Senast publicerat
Senast publicerat:

7:e brigaden testar nya ledningsstödsystem

I höst genomför Södra skånska brigaden pilotförsök med civilt utvecklade ledningsstödsystem som gör det möjligt att följa förband i realtid. Förhoppningen: att kunna leda med mindre stab och halvera tiden för beslutsfattande. Brigadledningen var nyligen medarrangör till ett så kallat hackathon i Lund.

Maria Widehed
Nyligen genomfördes ett hackathon på Ideon Science Park, där 7:e mekaniserade brigaden var en medarrangör. Under dagen fick entreprenörer, ingenjörer och studenter använda sin kunskap och kreativitet för att möta militära behov.

Foto: Felix Sundbäck/Försvarsmakten

Arméchef generalmajor Jonny Lindfors har gett Södra skånska brigaden i uppdrag att genomföra ett pilotförsök med civilt utvecklade och realtidsbaserade ledningsstödsystem som ett snabbspår för att skapa operativ förmåga.

– Södra skånska brigaden har lägst prioritet i brigaduppbyggnaden och kan ta störst risk. Vi kan också fortsätta experimentverksamheten i Baltikum med bataljonen, vilket gör att vi kan provtrycka oss mot andra länder, säger överstelöjtnant Andreas Ziegenfeldt, ställföreträdande brigadchef.

Försöken drivs tillsammans med Markstridsskolan, Försvarets materielverk och Totalförsvarets forskningsinstitut. Personal från 71:a bataljonen vid P7 har under hösten genomfört praktiska tester av danska ledningsstödsystemet Frontline, norska systemet Facnav och den amerikanska plattformen Team Awareness Kit, TAK.

– Ytterst syftar testerna till att rådge arméchefen om detta är en framkomlig väg för morgondagens ledningsmetod samt undersöka hur vi kan leda förband med en mindre mängd personal, mindre materielbehov och kortare tid från inhämtning av information till verkan enligt Ukrainas devis ”let tech fight people”, säger Andreas Ziegenfeldt.

Vi kommer att kunna fatta beslut snabbare och omhänderta utökade skjutavstånd.

Det befintliga ledningsstödsystemet Mark, LSS Mark, är ett taktiskt ledningsstödsystem för arméns markförband. Systemet ska öka markstridskrafternas taktiska ledningsförmåga och omfattar informationssystem, sambandssystem, ledningsplatsernas övriga tekniska utrustning samt tränings- och utbildningssystem.

Tekniskt är LSS Mark decentraliserat och kopplat till fordon, medan de nya systemen ligger centralt i molnlösningar och nås via plattor och smarta telefoner, med wifi eller 5G som huvudtransmissionssätt.

Överstelöjtnant Andreas Ziegenfeldt, ställföreträdande chef för 7:e mekaniserade brigaden.

Överstelöjtnant Andreas Ziegenfeldt, ställföreträdande chef för 7:e mekaniserade brigaden.

Foto: Felix Sundbäck/Försvarsmakten.

– I och med att Södra skånska brigaden inte är utpekade för anfall på Nordkalotten så kan vi som brigad jobba med civil infrastruktur på ett annat sätt, säger Andreas Ziegenfeldt.

De civilt utvecklade systemen möjliggör en realtidsuppdaterad lägesbild med Blue Force Tracking, BFT, det vill säga egna styrkors position och status, i kombination med uppkoppling mot sensorer och sekundärkällor, informationsdelning och beslutsstöd.

Liknande läsning:

De system som testas möjliggör ledning på avstånd. Och ett av målen med experimentet är att brigadstaben, som idag består av 78 personer, ska kunna halveras.

– Således kan man skapa redundans med två brigadledningar av samma numerär. Vi vill också kunna byta ut rapportering i långsamma led mot realtidsinformation. Vi kommer att kunna fatta beslut snabbare och omhänderta utökade skjutavstånd, säger Ziegenfeldt.

Systemet Frontline kommer att följa med 71:a bataljonen till Nato Forward Land Forces, FLF, i Lettland. Parallellt utvärderas Android Tactical Assault Kit, den militära varianten av TAK. I närtid ska tester ske med tjudrade drönare, det vill säga drönare som är förankrade i kabel.

Amynas chef Daniel Persson, tidigare officer vid Lv 6, och Andreas Ziegenfeldt..

Amynas chef Daniel Persson, tidigare officer vid Lv 6, och Andreas Ziegenfeldt, under hackathonet

Foto: Felix Sundbäck/Försvarsmakten.

Den 21 oktober kör brigaden fram en pansarterrängbil 360 utanför entrén till Ideon Science Park i Lund. Under ett hackathon har plattformen Amyna samlat techbolag, AI-utvecklare och hackare för att under tolv timmar bygga vidare på brigadens ledningsstödsystem.

– Vi får en mycket snabbare utvecklingstakt om de här människorna får möjlighet att jobba förbandsnära, säger Amynas chef Daniel Persson, tidigare officer vid Lv 6.

En påbyggnadsmodul för att ersätta dagens radiokommunikation med en tal-till-text-lösning är en av förhoppningarna, enligt brigadledningen.

– Jag vill närma mig industrin och använda reservofficerare som har en fot i varje del för att bygga en språngbräda åt det civila. Jag vill lära av företagen och innovationsklimatet, och hjälpa dem så att de kan testa saker i Sverige i stället för i andra länder, säger Ziegenfeldt.

Under hackathonet testar vi att koppla taktiska drönarsystem till TAK.

Hackathonet har lockat flera deltagare med försvarsbakgrund. I ett rum sitter bolaget Sweden Dynamics, som bland annat består av tre tidvis tjänstgörande soldater vid K3. De utvecklar svenska versioner av de ukrainska FPV-drönarna.

– Under hackathonet testar vi att koppla taktiska drönarsystem med sensorer till TAK. Detta är precis det som behövs – direkt växelverkan mellan förband och teknikföretag, säger Sebastian Merlöv, styrelseordförande i bolaget.

MekB7_felsun02_Hackaton_ideon (12) (1)

Sebastian Merlöv, styrelseordförande i Sweden Dynamics, och GSS/T på K 3.

Foto: Felix Sundbäck/Försvarsmakten.

Under hackathonet används information som är relevant, men inte korrekt eller precis vad gäller ytor och avstånd, för att inte röja skarpa förmågor. I skarp användning pratar Ziegenfeldt om flera olika säkerhetslager.

– Sedan måste vi tänka nytt med säkerhetsklassning. Vi måste värdera informationssäkerhet visavi konsekvensen att inte veta på ett nytt sätt med framtidens teknik.

Inom tre månader ska brigaden vara redo för ett storskaligt försök. Om det lyckas kan resultaten ligga som underlag för att justera LSS Mark i övriga brigader. Ziegenfeldt är tydlig med vinsten han ser i att använda kommersiell teknik: han vill inte först formulera krav och sedan leta leverantör.

– Det tar för lång tid idag. Vi vänder på detta och omdefinierar vår taktik, metod och organisation efter den teknik som finns tillgänglig. Vi har trots allt en ÖB som säger ”riskaptit”.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Fortifikationsverket investerar mer än någonsin tidigare i det militära försvarets infrastruktur. Det höga tempot i uppbyggnaden ställer nya krav på myndigheten. För att möta behoven genomförs nu en omfattande omorganisation där ansvar flyttas närmare verksamheten. ”Vi har inte tid att vänta”, säger generaldirektör Maria Bredberg Pettersson.

Josefine Owetz
Maria Bredberg Pettersson
"Det vi behöver förbereda oss på är att försöka leverera så mycket som vi någonsin kan", säger Fortifikationsverkets generaldirektör Maria Bredberg Pettersson.

Foto: Peter Malmrup/Fortifikationsverket

Solen sken över Halmstads garnison och Luftvärnsregementet när den nya luftvärnshallen Gungners hall invigdes den 11 juni i år. Byggnaden ska användas för utbildning, förvaring och underhåll av luftvärnssystem 103, Patriot, och är den hittills största fastigheten i Fortifikationsverkets bestånd.

– Vi är stolta att kunna leverera detta bidrag till Sveriges försvarsförmåga, sa generaldirektör Maria Bredberg Pettersson i ett uttalande efter invigningsceremonin.

Fortifikationsverket äger, utvecklar och förvaltar Sveriges försvarsfastigheter och luftvärnshallen är bara ett exempel på årets många projekt. Runt om i landet genomför myndigheten omfattande investeringar genom nyetableringar, fastighetsförvärv och utveckling av det befintliga fastighetsbeståndet. Tempot är högt, konstaterar Maria Bredberg Pettersson när Officerstidningen träffar henne under Almedalsveckan.

– Myndigheten är i stark växtvärk eftersom den geopolitiska utvecklingen och omvärldsläget totalt har förändrat förväntningarna och kraven på vad vår myndighet ska leverera. Vi gör en historisk uppbyggnad av infrastrukturen för totalförsvaret, säger hon.

I Almedalen deltar Maria Bredberg Pettersson i flera seminarier och samtal om robust infrastruktur, samverkan och försvarsuppbyggnad. Hon berättar att Försvarsmakten står för 85 procent av Fortifikationsverkets uppdrag och övriga försvarsmyndigheter för resterande del.

Behoven av infrastruktur i det militära försvaret är enormt stora.

– Behoven av infrastruktur i det militära försvaret är enormt stora. Vi brukar säga att de flesta av garnisonerna mer eller mindre ser ut som byggarbetsplatser idag. Sedan finns det vissa platser där det pågår mer verksamhet än på andra.

Hon lyfter bland annat Upplands flygflottilj, Karlskrona garnison och förberedelserna för de nya organisationsenheterna i Kristinehamn, Falun och Sollefteå som exempel på sådana platser.

– Omvärldsläget har gjort att vi har hamnat i en situation som ser helt annorlunda ut än för bara några år sedan. Precis som ÖB säger finns det inga tecken på att det kommer att bli bättre. Det vi behöver förbereda oss på är att försöka leverera så mycket som vi någonsin kan.

Erfarenheterna från kriget i Ukraina har också förstärkt synen på infrastrukturens betydelse, förklarar Maria Bredberg Pettersson. 

– Förmåga handlar väldigt mycket om att kunna återupprätta infrastruktur när den blir förstörd. Att snabbt kunna reparera och underhålla den för att återupprätta förmågan. Infrastruktur, både militär och civil, är dessutom ett mål i dagens krigföring, säger hon.

Maria Bredberg Pettersson 2

I mars 2025 invigdes en träningsanläggning för kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen på Totalförsvarets skyddscentrum, SkyddC, i Umeå.

Foto: Hannes Holmström/Försvarsmakten

När Maria Bredberg Pettersson tillträdde som generaldirektör 2018 hade Fortifikationsverket omkring 600 medarbetare. I dag är myndigheten över 1 500 personer och antalet anställda fortsätter att växa.

– Rekryteringen har fungerat förhållandevis bra, men vissa specialistkompetenser är mycket svåra att hitta. Säkerhetsskydd, informationssäkerhet, IT och fortifikatorisk utveckling är områden där konkurrensen är stenhård. Det är inte kompetenser som finns på hyllan, utan sådant vi själva måste bygga upp.

Sveriges inträde i Nato har förändrat Fortifikationsverkets uppdrag och fått ett tydligt genomslag i verksamheten. Arbetet med infrastruktur för etableringar för Natos logistik- och signalbas i Enköping har inletts och samtidigt bygger myndigheten upp kompetens för att hantera Natos investeringsprogram och har stärkt arbetet med värdlandsstöd.

– Vi ska bygga infrastruktur inte bara för ett nationellt behov utan också för ett internationellt behov. Nato har lagt ytterligare ett väldigt tydligt perspektiv på behoven. Allt vi gör får en ökad komplexitet och kraven på snabb leverans är tydliga.

Nya fregatter måste ha en hamn att ligga vid och flygplan måste kunna landa och ha hangarer.

Under många år har fokus i försvarsdebatten legat på personal och materiel, men utan fungerande infrastruktur spelar varken nya förband eller nya vapensystem någon roll, menar Maria Bredberg Pettersson.

– För att kunna bygga en ökad försvarsförmåga så måste man ha balans mellan personal, materiel och infrastruktur. Det spelar ingen roll hur många värnpliktiga vi utbildar om de inte har någonstans att bo. Nya fregatter måste ha en hamn att ligga vid och flygplan måste kunna landa och ha hangarer. Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning. Det är en nödvändig förutsättning för att kunna bygga försvarsförmåga.

Hon menar att infrastrukturen länge har kommit in för sent i planeringen.

– Det har funnits en syn att infrastruktur är något som katten släpar in i efterhand. Det finns många exempel där man inte tagit höjd för de infrastrukturella behoven i samband med att det har fattats beslut.

Maria Bredberg Pettersson lyfter den nyinvigda luftvärnshallen i Halmstad som exempel. Beslutet att anskaffa luftvärnssystemet Patriots togs 2018 och de första leveranserna skedde tre år senare. Fram tills i år har verksamheten bedrivits i tillfälliga lokaler.

– Hallen invigdes nu i juni men systemen var på plats redan 2021. Så om jag tycker att infrastruktur har setts som en belastning? Svar ja. Men där är vi inte längre. Det tycker jag även att försvarsberedningens senaste rapport visar på.

Försvarsberedningen pekar i delrapporten ”Skärpt läge – aktuell lägesbild i totalförsvaret och omvärlden” på behovet av kortare ledtider för att etablera den infrastruktur som Försvarsmakten behöver. De upprepar även budskapet från tidigare rapporter om vikten av att Fortifikationsverket involveras i planeringsarbetet vid ett tidigt skede.

– Beredningen lyfter också att tiden är en alltmer avgörande faktor utifrån det omvärldsläge som vi har. De skriver att alla myndigheter behöver ha tid som den viktigaste faktorn för att komma vidare i uppbyggnaden av totalförsvaret. Jag delar den uppfattningen, säger hon och tillägger:

– Vi måste också nöja oss med good enough ibland och inse att tält, baracker och containerlösningar också är förmågebyggande.

Den 13 januari signerade överbefälhavare Michael Claesson och generaldirektör Maria Bredberg Pettersson en ny överenskommelse mellan Försvarsmakten och Fortifikationsverket.

Foto: Axel Öberg/Försvarsmakten

Vid Folk och försvars rikskonferens i januari år signerade hon och överbefälhavare Michael Claesson en ny överenskommelse mellan Försvarsmakten och Fortifikationsverket. Den fastställer vilken av myndigheterna som gör vad och ska skapa bättre förutsättningar för samarbete. Målet är tydligt: ökad försvarsförmåga med fokus på kraftig tillväxt och snabbhet utifrån omvärldsläget.

– Vårt samarbete med Försvarsmakten fungerar utmärkt idag, men det kan bli bättre. Jag har en tät och bra dialog med försvarsmaktsledningen, vilket inte historiskt alltid har varit fallet. Sedan är det precis inom Försvarsmakten som inom Fortifikationsverket att det tar tid att få genomslag för de intentioner som man har.

Det höga tempot och de nya kraven kräver förändrade arbetssätt, enligt Maria Bredberg Pettersson. Hon beskriver hur Fortifikationsverket, Försvarsmakten och Försvarets materielverk länge arbetat i processer där varje steg avslutas innan nästa kan börja.

– Vi jobbar fortfarande sekventiellt och inte parallellt. Det är helt avgörande att vi börjar arbeta parallellt i stället. Säkerhetsskydd, tillstånd och andra frågor måste komma in tidigt. Våra processer är inte anpassade för det i dag. Det går fortfarande på tok för långsamt. Det krävs en kulturresa och en ändring i mindset.

Det handlar om att skapa en ny organisation för att bättre stödja det omvärldsläge och den uppgift som vi har idag.

För att skapa en organisation som bättre är anpassad för dagens omvärldsläge ska myndigheten genomföra en stor omorganisation. Nyligen fattade Maria Bredberg Pettersson beslut om att från årsskiftet ska verksamheten delas in i fyra geografiska områden i stället för dagens sex regionkontor. Ansvaret flyttas längre ut i organisationen och beslut ska fattas närmare verksamheten, förklarar hon.

– Det är lite grann på temat delegerat beslutsmandat som Försvarsmakten arbetar med. Vi ska gå vidare med att dela in verksamheten i fyra geografiska områden som motsvarar Försvarsmaktens militärregioner. Vi ska tillsätta geografiskt ansvariga chefer för att hantera både bygg-, förvaltnings- och investeringsverksamhet inom området.

 Vilka är dina förhoppningar med den nya organisationen? 

– Att vi ska jobba mer som ett fortifikationsverk. Jag är jättetrött på att vi jobbar i silos. Det tjänar inte Sverige väl. Det här är inte en organisationsförändring som handlar om några besparingar, utan det handlar om att skapa en ny organisation för att bättre stödja det omvärldsläge och den uppgift som vi har idag, säger hon och tillägger:

– Det handlar också väldigt mycket om att hitta rätt chefer. Dessa kommer jag att hitta internt i organisationen men också utanför. Jag vill att vi hittar chefer som vill ta ansvar, är modiga och vågar fatta beslut. För vi har inte tid att vänta.

Fakta

Fastighetsköp under 2025

Med investeringar på över 20 miljarder blev 2025 ett rekordår för myndigheten. Förra året fattade regeringen beslut om att Fortifikationsverket ska äga de fastigheter som tidigare förvaltats av Specialfastigheter för försvarsmyndigheterna. Det innebär att Försvarsmaktens högkvarter på Lidingövägen, Försvarets materielverks huvudkontor på Gärdet och Totalförsvarets forskningsinstituts kontor i Kista och Umeå nu är en del av Fortifikationsverkets bestånd. Fastigheterna förvärvärades till ett värde av 8,2 miljarder kronor. Fokus under 2025 var i övrigt att förvärva kontorsfastigheter samt fastigheter för logistik och förrådsverksamhet. Större investeringar gjordes i Enköping och Upplands-Bro.

Källa: Fortifikationsverkets årsredovisning 2025

Ur arkivet: