Senast publicerat
Senast publicerat:

Disputerade officerare ska få bättre karriärmöjligheter

Försvarshögskolan intensifierar arbetet med att få fler officerare att vilja doktorera. Dessutom uppger såväl Försvarshögskolan som Försvarsmakten att planer tagits fram för att bättre omhänderta den kompetens som disputerade officerare har och skapa tydligare karriärvägar för gruppen.

Redaktionen
Men en ny policy och handlingsplan ska arbetet för att öka antalet disputerade officerare bli tydligare på Försvarshögskolan. Förhoppningen är att officerare som har ett intresse för forskning ska få upp ögonen för att forskarutbildningen också är en möjlig karriärväg.

Under flera år har Försvarshögskolan och Försvarsmakten hävdat att antalet officerare som väljer att doktorera är för få och vid årsskiftet var 13 militärer inskrivna vid doktorandprogram hos Försvarshögskolan, varav en kvinna.

Nu har Försvarshögskolan tagit fram en policy med tillhörande handlingsplan som ska öka inflödet av officerare till högskolans forskarutbildning. Bland annat ska fler uppmuntras att bli projektdoktorander, alltså doktorander som anställs inom ramen för ett pågående forskningsprojekt. 

– Fördelarna med att anställa projektdoktorander är flera. Dels ökar det finansieringskällorna vilket gör att vi kan erbjuda fler doktorandtjänster. Dels kan det finnas individer som vill jobba i ett existerande projekt i en miljö som de vet passar dem, säger Malena Britz, ställföreträdande rektor och forskningschef vid Försvarshögskolan.

En annan väg framåt, enligt Malena Britz, är att utöka antalet samverkansdoktorander, som vid årsskiftet endast var tre. Samverkansdoktorander är de som under forskarutbildningen fortsätter att vara anställda och avlönade av en arbetsgivare, exempelvis Försvarsmakten.

Samtidigt har såväl Försvarshögskolan som Försvarsmakten under flera år kritiserats för att inte ta tillvara på den kompetens som disputerade officerare besitter. Malena Britz håller med om att det inte alltid fungerar som det borde, men säger att kompetensomhändertagande finns med i högskolans nya policy.

Eftersom antalet disputerade officerare är få och vi är ett litet lärosäte, är det lätt att du efter disputationen får väldigt mycket administrativa uppgifter

– Eftersom antalet disputerade officerare är få och vi är ett litet lärosäte, är det lätt att du efter disputationen får väldigt mycket administrativa uppgifter, som att sitta med i nämnder och råd. Eller så får du undervisa jättemycket för att få den kompetensen på ditt CV. Det är visserligen bra, men det gör också att du halkar efter i din akademiska karriär, säger hon och fortsätter:

– Nu tydliggör vi för våra institutioner att har man en officer som nyligen disputerat så ska de behandlas ungefär som om de sökt ett biträdande lektorat (en befattning som öppnar för möjligheten att befordras till lektor, red. anm.). Vi måste säkerställa att disputerade officerare fortsätter att forska.

Liknande läsning:
Malena Britz-2025-Foto Rickard Kilström

Malena Britz

Forskningschef vid Försvarshögskolan

En annan åtgärd Försvarshögskolan behöver vidta, enligt Malena Britz, är att undvika att lägga alltför mycket lärartid på doktorander.

– Vi ser att vissa officerare som doktorerar får jobba för mycket med undervisning eller andra arbetsuppgifter och därför kanske inte hinner ägna tillräckligt med tid åt sina studier. Det här är en jätteutmaning för oss. Vi står under stark tillväxt inom Officersprogrammet och självklart är officerare som doktorerar mycket värdefulla som lärare. Men här gäller det för alla inblandade att tänka både kortsiktigt och långsiktigt, säger Malena Britz. 

Även inom Försvarsmakten pågår ett arbete för att tillvarata kompetensen hos disputerade officerare och erbjuda dem mer attraktiva karriärvägar. Det berättar överste Rickard Stridh, Försvarsmaktens forskningschef vid Utvecklingsavdelningen på Försvarsstaben.

– Vi är på väg att fastställa en systembeskrivning för doktorander och disputerade. Det handlar om att måla upp en förväntad karriär och visa vart disputerade officerare faktiskt ska jobba någonstans. Sedan ska vi skapa en organisation kring det här också, men jag vill poängtera att det inte är beslutat ännu, säger han.

Vi är på väg att fastställa en systembeskrivning för doktorander och disputerade.

Rickard Stridh säger att det kommer införas fler befattningar i Försvarsmakten som är lämpade för disputerade officerare.    

– Nu ser vi att försvarsgrenarna inrättar forskningschefer i försvarsgrensstaberna och i förlängningen finns det också behov ute på stridsskolorna. Vi går mot en värld där både teknik, praktik och omvärlden blir mer komplicerade och då krävs det högre kompetens, säger Rickard Stridh.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Värnpliktiga är kraftigt överrepresenterade i Försvarsmaktens arbetsskadestatistik, och bland kvinnliga rekryter syns även en viss skadeökning. Samtidigt har myndigheten inte lyckats lösa problemen med rapportering och analysering av arbetsskador som uppstod när avvikelserapporteringen fördes över till Prio för tio år sedan.

    Linda Sundgren
    Värnpliktiga soldater med packning och kamouflage på led under en fältvecka.
    Värnpliktiga står för majoriteten av arbetsskadeanmälningarna i Försvarsmakten. Bland kvinnliga rekryter syns dessutom fler stressfrakturer än tidigare, visar årets arbetsskaderapport.

    Foto: Anders Wiklund/TT

    År 2025 inkom 3 257 anmälningar om arbetsskada till Försvarsmakten. Enligt generalläkaravdelningen vid Försvarsstabens stödenhet som sammanställer skadestatistiken brukar det vara en eftersläpning i rapporteringen på runt 500 ärenden. Om det stämmer även i år kommer det totala antalet rapporter att hamna på cirka 3 700, vilket är i nivå med året innan. Det som sticker ut i resultaten är den stora mängden skador bland värnpliktiga. De står för drygt 60 procent av alla anmälningar, trots att de bara utgör tio procent av de tjänstgörande.

    – Jag tror att det beror på att vi är väldigt duktiga på att rapportera allt när det handlar om värnpliktiga. Både riktigt allvarliga skador, men också sådana som rapporteras i förebyggande syfte. Det kan bero på att man kan få ersättning från Kammarkollegiet för skador man ådragit sig under värnplikten. Däremot betalas det inte ut mer från Kammarkollegiet idag jämfört med tidigare, säger Försvarsmaktens generalläkare Claes Ivgren.

    Vi hade en större andel belastningsskador av en sort som vi inte sett tidigare hos kvinnliga värnpliktiga.

    Andelen arbetsskador bland värnpliktiga har varit relativt konstant de senaste åren. En liten ökning syns dock bland kvinnor som stod för en något större andel av skadorna jämfört med året innan.

    – Vi hade en större andel belastningsskador av en sort som vi inte sett tidigare hos kvinnliga värnpliktiga. Det handlar om stressfrakturer, alltså skador som uppstår för att man burit eller belastat kroppen på ett sätt över tid som kroppen inte kunnat hantera fysiologiskt. Det har uppstått förändringar i benvävnaden och i vissa fall spontana frakturer, alltså att ett ben har gått av, säger Claes Ivgren.

    20180118_Bezmah01_Porträtt_Claes_Ivgren_044

    Claes Ivgren

    Försvarsmaktens generalläkare

    Utöver det totala antalet skador i Försvarsmakten ger årets arbetsskaderapport ytterst knapphändig information om skadeläget bland anställda i myndigheten. År 2015 överfördes Försvarsmaktens arbetsskaderapportering till stödsystem Prio och sedan dess har det varit problem med underrapportering, felaktigt kodade skador och analyser. Årets rapport var flera månader försenad och innehåller minimalt med information. Varken skadetyp, var eller i vilka sammanhang som skadorna inträffar eller den drabbades befattning, grad eller ålder redovisas.

    – Huvuddelen av underlaget är ackumulerat på ett sätt som gör att jag inte känner mig absolut trygg med att vi inte har fått in allt det som har hänt. Vi vet att vi har alla allvarliga fall, för där har vi Arbetsmiljöverkets och Försäkringskassans underlag. Men jag är inte säker på att vi täcker en helhet, säger Claes Ivgren.

    Nu är det tio år sedan Försvarsmakten presenterade en fullständig arbetsskaderapport. Hur ser du på det?

    – Jag tycker inte att det är okej. Vi behöver ha ett system som vi kan lita på, som är enkelt att hantera och där vi med stor noggrannhet kan följa utvecklingen i organisationen. När verksamheten accelererat som den gjort de senaste åren och vi växer så fort som vi gör är det jätteviktigt att kunna följa skadeutfallet, säger Claes Ivgren.

    Jag tycker inte att det är okej. Vi behöver ha ett system som vi kan lita på.

    Arbetsskaderapporterna ska ligga till grund för det skadeförebyggande arbetet i myndigheten. Om arbetsgivaren inte vet hur skadeläget ser ut är det svårt att vidta rätt åtgärder och att mäta effekten av det som görs.

    – Om vi hade haft en väldigt stringent rapportering hade vi kunnat komma med förslag som syftar till att ändra på verksamhet som vi ser genererar skador. Men det förutsätter att rapporten är detaljerad och noggrann och att vi känner trygghet med att vi har allting med i rapporteringen. Tyvärr saknas det fortfarande, tio år efter införandet, säger Claes Ivgren.

    Tidigare följdes skadeutvecklingen inom vissa områden särskilt noga på grund av den stora risken för skador. Ett sådant fokusområde var hörselskador, men inte heller de finns med i årets rapport.

    – Vad gäller hörselskador finns det säkert ett bra underlag bland årets anmälningar, men den kompetens som tidigare hanterade de rapporterna har slutat i Försvarsmakten. Det är alltså brist på kompetens som lett till att vi inte har genomfört någon djupare analys av det skadeområdet. Jag vet att man håller på att rekrytera en ny arbetsmiljöingenjör vid Försvarsmedicincentrum i Göteborg, men tjänsten är inte tillsatt ännu, säger Claes Ivgren.

    Tyvärr saknas det fortfarande, tio år efter införandet.

    Enligt Claes Ivgren arbetar Försvarsmakten vidare med att försöka komma tillrätta med arbetsskaderapporteringen:

    – Det har ju varit känt länge att Prios avvikelsesystem fungerar sisådär. Vissa är jätteduktiga på att rapportera, andra tycker att det är för trassligt. Ett förbättringsarbete pågår och jag tror att det snart ska vara slutfört, men det är inte vi utan Försvarsstabens stödenhet som ansvarar för det.

    Claes Ivgren säger att han skulle vilja ta arbetsskadearbetet ett steg längre. Hans förslag är att all personal i myndigheten ska få tillgång till Försvarshälsan:

    – Om personalen går till Försvarshälsan när något inträffar och får sin skada bedömd och journalförd i Försvarsmakten, skulle vi få ett bättre grepp om det fysiska och psykiska måendet. Vi skulle dessutom få ett bättre underlag för arbetsskaderapporten. Det är något jag arbetar för, men inte nått hela vägen fram med ännu.

    Utöver de arbetsskador som redovisas i Försvarsmaktens arbetsskaderapport finns ett antal svåra arbetsskador och allvarliga tillbud som anmäls direkt till Arbetsmiljöverket och som inte ingår i Försvarsmaktens arbetsskadestatistik. År 2025 var det 129 fall, varav två dödsfall. Det var 29 ärenden fler än året innan.

    Ur arkivet: