Senast publicerat
Senast publicerat:

Ansträngd situation för chefer i Försvarsmakten 

Många chefer i Försvarsmakten har ett tidspressat ­schema och det råder ett allmänt missnöje med lönerna. Det ­framgår av den senaste FM Vind-rapporten. Däremot har en tydlig majoritet förtroende för sin närmaste chef och man upplever en öppenhet inför människors olikheter.

Linda Sundgren
Många medarbetare i Försvarsmakten är nöjda med sin närmaste chef.

Foto: Joel Thungren / Försvarsmakten

I slutet av maj publicerade Försvarsmakten årets medarbetarundersökning, FM Vind 2024. Enligt enkätsvaren har många en positiv inställning till andra människor oavsett kön, bakgrund, erfarenhet eller kompetens (medelvärde 88 av 100). Även medarbetarnas omdömen om den närmaste chefen är positiva. Majoriteten anser att chefen bemöter medarbetarna med respekt (medelvärde 90) och många har som helhet förtroende för sin närmaste chef (medelvärde 85). 

Överlag tycker jag att resultaten i FM är glädjande med tanke på den ansträngda situationen.

– Överlag tycker jag att resultaten i FM är glädjande med tanke på den ansträngda situation som Försvarsmakten befinner sig i, säger Kim-Lena Ekvall Svedenblad, Försvarsmaktens personaldirektör.

Samtidigt visar resultaten att chefer i Försvarsmakten arbetar under press. Påståendet ”Antalet medarbetare är tillräckligt för att genomföra arbetsgruppens uppdrag”, får medelvärde 49. Många anser sig heller inte ha tillräckligt med tid i förhållande till sina arbetsuppgifter (medelvärde 50). 

– Det är lite samma svar som förra året, vi gick tungt även då. Sedan dess har kraven ökat ännu mer, är min uppfattning. Vi har blivit allierade, det är ett fortsatt hårt tryck på stödet till Ukraina samtidigt som Försvarsmakten fortsätter att tillväxa. Sedan finns det också brist på officerare i vissa verksamheter. Det är krävande att vara chef i Försvarsmakten, säger Kim-Lena Ekvall Svedenblad.  

Är du orolig för att chefers höga arbets-belastning ska visa sig i sjuktalen? 

– Vi följer sjuktalen kontinuerligt, men har inte fått några sådana indikationer. Jag träffar också HR-cheferna för försvarsgrenarna, stridskrafterna och hemvärnet regelbundet och min uppfattning är att man har god koll på cheferna i organisationen. Men det här är en fråga vi följer. 

En fråga som sticker ut i rapporten är den om löner. Bland chefer får påståendet ”Jag får erforderlig kompensation för nedlagd arbetstid” medelvärde 55. Bland samtliga anställda i Försvarsmakten får påståendet ”Jag anser att min lön är rimlig utifrån den lönemålbild som gäller för min befattning”, medelvärde 43. 

– I Rals 23 gjorde vi stora satsningar på löner och villkor, men de hann inte slå igenom innan FM Vind-undersökningen genomfördes. Jag tror att vi kommer få se ett annat resultat i nästa FM Vind, säger Kim-Lena Ekvall Svedenblad. 

Liknande läsning:
Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Tystnadskultur är ingenting som gynnar vare sig arbetsmiljön eller den skarpa verksamhet som bedrivs inom myndigheten. Det säger Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör i Försvarsmakten. Nu utvecklas ett analysverktyg som ska kunna användas för att upptäcka den sortens problem ute på förbanden.

    Linda Sundgren
    Tystnadskultur

    Foto: Björn Öberg

    Den här artikeln är en del av en serie artiklar om tystnadskultur i Försvarsmakten.

    Hälften av Försvarsmaktens anställda har någon gång upplevt tystnadskultur under sin tjänstgöring. Det visar en forskningsrapport från Försvarshögskolan. Att åtgärda problemen kan vara både svårt och tids­­krävande, men nu pågår ett arbete vid Försvarsstabens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka den här typen av destruktivt ledarskap ute på förbanden.

    Den forskning som bedrivs vid Försvarshögskolan och som visar att hälften av de anställda i Försvarsmakten någon gång upplevt tystnadskultur, har överste Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning, inte tagit del av. Han säger att han inte uppfattar problemen som så stora som forskningen visar.

    – Det är otroligt tråkigt att höra de här siffrorna, men vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind (Försvarsmaktens medarbetarundersökning red anm) som är vårt känselspröt ut mot organisationen, säger Jonas Karlsson.

    I den senaste publicerade FM Vind-undersökningen som genomfördes 2024, fick påståendet ”På vårt förband kan jag utan rädsla för att drabbas av negativa konsekvenser öppet berätta om felaktigheter och missförhållanden jag upplever”, 69 av 100 poäng.

    – Oavsett utbredning är tystnadskultur absolut ingenting som Försvarsmakten vill ha. Det kan påverka både arbetsmiljö och den skarpa verksamhet som vi bedriver och vi kan inte lösa våra uppgifter om vi är destruktiva, säger Jonas Karlsson.

    Vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind …

    Att det finns medarbetare som vittnar om att de efter att ha framfört kritik drabbats av repressalier i form av exempelvis förflyttning på oklara grunder eller utfrysning, är något som Jonas Karlsson menar inte hör hemma i myndigheten.

     – Sådant ska vi som medarbetare i Försvarsmakten inte behöva acceptera. Vi vill inte ha en organisation där den som för fram sin åsikt sätts på standby. Hela vår värdegrund bygger på öppenhet och att vi har en rak och ärlig kommunikation för att kunna omsätta vår verksamhet och uppdragstaktik i den skarpa verksamhet som vi bedriver, säger han.

    Jonas ­Karlsson

    Jonas Karlsson

    Ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning

    Forskning visar att det finns faktorer som ökar risken för att tystnadskultur ska uppstå, däribland tydliga hierarkier och chefer med stort inflytande över enskilda medarbetares yrkesmässiga framtid; parametrar som återfinns i Försvarsmakten. Jonas Karlsson framhåller dock att det finns mekanismer inbyggda i karriärsystemet som ska motverka att personal hamnar i beroendeställning till enskilda chefer.

    – En bedömning av en medarbetare ska inte bara göras av en chef. Går processen rätt till ska du ha en 360-gradersbedömning av den individ som är på väg till en skola eller vidare i karriären. Fungerar det minskar risken för jäv och tystnadskultur, säger Jonas Karlsson.

    Han menar att det förebyggande arbetet mot tystnadskultur handlar om att skapa tillit och trygghet och att ledningen och ledarskapets ansvar är centralt i detta. Eftersom chefer själva ofta är en del av problemet när en tystnadskultur uppstår, skulle han vilja att frågan lyftes redan under yrkesofficersutbildningarna.

    – Vi behöver starta rätt med första linjens chef som tar sitt första chefsansvar. De behöver ha en uppfattning om hur man bemöter medarbetare som kommer med kritik eller förslag på förändring. Jag ser också en möjlighet att omhänderta detta i introduktionsutbildningen vid förbanden, säger Jonas Karlsson.

    Nyligen startade ett arbete vid Försvarsmaktens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka signaler om tystnadskultur. Meningen är att förbanden själva ska kunna använda verktyget för att analysera svaren på de frågor i FM Vind-­enkäten som kan knytas till tystnadskultur. Fredrik Nordenmark är HR-strateg på HR-avdelningen och deltar i utvecklingen av det nya analysverktyget.

    Fredrik Nordenmark

    Fredrik Nordenmark

    HR-strateg

    – Modellen är tvådelad, där den ena delen talar om att här finns det inslag av tystnadskultur och den andra delen att det finns risk för tystnadskultur. Vi på HR-avdelningen kommer att kunna stämma av läget i hela Försvarsmakten vartannat år medan försvarsgrenarna också har möjlighet att fokusera mer på de här frågorna i de pulsmätningar som kommer däremellan. 

    Enligt Fredrik Nordenmark kommer samtliga organisationsenheter och försvarsgrenar att erbjudas utbildning i analysverktyget, innan utrullningen av nästa FM Vind-enkät i höst.

    Ur arkivet: