Senast publicerat
Senast publicerat:

Ökande värnpliktskullar leder till trångboddhet på förbanden

Informationen till de värnpliktiga inför och under utbildningen har ibland omfattande brister. Dessutom leder de ökande värnpliktskullarna till trångboddhet och den personliga utrustningen räcker inte alltid till. Det uppger Pliktrådet i sin utvärdering av den pågående värnpliktsutbildningen.

Linda Sundgren
Rapporten belyser problemet med trångboddhet på grund av snabbt växande värnpliktskullar, med brist på allt från övningsområden till hygienutrymmen och sängplatser.

Foto: Jonathan Öhrman/Försvarsmakten

Tisdagen den 10 april släppte Pliktrådet rapporten ”Fel tid, fel plats, fel utrustning” om värnpliktsutbildningen 2023–2024. Rapporten pekar ut flera problem som kan leda till negativa konsekvenser för såväl den enskilde som för Försvarsmaktens förmåga att rekrytera. Bland annat uppmärksammas fel och brister i den information som värnpliktiga får vid inskrivning och på förband. Det kan handla om befattningsbeskrivningar som inte stämmer överens med verkligheten eller sena befattningsbyten. Mest missnöje uppstår vid skiften av utbildningsort, något som ibland sker utan vare sig framförhållning eller information om hur länge flytten ska vara. Det säger Alice Nilsson, ordförande i Pliktrådet.

– Det här får stora konsekvenser för den enskilde. Ett exempel är värnpliktiga som ryckte in i Linköping och som sedan blev förflyttade till Karlskrona. Det är ganska långt däremellan och påverkar möjligheten att åka hem till familjen och nära och kära. Det tar mycket tid av en redan begränsad fritid.   

Även felaktiga befattningsbeskrivningar eller omplaceringar till annan befattning skapar missnöje. Det händer att värnpliktiga flyttas från en befattning till en annan även efter att utbildningen påbörjats.

Försvarsmakten ska vara tacksam för att så många av de värnpliktiga är medgörliga och accepterar situationen för att man vill vara med och bidra till försvaret av Sverige

– De som drabbas känner att Försvarsmakten inte värdesätter det de gör vilket tar mycket på motivationen. Det är en förtroendefråga. Försvarsmakten ska vara tacksam för att så många av de värnpliktiga är medgörliga och accepterar situationen för att man vill vara med och bidra till försvaret av Sverige, men vi menar att det här är ett missbruk av pliktlagen, säger Alice Nilsson och fortsätter.

– Bristande information är ett utbrett problem och totalt handlar det om runt 800 individer som drabbats. Ibland kan det vara upp till 200 på ett förband och på andra ett 10-tal. Det var bara på de två jägarförbanden vid K 3 och K 4 där vi inte stötte på någon värnpliktig som varit missnöjd med informationen. 

Ett annat problem som lyfts fram i rapporten är den trångboddhet som uppstått till följd av de snabbt växande värnpliktskullarna. Det handlar om brist på alltifrån övnings- och skjutfält till hygienutrymmen och sängplatser. 

– Man hinner inte bygga ut i den takt som antalet värnpliktiga ökar och flertalet förband lider av trångboddhet. På vissa ställen räcker inte logementen till och där har man ställt in sängar i dagrum och andra vistelseutrymmen, men det handlar bara om några enstaka platser. Ett större problem är bristerna i hygienutrymmen. På flera ställen är man tvungen att gå naken in i duschen för att det inte går att hänga av sig handduken där inne, säger Alice Nilsson.

Liknande läsning:

Man hinner inte bygga ut i den takt som antalet värnpliktiga ökar och flertalet förband lider av trångboddhet. På vissa ställen räcker inte logementen till och där har man ställt in sängar i dagrum och andra vistelseutrymmen

Vid höstens inryck uppstod omfattande brister i den personliga utrustningen och det saknades regnställ, kängor, ryggsäckar, termosar med mera. Enligt Pliktrådet var utrustningsfrågan till stor del åtgärdad vid årsskiftet, om än inte fullt ut. Tillgången till fungerande underkläder för kvinnor har förbättrats, även om det fortfarande finns brister.

– Det har kommit två nya modeller av bh:ar som vissa har fått ut, och det är ett steg i rätt riktning. Det har också tagits fram en ny trosa. Den är bättre än den gamla men fortfarande inte tillräckligt bra, vilket gör att kvinnor fortsätter att handla underkläder privat, säger Alice Nilsson och fortsätter.

– Det nya kroppsskyddet för kvinnor, 23 D, säger de flesta som testat det är mycket bättre än det gamla. Däremot har alla inte genomgått den brukarutbildning som är obligatorisk för att få använda kroppsskyddet.

I dagsläget utbildar Försvarsmakten värnpliktiga vid 29 organisationsenheter på 34 utbildningsplatser varav 4 tillhör marinen, 7 flygvapnet och 23 armén. Pliktrådets rapport bygger på 72 förbandsbesök som genomfördes mellan den 26 september 2023 och den 27 mars 2024. Samtliga flottiljer, regementen och skolor med grundutbildning har besökts.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Otillräckliga vinterkängor, bristande riskhantering och attitydproblem. Det bidrog till de många köldskador som uppstod under vinterutbildningen i januari, enligt en utvärdering från Arméstaben. Nu vidtas åtgärder med regeländringar och en översyn av utbildningen ”Kallt väder”.

    Linda Sundgren
    Marksäkerhetsavdelningen på Arméstaben har genomfört en utredning efter det stora antalet köldskador i samband med vinterutbildningar i Arvidsjaur och Boden i januari.

    Foto: Andreas Bardell/Aftonbladet/TT

    Den gångna vintern var periodvis mycket kall och i Försvarsmakten rapporterades ett stort antal köldskador i samband med övning och utbildning. Under vinterutbildningen den 5–16 januari på Norrlands dragonregemente, K 4, i Arvidsjaur och Norrbottens regemente, I 19, i Boden, deltog 497 befäl, kadetter och värnpliktiga från olika förband. Temperaturen sjönk periodvis ner till 37 minusgrader och av deltagarna drabbades 83 individer (17 procent) av minst en köldskada.

    Majoriteten av skadorna, 47 stycken, var av första graden på en fyrgradig skala, vilket i rapporten beskrivs som ”vit hud, känselbortfall och inte alltid smärta”. I nio fall var skadorna av tredje graden med ”blågrå missfärgning och ibland nekros” (sjuklig cell- och vävnadsdöd reds. anm).

    I den utredning av skadeutfallet som Arméstaben genomfört, pekas flera brister ut som bidragande orsaker till skadorna. Däribland befälens hantering av de risker som uppträdande i kyla medför. Riskbedömningar hade upprättats, men planerade åtgärder omsattes inte i praktiken fullt ut.

    – Man behöver kanske ha någonstans där soldaterna kan gå in och värma sig och upprätta värmeslingor som soldaterna får springa för att hålla värmen. Kanske bör man heller inte öva åtta timmar med bara uppehåll för 45 minuters lunch när det är 37 minusgrader. Det har vidtagits åtgärder, men inte i tillräcklig omfattning, säger förvaltare Joakim Giöbel, chef för Försvarsmaktens marksäkerhetsavdelning på Arméstaben, som var ordförande i utredningen. 

    Ibland har det också funnits en inställning att det är mesigt att gå in och värma sig

    Joakim Giöbel drar slutsatsen att befälen underskattade riskerna med att öva i extrem kyla.

    – Jag menar att man kanske måste acceptera att vissa moment inte kan genomföras vid extremt låga temperaturer, säger han och tillägger:

    – Ibland har det också funnits en inställning att det är mesigt att gå in och värma sig. 

    Enligt Joakim Giöbel kan den pressade situation som organisationen befinner sig i öka risken för skador. Belastningen i organisationen är hög och det finns en förväntan på snabb utveckling.

    – Både ÖB och Försvarsmaktsförvaltaren är ju jättetydliga, vi ska ha riskaptit och våga chansa lite. Jag tror inte att ÖB är nöjd med den här mängden köldskador, men budskapet om riskaptit kan uppfattas olika av befälen i organisationen. En del förstår det som att du kan tänja på gränserna ibland, medan andra kanske tror att du ska ta alla risker alltid. Individer vill göra sitt bästa, men ibland blir det lite fel, säger han.

    Även brister i personlig utrustning och annan materiel bidrog till skadeutfallet. Enligt rapporten uppvisade samtliga förband brister i sin materiel avseende funktion och status. Bland annat är den vinterkänga som soldaterna använder, Vinterkänga 90, inte anpassad för extremt låga temperaturer, säger Joakim Giöbel:

    – Den tål inte mer än minus 20 eller minus 25 grader. Förr hade vi Jörnkängan som klarade mycket mer, men den tillverkas inte längre och går därför inte att få tag i. Vinterkängor är något vi behöver se över.   

    Norrlands dragonregemente, Jägarregementet K 4, har återuppstått i Arvidsjaur. Ett av Sveriges främsta elitförband ska fyrdubbla sin slagstyrka de närmaste åren. Bilden: Jägarna genomför den här dagen samma övningsupplägg om och om igen. Övningarna börjar i dagsljus, och avslutas i nattens mörker.
Foto: Andreas Bardell
2021-10-21
(c) BARDELL ANDREAS / Aftonbladet / TT

* * * EXPRESSEN OUT * * *

AFTONBLADET / 2916

    Brister i personlig utrustning och annan materiel bidrog till skadeutfallet under vinterutbildningen, visar utredningen.

    Foto: Andreas Bardell/Aftonbladet/TT

    Utredningen pekar också på problem med civil utrustning som soldaterna köpt in själva. Av rapporten framgår inte vilken typ av utrustning eller vilka problem det handlar om, men Joakim Giöbel är kritisk till att soldater tillåts använda egen utrustning i verksamheten.

    – Vem garanterar att den utrustning som soldaterna köper in tål en viss kyla? Och vem kontrollerar att utrustningen är rätt för den verksamhet som ska bedrivas i ett visst klimat? Chefen Försvarsstaben har gett sitt godkännande för egna inköp, men vi har varit stora motståndare till det, säger han.    

    Under vinterutbildningen var det också problem med vissa fordon som inte fungerade.

    – I en bandvagn där soldaterna skulle gå in och värma sig fungerade inte värmaren. Om det berodde på okunskap eller om grundtillsynen inte var korrekt utförd vet vi inte, säger Joakim Giöbel, och fortsätter:

    – Vi är inne i en jättestor expansion och vi har problem med grundtillsynen av våra fordon och annan materiel. Köerna till verkstäderna är långa och åtgärderna på materielen som kommer ut efter grundtillsynen är inte alltid rätt gjorda.

    Deltagarna i vinterutbildningen som hölls i januari hade genomgått utbildningen ”Kallt väder” inför avresan. Utbildningen ska ge kunskap om hur man uppträder i låga temperaturer på ett säkert sätt för att förebygga skador.

    Men under de intervjuer som genomfördes i samband med utvärderingen hade många deltagare svårt att återge vad utbildningen handlade om och uppgav att de inte hade känt sig förberedda. ”Kallt väder” genomfördes antingen enskilt digitalt eller som en genomgång i större grupper. Flera av de intervjuade saknade lärarledda diskussioner i mindre grupper och praktiska övningsmoment kopplade till utbildningen.

    – Om du inte har övat att ta av dig kängor och strumpor och stoppa in fötterna i armhålan när det är minus 5 så kommer det inte att vara lättare i 30 minusgrader. Det räcker inte att bara läsa sig till hur man ska göra, man måste öva praktiskt också, säger Joakim Giöbel.

    I SäkR 2026 har vi gjort en ny riskbedömningsmall som vi håller på att implementera

    I utredningen uttalar sig också stabsläkaren vid K 4 om ”Kallt väder”. Enligt honom är utbildningen för omfattande och har tyngdpunkt på fel saker. För stor vikt läggs vid köldskadors utveckling och konsekvenser, medan förebyggande åtgärder och upptäckt av tidiga symptom får för lite utrymme. Enligt utredningen var det flera tidiga tecken på förfrysningsskador som varken omhändertogs eller rapporterades.

    Joakim Giöbel berättar att det nu pågår ett arbete för att minska risken för förfrysningsskador och öka medvetenheten om de utmaningar som låga temperaturer medför.

    – I SäkR 2026 (Säkerhetsreglemente, red, anm) har vi gjort en ny riskbedömningsmall som vi håller på att implementera. Vi kommer att resa ut till fem platser i landet och utbilda på det här. Förbanden får skicka vem de vill till kurserna, men det borde vara marksäkerhetsofficerare, säger Joakim Giöbel och fortsätter:

    – Vi ska också prata med Vinterenheten om utbildningen ”Kallt väder” och vad vi ska göra med den. Någon slags förändring är nödvändig och de som går utbildningen behöver genomföra praktiska moment kopplade till utbildningen. Det räcker inte att bara läsa om det i teorin.

    Ur arkivet: