Senast publicerat
Senast publicerat:

Civilplikten kan vara återinförd 1 oktober

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bedömer att civilplikten inom kommunal räddningstjänst kan vara aktiv igen den 1 oktober. Men om räddningstjänsten ska kunna lösa sina uppgifter under ett väpnat angrepp krävs dubbelt så mycket personal som i dag.

Redaktionen
Istock
MSB bedömer att antalet hel- och deltidsbrandmän behöver öka kraftigt för att kunna upprätthålla den kommunala räddningstjänsten under ett väpnat angrepp.

Vid sidan av den allmänna tjänsteplikten spelar civilplikten en viktig roll för personalförsörjningen av de civila delarna inom totalförsvaret. År 2008 genomförde sista kullen civilpliktiga den längre grundutbildning på 60 dagar. Efter det utbildades endast enstaka beredskapspoliser innan systemet lades i malpåse. Men nu vill regeringen aktivera civilplikten på nytt. Í två utredningar som presenterades onsdagen den 1 mars har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, undersökt vad som krävs för att civilplikten ska kunna aktiveras inom kommunal räddningstjänst.  

– Föreskrifter och andra nödvändiga delar skulle kunna vara på plats den 1 oktober, säger Per Hulling, enhetschef för utbildningsutveckling på MSB. Men det kräver ett regeringsbeslut i närtid om att aktivera civilplikten. 

» Det handlar om personer som redan har kompetensen, men som skulle behöva kläs på en repetitionsutbildning. «

Genom civilplikten är det möjligt att utbilda och krigsplacera personer på arbetsplatser där de normalt inte tjänstgör, för att stärka upp viss typ av verksamhet vid höjd beredskap eller krig. MSB bedömer att räddningstjänsten skulle kunna tillföras mellan 2.000 och 3.000 personer till 2026 års utgång genom civilplikten. 

– Det handlar om personer som redan har kompetensen, men som skulle behöva kläs på en repetitionsutbildning. Det behöver också tillföras utbildning om krigets miljö, olika typer av räddningsinsatser, förståelse för krigets lagar och orientering i beredskapsorganisationen. Det här behöver ske i dialog med Försvarsmakten, säger Per Hulling.    

För att upprätthålla den kommunala räddningstjänsten under ett väpnat angrepp behöver också antalet hel- och deltidsbrandmän öka kraftigt. Enligt MSB:s rapport handlar det om en fördubbling av personalstyrkan jämfört med dagens 16.000 medarbetare, ett mål som förväntas kunna nås till 2033. Räddningstjänstens personal behöver också tillföras mer kunskap om deras uppgifter i krig, som röjning av oexploderad ammunition och hantering av kemiska stridsmedel. 

– I ett längre perspektiv finns det utbildningsuppdrag inom räddningstjänsten där vi skulle behöva arbeta närmare tillsammans med Försvarsmakten. Ett exempel är röjning av oexploderad ammunition där Swedec har hög kompetens, säger Per Hulling. 

Liknande läsning:
Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarsgrenscheferna ska rapportera direkt till ÖB, Högkvarteret omstruktureras till en ny stab och metoderna för att leda Försvarsmakten ska förändras. Det är några av förändringarna när Försvarsmaktens centrala ledning nu ska göras om. Målet är en Natoanpassad och förenklad organisation som snabbare kan fatta beslut och bättre leda Försvarsmakten i krig.

    Josefine Owetz
    Carl-Johan Edström
    ”Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi”, säger Carl-Johan Edström, chef för Försvarsstaben.

    Foto: Foto: Claudio Bresciani/TT

    Under det senaste decenniet har Försvarsmakten förändrat myndighetens centrala ledning i flera steg. Arbetet har bland annat omfattat etableringen av försvarsgrensstaber och bildandet av Försvarsstaben. Sedan Sveriges Natointräde har ytterligare anpassningar gjorts.

    Men enligt generallöjtnant Carl-Johan Edström, chef för Försvarsstaben, finns det fortfarande överlappande ledningsnivåer som riskerar att skapa avstånd mellan ÖB och kärnverksamheten. Han leder projektgruppen som arbetar med att ta fram utformningen av den nya centrala ledningen på uppdrag av ÖB.

    – Vi påbörjar nu en stor förändring av den centrala ledningen i Försvarsmakten. Det är en förändring som är nödvändig och som bygger på det försämrade omvärldsläget och på vad som krävs av en försvarsmaktsledning. Vi behöver skapa en mycket effektivare ledning.

    Förändringen genomförs i två större steg. Från den 1 januari 2027 ska arméchefen, marinchefen och flygvapenchefen bli direktrapporterande chefer till ÖB, i stället för som i dag till chefen för Försvarsstaben. Carl-Johan Edström, som själv tidigare varit flygvapenchef, beskriver förändringen som efterlängtad.

    – Det här är en viktig förändring och det har varit en stor drivkraft för mig. Vi hade egentligen kunnat göra det här tidigare, vid de första förändringarna av Högkvarteret redan 2018 och 2023, men vi valde att ta det stegvis.

    Utöver ändringen för försvarsgrenscheferna har ett arbete inletts för att Försvarsmakten ska få en mer sammanhållen styrning och ledning. Idag leder ÖB myndigheten genom Försvarsmaktens strategiska plan (FMSP), medan chefen för Försvarsstaben bland annat styr försvarsgrenarnas uppdrag och ekonomi genom Försvarsmaktens genomförandeplan (FMGP). Framöver är målet att ÖB ska kunna leda, följa upp och göra avvägningar för den samlade verksamheten utifrån en plan, istället för dagens två.

    – När försvarsgrenscheferna blir direktrapporterande chefer så blir det en plan som vi leder och följer upp på.

    Vi genomför ständig avskräckning och försvar. Det innebär att tid är en mycket viktigare faktor. Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi.

    Samtidigt ska Försvarsmakten bli bättre rustad för att leda multidomäna operationer och verka tillsammans med allierade i Nato.

    – Vi sitter i en organisation som metodmässigt och organisatoriskt har en tyngdpunkt mot myndighetsledning och förvaltning och är ganska svag på central ledning och försvarsoperationer, säger Carl-Johan Edström.

    Förändringen handlar också om själva metoden för att leda Försvarsmakten. Beslut ska kunna fattas snabbare och mer decentraliserat, och ledningen ska kunna hantera både grundberedskap och högre beredskapslägen.

    – Vi genomför ständig avskräckning och försvar. Det innebär att tid är en mycket viktigare faktor. Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi.

    Nästa stora steg tas den 1 januari 2028. Då ska ÖB börja leda Försvarsmakten enligt den nya metoden samtidigt som Högkvarteret omstruktureras till en ny stab. Exakt hur den ska se ut är ännu inte bestämt, men Försvarsstaben, Operationsledningen, Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten och Högkvarterets stab ska organiseras i en struktur anpassad både för svenska förhållanden och Nato.

    – Vi kommer att börja jobba med det i höst och bestämma oss våren 2027 för att sedan, med hjälp av arbetstagarorganisationerna, bemanna organisationen.

    Nya Högkvarteret

    I mars blev det klart att Högkvarteret om några år kommer att flytta till en fastighet i Frösundavik i Solna. HKV:s lokaler på Lidingövägen är i behov av renovering.

    Foto: Fastighets AB Solna Haga

    Sveriges Natointräde påverkar både organisationen och hur Försvarsmakten ska arbeta. Metoder, teknik och ledningssystem måste fungera såväl nationellt som tillsammans med andra allierade, förklarar Carl-Johan Edström.

    – Allting vi gör i den här förändringsledningen måste vara interoperabelt. Det måste fungera både nationellt och som en allierad.

    I arbetet studerar projektgruppen också hur andra länder organiserar sina högkvarter. Bland annat görs besök i de nordiska länderna, andra Natoländer och Ukraina.

    – Vi kommer inte hitta att ”det där är modellen som vi vill gå mot”. Vi kommer att titta på alla och försöka förstå fördelar och nackdelar och hur vi kan applicera det så bra som möjligt för oss själva, säger Carl-Johan Edström.

    Digitalisering är också en viktig del av arbetet, både för myndighetsledningen och för möjligheten att leda operationer och dela information och lägesbilder. Ambitionen är bland annat att minska administrationen och ge personalen mer tid för exempelvis beslutsfattande.

    – Vi står i ett skifte där den digitala möjligheten att påverka hur man leder Försvarsmakten är massiv. Vi har redan testat AI-modeller inom delar av Försvarsstaben och Högkvarteret med goda resultat.

    På sikt ser Carl-Johan Edström samtidigt ett behov av att få ut fler officerare från staberna till förbanden.

    – Vi är generellt för stora i staberna. Om digitaliseringen och möjligheten att leda på ett effektivare sätt innebär att vi kan få ut fler officerare i verksamheten så är det bara bra.

    Omorganisationen ska genomföras inom nuvarande ekonomiska och personella ramar. Samtidigt ska personalens kompetens utvecklas och anpassas efter nya ledningens behov.

    – Ingen kommer att förlora sitt jobb, men det är inte säkert att den exakta arbetsuppgift man har idag finns i organisationen den 1 januari 2028. Men vi har fantastisk personal som vi vet att vi kommer att kunna kompetensutveckla.

    Ur arkivet: