatorn är att officerare och soldater är både användare och utvecklare och att utvecklingen sker på förbanden.

    Nu hoppas Jakob Blomqvist att Strilab ska permanentas och att krigsinkubatorn blir ett återkommande inslag i verksamheten.

    – Förhoppningen är att intern förmågeutveckling som Strilab ska bli en del av både grund- och krigsorganisationen hos IB 1. Nästa sommar hoppas jag att vi kan återupprepa inkubatorn i större skala så att fler i Försvarsmakten kan delta, säger han och fortsätter:

    – Fördelen med krigsinkubatorn är att officerare och soldater är både användare och utvecklare och att utvecklingen sker på förbanden. Experimentkontor brukar placeras långt borta på någon stridsskola, men här sker utvecklingen på plats och vi gör det tillsammans. Där har vi den stora vinsten.

    Ur arkivet: