Pliktrådets årsrapport Dags att agera bygger på 61 förbandsbesök genomförda mellan maj 2024 och februari 2025, och omfattar samtliga regementen, flottiljer och skolor som bedriver grundutbildning av värnpliktiga. Vid 13 av 28 förband förekommer otillåten frihetsinskränkning i form av kasernförbud, alltså att värnpliktiga förbjuds lämna kasernområdet. På flera förband har det utfärdats stående kasernförbud och det har även utfärdats kasernförbud som bestraffning.
– Det kan exempelvis handla om att ett förband inte tillåter de värnpliktiga att vistas utanför regementsområdet inför muck, därför att det föregående år skedde en incident ute på krogen. Men det är inte ett hållbart argument för kasernförbud, säger William Wennman, vice ordförande i Pliktrådet, som företräder landets totalförsvarspliktiga under grundutbildning.
Enligt förordningen om ledighet och fritid för totalförsvarspliktiga under tjänstgöring (1995:649), har värnpliktiga rätt att på sin fritid vistas på valfri plats utom i vissa specifika fall. Dit räknas exempelvis upprätthållande av beredskap eller att det krävs inför en förestående övning. Pliktrådet ser allvarligt på att de värnpliktigas rörelsefrihet inskränks på felaktiga grunder.
– Vi tar unga vuxna ur samhället för att genomföra grundutbildningen, det är kanske den största frihetsinskränkningen de här individerna kommer att utsättas för i livet. Då anser Pliktrådet att det självklart måste ske på ett rättssäkert sätt enligt de lagar och föreskrifter som styr utbildningen, säger William Wennman.
En annan fråga som lyfts i Pliktrådets årsrapport är den om värnpliktigas rätt till vård. Vissa förband tillämpar så kallad förstahandsbedömning där ett befäl bedömer om en värnpliktig ska få söka vård eller inte. Enligt rapporten händer det att värnpliktiga ifrågasätts och nekas boka tid hos Försvarshälsan eller återhämta sig på sjuklogement, trots uppenbara sjukdomssymptom.
– Om en värnpliktig vill uppsöka vård, av psykiska eller fysiska skäl, går de oftast först till sin plutonchef. Då ska befälet inte göra någon slags bedömning av individens tillstånd, de har inte utbildning för det. Befälet ska endast agera som stöd för den värnpliktige, säger William Wennman.
Kursen handlar bland annat om att lära sig förstå medinflytandesystemet och få kunskap och förståelse för lagen om disciplinpåföljd så att man inte tar egna initiativ.
I årsrapporten står det att ”Pliktrådet uppfattar att befäl ibland tycks ha inställningen att det värsta som kan hända är att de låter en individ som överdriver sina symptom ”slippa undan” utbildningen, istället för verkligheten där det värsta som kan hända är att en värnpliktig lider allvarlig skada.” Pliktrådets bedömning är att de fel som begås ofta handlar om bristande kunskap om de lagar och förordningar som värnpliktiga omfattas av.
– Pliktrådet vill gärna se att man faktiskt får utbildning om värnpliktigas rättigheter och skyldigheter när man pluggar till officer. Det finns ett behov av det och ett väldigt stort värde i det, både för enskilda officerare och för värnpliktiga och pliktlagens legitimitet, säger William Wennman.
Överste Stefan Smedman, avdelningschef vid utbildningsavdelningen på Försvarsstaben, säger att han välkomnar Pliktrådets rapport. Han konstaterar att inskränkningar i de värnpliktigas rörelsefrihet i form av kasernförbud inte får förekomma, om det inte är beslutat på rättslig grund.
– Det är en avvikelse. Lagen om disciplinpåföljd har förändrats i ett antal steg och idag är det bara förbandschefen som har mandat att under vissa omständigheter besluta om disciplinpåföljd.
Även rutinerna i samband med sjukärenden behöver förbättras, menar Stefan Smedman.
– Befäl har inte den utbildning som krävs för att bedöma vårdbehovet hos en individ. Det ska finnas en kedja, från det att den värnpliktige träffar befälet på morgonen till att man får tid hos en sköterska eller kommer till Försvarshälsan. Den kedjan ser olika ut beroende på hur långt förbandet har kommit i sin utbyggnad, men det är en fråga vi jobbar med.
Stefan Smedman instämmer i Pliktrådets slutsats att avvikelserna ofta bottnar i okunskap. Nu tas en utbildning fram om värnpliktigas rättigheter och skyldigheter som samtliga befäl som arbetar med värnpliktiga ska genomgå.
– Kursen handlar bland annat om att lära sig förstå medinflytandesystemet och få kunskap och förståelse för lagen om disciplinpåföljd så att man inte tar egna initiativ. Jag hoppas att den träffar organisationen senast till nästa års utryckning, alltså sommaren 2026.
Att hålla en hög nivå på grundutbildningen är i förlängningen en förutsättning för den tillväxt som Försvarsmakten befinner sig i, säger Stefan Smedman.
– Kvalitén i värnplikten är avgörande för vår rekrytering och för vår möjlighet att fortsätta växa. Den är nyckeln till att ungdomarna ska vilja ha ett fortsatt engagemang i Försvarsmakten. Men jag vill också säga att det görs ett fantastiskt arbete med vår värnpliktsutbildning och 38 procent av de som genomfört värnplikten väljer att ha en fortsatt relation till Försvarsmakten. Det är en väldigt hög siffra och ett kvitto på att vi gör mycket rätt.
