Senast publicerat
Senast publicerat:

Nya chefen om att Livgardesbrigaden är återinvigd: ”Viktigt steg”

I måndags återinvigdes Första infanteribrigaden (IB 1) på Livgardet i Kungsängen. Den före detta 12:e motoriserade skyttebataljonen utgör kärnan i brigaden, som också benämns Livgardesbrigaden. IB 1 blir därmed den fjärde av arméns brigader och arbetet med att bygga brigadförmåga i divisions ram pågår för fullt.

Josefine Owetz
Den 26 augusti återinvigdes Livgardesbrigaden på Livgardet i Kungsängen.

Foto: Tuva Durgé/Försvarsmakten.

Den återinrättade Livgardesbrigaden kommer initialt att bestå av två motoriserade skyttebataljoner, ett brigadlednings- och sambandskompani samt en brigadstab. I måndags tog den nyutnämnde översten Martin Johansson befälet över brigaden i samband med en ceremoni på Livgardet.

– Det känns väldigt bra och stort. Det var en värdig ceremoni som markerade ett viktigt steg på vägen för oss. Vi är bara under inledningen av återetableringen, men nu är vi på gång, säger överste Martin Johansson, nybliven brigadchef.

Han och några kollegor har det senaste året arbetat med förberedelser för brigadens återetablering. Efter sommaren påbörjades arbetet i den nya organisationen.

– Vi har del av en brigadstab på plats och det som har varit 12:e motoriserade skyttebataljonen ingår nu i brigaden. En andra motoriserad skyttebataljon är under utveckling. Det är dessa delar som finns just nu. Framåt ska vi börja bygga brigadens lednings- och sambandsförmåga, för att sedan vidare mot 2030 tillföras ytterligare manöverförband och funktioner.

Huvuduppgiften för Livgardesbrigaden är att försvara Stockholms län med dess befolkning och infrastruktur. Det är en infanteribrigad som är specialise­rad på strid till fots i urban miljö, det vill säga strid i bebyggelse.

Infanteristrid är det som är utmärkande för oss och därmed också försvaret av Stockholm.

– Vi har även en god rörlighet för att kunna verka på olika platser. Infanteristrid är det som är utmärkande för oss och därmed också försvaret av Stockholm. Försvaret av eget territorium och huvudstadens betydelse är viktigt. Det är viktigt att vi har en brigad dedikerad för detta, även om vi också ska kunna verka i andra riktningar, säger Martin Johansson.

Brigad är det krigsförband där olika system och förmågor samordnas inom armén. Luftvärn, artilleri, underrättelsetjänst och fältarbeten är några exempel på funktioner som ingår.

Liknande läsning:

”Att vi i dag intar initial förmåga med ytterligare en brigad är viktigt, och jag förväntar mig att utvecklingstakten kommer att accelerera då vi har dedikerade chefer på bataljons- och brigadnivå. Det är inte återskapandet av en gammal förmåga, det är en modern brigad med nya och traditionella förmågor som sätts upp”, säger arméchef generalmajor Jonny Lindfors i en artikel om återinvigningen av brigaden på Försvarsmaktens webbplats.

Vad innebär detta?

– Det innebär att det finns en del konstanter kring vår huvuduppgift som är försvaret av Stockholm rent militärgeografiskt, samtidigt gör vi det nu i en helt ny kontext. Vi är en del av Nato och löser uppgifter tillsammans med våra allierade. Det innebär att Sverige agerar i ett större sammanhang. På motsvarande sätt är det för brigaden, vi ska kunna var en del av divisionen och vi gör det nu som en del av alliansen, säger Martin Johansson.

Mycket handlar om interoperabilitet med allierade, förklarar han, det vill säga att kunna kommunicera och verka med andra länders system. Det handlar också om samordning mellan mark- och luftarenan.

– Sedan är det också kopplat till digitaliseringen i armén, med ledningssystemens utveckling, och till ny teknik, exempelvis ökat nyttjande av UAV:er samt även AI som kommer påverka krigföringen.

Martin Johansson har sin bakgrund på Norrbottens regemente, I 19, i Boden. Han tillbringade sina första tio år som officer på pansarbataljonen. Därefter har han tjänstgjort vid internationella utbildningsenheten på Livgardet, Produktionsstabens arméavdelning och på Arméstaben. Han har genomfört internationella insatser i Kosovo, Liberia, Afghanistan och Mali. Han var kontingentschef för Mali 17.

– Det känns stort och ansvarsfullt att bli brigadchef. Det innebär ett stort förtroende och jag ska göra allt för att kunna motsvara de förväntningar som ges.

Under hösten sker kompetensutveckling och övning i egen regi. I början av nästa år ska brigaden delta i brigadstridsledningsövningen Brigstri.

Hur väl uppfylld är brigaden i dag?

– Motoriserade bataljonen är väl fylld och under vidmakthållande. För brigadstaben har vi som ambition att den ska ha mer än 50 procents uppfyllnad i slutet av året, den andra motoriserade skyttetbataljonen fyller vi på efterhand. Vi ska ha en initial förmåga till 2026 så det är en succesiv tillväxt under de kommande åren, säger Martin Johansson.

Livgardesbrigaden blir den fjärde av arméns brigader och ska ingå i 1:a divisionen tillsammans med Norrbottensbrigaden i Boden, Skaraborgsbrigaden i Skövde och Södra skånska brigaden i Revinge. I nuvarande försvarsbeslut från 2020 står att armén ska bygga brigadförmåga i divisionsram igen och leverera divisionsledningsförmåga 2025. Brigadgeneral Rickard Johansson är divisionschef och säger så här om att Livgardesbrigaden nu är återinvigd:

– Det är ett väldigt tydligt tecken på att armén levererar enligt försvarsbeslutet. Det är av politiken beställt och det känns bra att vi nu kan göra det.

Vi går mot en brigadarmé i divisions ram i en överordnad kårkontext. Det ska nu realiseras in i Nato och där är den här förmågan efterfrågad.

Hur går arbetet med att bygga brigadförmåga inom divisions ram?

– Det går framåt. Vi bygger förmågan att slåss i större formationer och vi går mot en brigadarmé i divisions ram i en överordnad kårkontext. Det ska nu realiseras in i Nato och där är den här förmågan efterfrågad. Det handlar nu om att vi ska samordna oss inom de funktioner och strukturer som Nato ställer krav på oss att vi ska hantera. Vi måste anpassa vårt sätt att utbilda, träna och öva på för att det här ska gå ihop. Det får påverkan för vårt utbildningssystem, våra stabsarbetsmetoder och officerare, bland annat vad gäller förståelse för taktiska koncept och orderbegrepp som vi inte har i vår vokabulär i dag, säger Rickard Johansson.

Att det inte bara handlar om att växa numerärt, utan också om att återta kompetens i att slåss med större förbandsformationer, är något som poängteras av Martin Johansson.

– Att kompetensutveckla personalen är en viktig del av detta. Det var längesen vi höll på med brigadverksamhet på Livgardet. Det är många yngre som inte har varit en del av en brigad tidigare. Glädjande är dock att vi har mycket duglig personal inom pluton, kompani och bataljon, så förutsättningarna är goda för att lyckas med tillväxten. De kommande åren ska vi utveckla oss med hjälp av divisionen, säger han.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Flygvapnet fyller 100 år samtidigt som nya flygsystem införs, rymdförmågan byggs upp och Natobidrag genomförs. Men enligt flygvapenchef Jonas Wikman är den viktigaste utmaningen en annan: att skapa en organisation som klarar ett säkerhetsläge som är oförutsägbart och där tempot aldrig går tillbaka till det normala.

Josefine Owetz
Jonas Wikman
"Vi kommer aldrig att kunna planera bort friktioner och osäkerheter i en snabbt föränderlig omvärld. Vi behöver därför bli en organisation som kan leva i kaos och må bra i kaos", säger flygvapenchef Jonas Wikman.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Flygvapenchef generalmajor Jonas Wikman sitter uppe på däck ombord på HMS Carlskrona och blickar ut över Visby hamn. I likhet med Försvarsmaktens övriga representanter har han ett hektiskt schema i Almedalen och deltar i många panelsamtal.

Men innan dagens seminarier tar vid, bland annat ett med rubriken ”Nästa generations luftstrid i en multidomänkontext”, ska han summera hur det första halvåret av 2026 har varit för flygvapnet.

– Jag tycker att läget är gott. Vi har ett bra och intensivt år. Organisationen är satt under press med stora externa och interna förväntningar på vad vi ska åstadkomma, både vad gäller förmågeutveckling och den säkerhetsmiljö vi lever i. Men jag känner att vi levererar. Det handlar om flygvapnets nästa steg, införandet av nya plattformar och nya förmågor.

Bland vårens större händelser för flygvapnet lyfter Jonas Wikman bidraget till Natos Air Policing på Island, som är en del av luftförsvaret i Arktisområdet. Under årets första månader bemannade en kontingent från Skaraborgs flygflottilj alliansens incidentberedskap. I februari deltog svenska flygbasjägare i den danska övningsserien Arctic Endurance 26 på Grönland för att stärka säkerheten i området och öva försvaret av Natos norra flank.

– Det känns nästan som länge sedan nu, men det är bara några månader sedan som vi genomförde det, i en tid då säkerhetssituationen i Arktis var väldigt aktuell.

Vi har en aktivitet i vårt närområde som gör att vi har daglig skarp verksamhet pågående.

Samtidigt pågår ständigt incidentberedskapen på hemmaplan, med flera insatser hittills i år. Den 13 juni meddelade Försvarsmakten att flygvapnet dagen innan genomfört dubbla insatser mot ryska stridsflyg nära svenskt luftrum.

– Vi har en aktivitet i vårt närområde som gör att vi har daglig skarp verksamhet pågående. Det är utmanande, men samtidigt känner jag att vi levererar på de uppdrag vi har, även när det gäller att utveckla framtida förmågor, säger Jonas Wikman och fortsätter:

– Jag känner mig trygg med var vi är och vart vi är på väg. Min bild är också att vi har en organisation som är stolt över vad vi åstadkommer med de förutsättningar vi har. Så här ett halvår in så kunde jag inte vara mer stolt över mitt flygvapen än vad jag är just nu – ett flygvapen som dessutom fyller 100 år i år.

Flygvapnet 100 år

Flygvapnet 100 år firades den 1 juli med en jubileumsceremoni vid Flygarmonumentet vid Karlaplan i Stockholm.

Foto: Petra Blomqvist/Försvarsmakten

Samtidigt som verksamheten pågår för fullt firar flygvapnet sitt 100-årsjubileum. Jonas Wikman medger att han först såg jubileumsåret som ytterligare en uppgift i en redan full kalender, men i stället har det blivit något helt annat.

– Det har blivit ett sätt att stärka oss. Vi har fått anledning att beskriva vilka vi är, träffa varandra och bygga laget flygvapnet. Jag önskar att vår egen personal ser flygvapnet med samma ögon som omvärlden gör. För när man står där varje dag så känns kanske allting som ett motstånd och som en övermäktig uppgift. Men när man står utanför och betraktar oss så är det ett väl fungerande maskineri som levererar på en högre nivå än vad folk förväntar sig. Och det önskar jag att organisationen får känna ibland. Jag tror och hoppas att 100-årsfirandet är ett tillfälle för att göra det.

Flygvapnet reformeras i en tid när reform krävs, och det känns väldigt bra.

För flygvapnet är 2026 också ett år då flera materielprojekt har börjat levereras eller är i slutet på en anskaffningsprocess. Jonas Wikman lyfter bland annat införandet av Jas 39 Gripen E, de nya radarspanings- och ledningsflygplanen, S 106, GlobalEye, transportflygplanen C 390 och TP 106 och det nya skolflygplanet SK 40. Samtidigt sker flera satsningar inom rymdområdet och i maj skickades Försvarsmaktens första militära spanings- och övervakningssatellit upp i rymden.

– Det är väldigt vältajmat. Vi tar steget in i en ny generation krigföringsförmåga där rymden, Gripen E och GlobalEye är byggda för att fungera tillsammans med armén, marinen och våra allierade i Nato inom ramen för multidomäna operationer, säger han och fortsätter:

– Vi har tagit viktiga steg inom rymdområdet och har blivit en operatör i rymden på riktigt under det här året. Rymdförmågan är till för att vi ska bättre ha en kapacitet att koppla ihop de olika domänerna och nationerna. Flygvapnet reformeras i en tid när reform krävs, och det känns väldigt bra.

Jonas Wikman, flygvpapenchef

För flygvapnet är 2026 ett år då flera materielprojekt har börjat levereras eller är i slutet på en anskaffningsprocess, däribland Jas 39 Gripen E, transportflygplanen C 390 och TP 106 och radarspanings- och ledningsflygplanen, S 106, GlobalEye.

Foto: Jesper Frisk/DI/TT

Hur ser det ut med flygvapnets personalförsörjning?

– Personalförsörjning är fortsatt en begränsande faktor för oss och kommer att vara det under lång tid. Med det sagt tycker jag att vi har gjort betydande framsteg. Vi har gjort en grundlig analys baserat på personalens iakttagelser och gett oss på flera områden som vi har haft särskilda problem med.

Han lyfter den satsning som gjorts inom teknikerområdet det senaste året och det stora arbetet som går under namnet ”Framåt”. Under 2023 genomfördes en stor översyn på personal­området i flygvapnet. Arbetet tog frågor som avtal, arbetsmiljö, materiel och lön. Jonas Wikman fattade därefter beslut om ett direktiv med åtgärder som nu ska införas för att skapa en mer hållbar arbetssituation för flygvapnets anställda.

Vi kommer aldrig att bli klara och det viktiga är inte att allt blir gjort. Det viktiga är att rätt saker blir gjorda.

– Vi har fortsatt prioriterat arbetet inom det vi kallar ”Framåt”. Jag är stenhård på att följa upp alla åtgärderna. De följs upp kvartalsvis och vi räknar med att vi ska få ett väldigt bra resultat. Jag tycker att vi är på rätt väg, men det tar lång tid och vi har mer jobb kvar att göra. 

En fråga som han återkommer till under intervjun är balansen mellan uppgifter och resurser. Jonas Wikman menar att Flygstaben länge har försökt väga uppgifter mot resurser, men att dagens säkerhetsläge kräver ett annat synsätt.

– Vi kommer aldrig att kunna planera bort friktioner och osäkerheter i en snabbt föränderlig omvärld. Vi behöver därför bli en organisation som kan leva i kaos och må bra i kaos. Vi kommer aldrig att bli klara och det viktiga är inte att allt blir gjort. Det viktiga är att rätt saker blir gjorda.

Flygvapnet 100 år

"Det har blivit ett sätt att stärka oss. Vi har fått anledning att beskriva vilka vi är, träffa varandra och bygga laget flygvapnet. Jag önskar att vår egen personal ser flygvapnet med samma ögon som omvärlden gör", säger Jonas Wikman om att flygvapnet i år firar 100 år.

Foto: Petra Blomqvist/Försvarsmakten

Han beskriver det med uttrycket ”Embrace the Chaos”, att acceptera att nya uppgifter och förändringar inte är undantag utan det nya normala. Målet är därför inte att allt ska hinnas med, utan att organisationen ska prioritera rätt och känna att ett väl utfört arbete är alldeles tillräckligt.

– Man måste kunna gå hem när arbetsdagen är slut och känna att man gjort ett bra jobb och är uppskattad, även om hela uppgiften inte är löst. Vi som chefer och ledare ska känna förtroende för att organisationen gör rätt prioriteringar.

I grunden handlar det om uppdragstaktik, konstaterar han. I en tid när omvärlden förändras snabbare än planeringscyklerna behöver högre chefer styra mot önskade effekter snarare än detaljerade planer. Förbanden ska få frihet att själva avgöra hur målen bäst nås utifrån den verklighet de möter.

– Det är ute på förbanden som kraften finns. Vi måste vidta åtgärder för att skapa en organisation som kan stå mitt i stormen. För det här är en dynamik som kommer att bestå en generation framåt. Vi vet vilka effekter vi ska uppnå: vi ska avskräcka, vi ska kunna försvara oss och vi ska utbilda förbanden till en viss nivå. Jag har fullt förtroende för att organisationen gör rätt saker.

Vi är uppskattade för det vi gör och det är personalen som har åstadkommit det.

En av de största förändringarna i flygvapnet märks dock inte i nya flygplan, utan i hur organisationen är uppbyggd. Flygvapnet har det senaste året gått från två separata grund- och krigsorganisationer till en sammanhållen organisation där personalen redan tjänstgör i sina krigsbefattningar.

– Det innebär att alla anställda normalt redan befinner sig på den befattning de har i alla konfliktnivåer. Vi har en plan, leder med en order mot en chef. Jag är helt trygg med att det är rätt väg att gå. Vi är i en tid där vi har ett hot att hantera hela tiden och det kommer inte finnas en brytning mellan fred, kris och krig, utan det är en flytande skala. Vi kan inte omorganisera några gånger per år. Det här känns jättebra.

Har du något medskick till flygvapnets anställda?

– Jag kunde inte vara stoltare över flygvapnet, det är helt ärligt från mitt hjärta. Det är lätt att gå rakryggad här genom Almedalen med detta flygvapen i ryggen. Vi har verkligen levererat, både i det skarpa och i förmågeutvecklingsperspektivet. Vi är uppskattade för det vi gör och det är personalen som har åstadkommit det. Varje gång människor utifrån möter flygvapnet slås de av lagandan och kamratskapet. Det är tillsammans vi löser våra uppgifter.

Ur arkivet: