Senast publicerat
Senast publicerat:

Officerstidningen nominerad till pris för bästa foto

Officerstidningen är nominerad till ett av Fackförbundspressens journalistpriser. Frilansfotograf Margareta Bloom Sandebäck kan vinna pris för Bästa fotografi för sina bilder i reportaget om kustjägarkompaniet.

Redaktionen
Margareta Bloom Sandebäcks bilder i reportaget "Från underrättelse till verkan för kustjägarkompaniet" är nominerad till Fackförbundspressens journalistpris för Bästa foto.

Fackförbundspressens journalistpriser delas ut årligen och går till årets bästa journalistiska insatser i åtta olika prisklasser. Nu står det klart att Officerstidningen och frilansfotograf Margareta Bloom Sandebäck är nominerade i kategorin ”Bästa fotografi” för bilderna i reportaget ”Från underrättelse till verkan” om kustjägarkompaniet som publicerades i Officerstidningen nr 5 2024.

– Det känns väldigt kul att vara nominerad! Man blir alltid glad av att ens arbete uppmärksammas och uppskattas av andra. Självklart möjliggjordes reportaget av ett fint samarbete mellan kustjägarkompaniet, reporter och inte minst bra väder, säger Margareta Bloom Sandebäck.

Övriga nominerade i kategorin är André de Loisted för ”Teslastrejken, dag 125” i Arbetet och Meli Petersson Ellafi för ”Paus från helvetet” i Sjukhusläkaren.

Juryn består av Jesper Frisk, bildchef på Dagens Industri, Paul Hansen, bildjournalist på Dagens Nyheter och Lisa Mattisson, bildjournalist, frilans.

margaretabsandeback_24-10-01_MBS2499--

Foto: Margareta Bloom Sandebäck.

– Jag är väldigt stolt över att vår duktiga frilansfotograf Margareta Bloom Sandebäck har blivit nominerad till pris för bästa foto. Bra bildjournalistik är en viktig del av Officerstidningen och det är roligt att det uppmärksammas. Starka bilder förstärker våra texter och gör reportagen ännu mer levande. I bilderna från besöket hos kustjägarkompaniet kommer läsarna nära kustjägarna och attackdykarna, och får följa med in i en observationsplats och ner i vattnet, säger Josefine Owetz, Officerstidningens chefredaktör.

Föreningen Fackförbundspressen samlar tidningar utgivna av organisationer inom LO, Saco och TCO. Föreningen arbetar för att belysa den betydelse den redaktionellt självständiga fackförbundspressen har för bevakningen av arbetsmarknaden och för det demokratiska samtalet såväl inom organisationerna som i samhället i stort.

Vinnarna utses på Fackförbundspressens dag den 14 maj. 

Liknande läsning:
Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    ”Vi har landat i ett moraliskt ställningstagande där vi ser truppminor som ett nödvändigt ont för markstriden”, för att skydda befolkningen och minska förluster för egen trupp, skriver debattskribenterna i en slutreplik till Ulrika Modéer, generalsekreterare Svenska Röda korset.

    Josefine Owetz

    Foto: Natacha Pisarenko/AP/TT

    Frågan om Ottawakonventionen och Sverige handlar om två saker samtidigt. Ska svenska yrkesofficerare och soldater dömas till fängelse i Sverige för att man medverkar till försvaret av grannländer, i enlighet med landets lagar? Det var vår huvudingång i debattartikeln i Officerstidningen. Där välkomnar vi att Röda korset vill medverka i opinionsbildningen för att ändra lagstiftningen, till gagn ytterst för civila i Finland och Lettland. Så långt är vi överens med Ulrika Modéer.

    Nästa fråga handlar om ifall Sverige ska lämna Ottawakonventionen eller inte? Modéer säger nej, med hänvisning till att det är ett moraliskt ställningstagande, och hänvisar till en resa i Ukraina, men det är illustrerande att det var en resa på fritt ukrainskt område och inte de territorier där de ohyggliga följderna av en rysk ockupation kan ses. Vi har också landat i ett moraliskt ställningstagande där vi ser truppminor som ett nödvändigt ont för markstriden, för att skydda befolkningen och minska förluster för egen trupp.

    Med vilka andra metoder, som skulle innebära mindre skador på civilbefolkningen, kan en rysk framryckning på marken försvåras?

    Ansvarsbördan för att besvara Modéers slutfråga ”Om målet är att skydda civila i väpnad konflikt måste man fråga sig om det inte finns bättre alternativ” landar därmed inte på oss utan på Modéer och Svenska Röda korset; med vilka andra metoder, som skulle innebära mindre skador på civilbefolkningen, kan en rysk framryckning på marken försvåras, och dessutom, hur undvika de ökade förluster det skulle innebära för svenska förband om de tvingas strida utan stöd av truppminor?

    Patrik Oksanen, verksam som strategisk rådgivare på Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet vid Försvarshögskolan och resident senior fellow tankesmedjan Frivärld.
    Karlis Neretnieks, generalmajor (PA), tidigare rektor för Försvarshögskolan.
    Stefan Forss, docent vid finska Försvarshögskolan.

    Samtliga tre skribenter är ledamöter i Kungliga Krigsvetenskapsakademien

    Ur arkivet: