Senast publicerat
Senast publicerat:

Transport av stora patientflöden övas under Sjukvårdsövning 25

Transport av skadade med tåg, ökad interoperabilitet och kapacitet att hantera patientflöden med flera tusentals skadade. Den här veckan går Sjukvårdsövning 25, som genomförs och leds av Försvarsmedicincentrum, in i sitt totalförsvarsskede.

Maria Widehed
Sjukvårdsövning 25 är en totalförsvarsövning som syftar till att öva på att ta hand om och transportera stora flöden av patienter.

Foto: Gustaf Rydelius/Försvarsmakten.

Oroligheter i Baltikum har orsakat flyktingströmmar till Gotland. Sjukvården blir överbelastad och man begär stöd från Försvarsmakten som understödjer den civila sjukvården och evakuerar till östkusten. Det är scenariot för Sjukvårdsövning 25 som under vecka 19 går in i sitt totalförsvarsövningsskede.

– Det handlar om att öva på att ta hand om stora patientflöden. Vi övar konceptutveckling, säger fanjunkare Mikael Jakobsson, biträdande övningsledare tillika planeringsansvarig.

Liknande läsning:

Sjukvårdsövning 25 genomförs i olika skeenden under vecka 17 till 21 i Västerviks kommun, Kalmar län. Övningen genomförs och leds av Försvarsmedicincentrum, FörmedC, och är slutövning för förbandets värnpliktiga.

Under de första två veckorna har funktion med sjuktransport övats. Den här veckan genomförs övningen med delar ur det civila försvaret; kommun, region, länsstyrelse och polis. Tillsammans övar man på att ta hand om och transportera stora flöden av patienter och skadade.

– I scenariot den här veckan har patienter och skadade evakuerats från Gotland och anlänt till kaj i Västervik. Vi förflyttar med helikopter och markgående fordon. Med tåg får vi möjlighet att öva lastning, transport och vård av liggande patienter på bår. Vi kommer även att ha en uppsamlingsplats vid en flygplats där vi kan fingera lastning på flygplan, säger Mikael Jakobsson.

Övningen genomförs i Västervik på grund av ortens geografiska placering och tillgång till lämplig infrastruktur i form av hamn, flygplats, järnväg och sjukhus. Den geografiska närheten till Gotland och Baltikum samt att Sverige nu är medlem i Nato gör också Västervik till en lämplig övningsplats.

Sjukvårdsövning 25.

"Vi förflyttar med helikopter och markgående fordon. Med tåg får vi möjlighet att öva lastning, transport och vård av liggande patienter på bår", säger fanjunkare Mikael Jakobsson, biträdande övningsledare.

Foto: Erik Westberg

Men Mikael Jakobsson betonar att erfarenheterna är applicerbara på andra platser, exempelvis i andra Natoländer. Totalförsvarsfokuset har blivit ännu viktigare efter inträdet i Nato eftersom ett av alliansens baskrav är att sjukvården ska kunna hantera stora mängder sjuka och skadade under längre perioder, och konceptutvecklingen under övningen baseras på Natos Patient Flow Management.

– I väntan på att Natos ”capability targets” förmedlas så vet vi att det är viktigt att vi lär oss hantera stora patientflöden. Det blir god chans att öva detta även under Aurora 26.

Planeringen inför årets övning startade i maj 2024 med en första rekognosering. Det är femte året i rad som Mikael Jakobsson är planeringsansvarig.

– Det är en viktig tid för övning. Förbandets arv härstammar från fältsjukhusen som togs fram för internationell beredskap, dessa transformeras nu mot att kunna jobba mot det nationella försvaret, säger han. 

Vi är duktiga på hantverket, men vi måste öva vår personal på att tänka utanför boxen, utanför sin komfortzon och mer modulärt.

Under Aurora 23 övade förbandet med stationära fältsjukhus i Eksjö.

– Men nu tittar vi på modulära system anpassat till nya uppgifter. Under Sjukvårdsövning 24 gjorde vi detta i liten skala i Kungälv. Vi övade hela sjukvårdskedjan, från skadeplats, via en brittisk förbandsplats in till operationsbordet på Kungälvs sjukhus. Nu handlar det om en större mängd patienter, men samma flöden.

Mikael Jakobsson

Mikael Jakobsson

Biträdande övningsledare Sjukvårdsövning 25

Vilka erfarenheter tar du med dig från 2024?

– Vi är duktiga på hantverket, men vi måste öva vår personal på att tänka utanför boxen, utanför sin komfortzon och mer modulärt. Vi måste också samöva mer med andra förband och på att lösa uppgifter med stående medel.

Vilken är den största utmaningen i år?

– Att få ihop alla delar i totalförsvaret, i många avseenden talar vi olika språk. En lärdom från 2024 är att när Försvarsmakten säger sjuktransportledning så menar vi att leda alla sjuktransporter, även ambulans. I det civila leds ambulans av SOS Alarm, men det gör inte sjuktransporten. Att kunna samordna alla dessa delar är helt avgörande.

Efter veckans totalförsvarsövning återstår för förbandet att gruppera fältsjukhus i befintlig byggnad. Förra årets tältmiljö är utbytt till utdömd och rivningsbeslutad infrastruktur.

– Jag har riktigt roligt på jobbet, såhär har vi inte övat sedan kalla krigets dagar och det är en mycket viktig form av konceptutveckling som just nu pågår, säger Mikael Jakobsson.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Åtta värnpliktiga från Tolkskolan vid Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum drabbades av köldskador under en övning i Arvidsjaur i februari. Enligt en yrkesofficer med god insyn i verksamheten kan skadorna kopplas till den tystnadskultur som granskningar har visat råder vid förbandet. ”Min största farhåga är att någon till slut får betala det yttersta priset”, säger officeren.

    Linda Sundgren
    Flera värnpliktiga från Tolkskolan fick köldskador under en övning i Arvidsjaur. Enligt de avvikelserapporter som upprättades vid förbandet efteråt, anpassades inte övningen till rådande väderlek. Bilden är från en övning vid Norrlands dragonregemente.

    Foto: Andreas Bardell/Aftonbladet/TT

    Under den gångna vintern har ett stort antal köldskador rapporterats i Försvarsmakten. Ett av de drabbade förbanden är Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum, FM undsäkC, där åtta värnpliktiga vid Tolkskolan ådrog sig köldskador under en övning i Arvidsjaur i februari.

    Övningen var en del av den grundläggande soldatutbildningen och pågick under tio dagar med bland annat skjutövningar och fältdygn. Det var mycket kallt med temperaturer som tidvis sjönk under 30 minusgrader. Enligt de avvikelserapporter om köldskador som upprättades vid förbandet efter övningen, anpassades inte övningen till rådande väderlek. Bland annat fick soldaterna efter den 13 timmar långa bussresan från Uppsala till Norrlands dragonregemente, K 4, i Arvidsjaur gå rakt ut från bussen och direkt inleda ett övningsmoment i 23 minusgrader, utan order om att förstärka klädseln. Först efter initiativ från en av de övriga deltagare uppmanades soldaterna att föra med sig värmejacka och pälsmössa. 

    En av dagarna hölls utbildningsmoment utomhus under elva timmar med bland annat skjutövningar. Enda möjligheten att värma sig var att tillfälligtvis sätta sig i ett fordon på tomgång i anslutning till platsen. Skadorna som de värnpliktiga ådrog sig omfattar köldskador på tår, fingrar och kinder. En yrkesofficer vid FM undsäkC med god insyn i Tolkskolans verksamhet berättar följande för Officerstidningen:

    – Jag fick veta att isvaksbadet ställdes in på grund av kylan, och det var ju klokt. Sedan fick jag uppgift om att utbildningspassen utomhus skulle ha kortats med hänsyn till temperaturen, men jag upplever inte att det blev så med tanke på vad soldaterna vittnade om och att de hade varit ute i 12 timmar i 32 minusgrader, säger yrkesofficeren som vill vara anonym.

    Jag upplever att förbättringsförslag möts med stark skepticism och fientlighet. Det är så det fungerar här.

    Enligt avvikelserapporterna har instruktörerna under övningen fattat flera beslut som bidrog till skadorna. Bland annat beordrades de värnpliktiga under ett knappt 12 timmar långt utomhusmoment i 32 minusgrader att inte använda tjocka vantar under den del av dagen där skjutövning pågick och vissa av vapnens metalldelar hade inte tejpats.

    De värnpliktiga beordrades också att bära fältmössa istället för pälsmössa i 21 minusgrader med motiveringen att pälsmössa inte ska bäras på garnisonsområdet, en order som saknade grund i regelverket. Yrkesofficeren vid FM undsäkC konstaterar att instruktörerna brast i omhändertagandet av de värnpliktiga, men säger samtidigt att instruktörerna inte hade fått de förutsättningar som krävdes för att lösa uppgiften på ett bra sätt.

    – Jag är övertygad om att instruktörerna gjorde så gott de kunde, men de var för oerfarna och hade inte fått den kunskap som behövdes för att lösa uppgifterna de var ordersatta att utföra. Den mer erfarna i övningsledningen på plats i Arvidsjaur hade inte tillräckliga resurser i form av tid för att planera övningen fullt ut och var uppbunden inomhus en stor del av tiden med att planera nästa del av utbildningen.

    Yrkesofficeren menar att situationen orsakades av problemen högre upp i organisationen på förbandet.

    – Flera ur personalen har under lång tid påtalat problem i utbildningen, framför allt bristen på erfaret befäl och att det har en negativ påverkan på verksamheten. Något gehör har detta inte fått, säger yrkesofficeren och fortsätter. 

    – Jag upplever att förbättringsförslag möts med stark skepticism och fientlighet. Det är så det fungerar här. Den som lyfter problem blir utmålad som den som är problemet.

    Att förbandet har bekymmer med tystnadskultur där den som påtalar brister riskerar att drabbas av repressalier, har påtalats upprepade gånger. Senast i samband med en inspektion av Säkerhetsinspektionen i oktober förra året, något Officerstidningen rapporterat om. Yrkesofficeren som uttalar sig i den här artikeln var inte en av dem som intervjuades i reportaget om tystnadskultur i höstas, men menar att köldskadorna är en effekt av tystnadskulturen vid förbandet.

    – Nu har tystnadskulturen drabbat enskilda värnpliktiga. Man tar inte verksamheten på allvar och har inte tillräckligt med resurser, och min allra största farhåga är att någon till slut får betala det yttersta priset. Alltså att någon blir allvarligt skadad, invalidiserad eller dör, säger yrkesofficeren.

    Officerstidningen har sökt Tolkskolan och FM undsäkC för en intervju. I ett sms till Officerstidningen meddelar Sofia Norin, kommunikationschef vid FM undsäkC, att de tagit del av avvikelserapporterna och att det nu pågår ett internt arbete där förbandet ”noggrant går igenom det som har rapporterats för att få en tydlig och korrekt bild av situationen”. I nuläget vill förbandet därför inte kommentera ärendet ytterligare.

    Artikeln har uppdaterats med ett tillägg om förstärkning av klädsel och justering av antal timmar för ett av utbildningsmomenten. 

    Ur arkivet: