Senast publicerat
Senast publicerat:

Akuta arbetsmiljöproblem på Flygskolan – införandet av SK 40 påverkas

Flygskolans del av planeringen av flygutbildningen till SK 40 stoppas med omedelbar verkan tills vidare och Flygskolan kommer inte att delta i flygvapnets huvudflygdag på Malmen i augusti. Det beslutet togs vid Flygskolan den 12 april. Orsaken är hög arbetsbelastning och dålig arbetsmiljö.

Linda Sundgren
Jonas Holmberg/Försvarsmakten
I april stoppade Flygskolan införandet av det nya skolflygsystemet SK 40 med omedelbar verkan på grund av arbetsmiljöfaktorer.

Enligt beslutet har arbetsbelastningen på Flygskolan ökat succesivt de senaste 15 åren. Man har gått från två utbildningsdivisioner med verksamhet i Sverige till tre utbildningsdivisioner i Sverige samt utbildningsverksamhet i ytterligare tre länder på fyra olika utbildningsorter och på ett tiotal olika utbildningsenheter. Samtidigt har elevunderlaget utökats till fler elevkategorier med tillhörande administrativa uppgifter.

Flygskolan är också ansvarig för införandet av utbildningen på det nya skolflygsystemet, SK 40, där de tre första flygplanen överlämnades till Försvarsmakten i början av april.

Flygskolan ska ha begärt mer resurser för att omhänderta tillförda uppgifter men utan framgång och ett par chefer vid Flygskolan uppges ha sjukskrivits på grund av arbetsmiljöfaktorer.

» Flygskolan och Luftstridsskolan arbetar med arbetsmiljöfrämjande åtgärder för att stödja personalen, att minska arbetsbelastningen är en av flera viktiga åtgärder «

Enligt beslutet den 12 april vidtar nu Flygskolan åtgärder för att leva upp till sitt arbetsmiljöansvar. Flygskolans del av planeringen av flygutbildningen till SK 40 avbryts med omedelbar verkan. Flygskolan stoppar också planering och deltagande i flygvapnets flygdag på Malmen den 26 augusti och arbetsmiljöfrämjande åtgärder ska fortsätta att genomföras.

På frågan hur det kunnat gå så långt att människor blir sjukskrivna och införandet av det nya skolflyget avbryts, ger chefen på Luftstridsskolan, Anna Siverstig, följande skriftliga svar till Officerstidningen: 

”Bakgrunden till den höga arbetsbelastningen är att Flygskolan är navet i den pågående ominriktningen av flygvapnets utbildningssystem för att bli pilot. Delar av utbildningen till helikopterpilot och transportflygpilot genomförs redan utomlands, och nu planerar Flygvapnet för att delar av utbildningen till stridspilot ska genomföras utomlands. Samtidigt ska det gamla skolflygplanet SK 60 avvecklas och det nya SK 40 införas vilket är en stor förändringsprocess” 

Liknande läsning:

Obalansen mellan uppgifter och resurser har byggts upp under flera år. Hur kommer det sig att åtgärder vidtas just nu?

”Jag vill framhålla att personalen är otroligt kompetent och gör ett fantastiskt arbete med pilotutbildningen. Det är en komplex situation och åtgärder har vidtagits under det senaste året för att möta uppgifterna. Tyvärr har det inte varit tillräckligt vilket gjort att vi nu fattat beslutet om att minska arbetsbelastningen på Flygskolan för att skapa en acceptabel och bra arbetsmiljö för personalen. Flygskolan och Luftstridsskolan arbetar med arbetsmiljöfrämjande åtgärder för att stödja personalen, att minska arbetsbelastningen är en av flera viktiga åtgärder”, skriver Anna Siverstig. 

Vilka konsekvenser får besluten i den dagliga verksamheten? Vad händer med de SK 40 som levererats och när planerar ni att kunna återuppta införandet av systemet?

”Det nya militära flygutbildningsystemet där SK 40 ingår är under införande och är viktigt i flygvapnets fortsatta utveckling. Flygskolans del i planeringen av flygutbildningen överses för att skapa en hållbar arbetsmiljö för det fortsatta arbetet. Jag är trygg med att vi inom flygvapnet tar fram en lösning för hur vi ska fortsätta införandet av SK 40. Just nu lägger vi fokus på att skapa en bra arbetsmiljö för personalen och att genomföra den pågående flygutbildningen”, skriver Anna Siverstig.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Sommar, semester och lite tid över? Här följer en lista på 10 reportage och intervjuer i Officerstidningen som du kanske har missat eller inte hunnit läsa tidigare

Josefine Owetz
Rickard ”Bronco” Wilhelmsson

Rickard Wilhelmsson har har en lång bakgrund inom specialförbanden. Sedan förra året är han försvarsmaktsförvaltare.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

  1. Rickard ”Bronco” Wilhelmsson: ”Det är klart att det vi gör är farligt”

Som ÖB:s högra hand vill försvarsmaktsförvaltare Rickard ”Bronco” Wilhelmsson bidra till att förändra hur Försvarsmakten tänker, tränar och leder. Mindre teori, mer praktik – och soldater som tränas tills de misslyckas. I centrum står också det han kallar ”riskaptit” – förmågan att genom erfarenhet och träning våga ta kalkylerade risker.

Läs mötet här

251217-PaulWennerholm-0588-1

Vagnchefen ”Bars”, skytten ”Bugor” och laddaren ”Bulgar” i 21:a mekaniserade brigaden.

Foto: Paul Wennerholm

2. ”Ryssarna har stenkoll på era fordon”

Det svenska pansaret var ryggraden under offensiven in i ryska Kursk, höll linjerna i Donbass och kan ha slagit rekord i världens längsta stridsvagnsträff. När Officerstidningen besöker den ukrainska ”svenskbrigaden” hyllas Sveriges stridsfordon – men de riktar också en varning till kollegorna i Försvarsmakten om vad ryssarna har lärt sig under krigsåren.

Läs reportaget här

Statsflygskvadronen

Överstelöjtnant Olof Stenbergh, chef för statsflygskvadronen.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

3. Statsflyget mot nya höjder

Statsflygskvadronen på Arlanda står inför flera stora förändringar. Nuvarande Gulfstreamflygplan ersätts av flygplan från Bombardier, organisationen ska växa kraftigt och på sikt ska skvadronen också tillföras flygvapnets nya radarspanings- och ledningsflygplan S 106 GlobalEye. Det innebär modernare flygplan, nya uppgifter och betydligt fler anställda.

Läs reportaget här

Rymdchefen_Porträttbild-Anders Sundeman

Anders Sundeman tillträdde som Försvarsmaktens nya rymdchef i september 2025.

Foto: Försvarsmakten

4. Rymdchefen: ”Mycket handlar om att lägga ett rymdpussel tillsammans med våra allierade”

Att bygga rymdförmåga handlar om att arbeta multidomänt med fokus på land, hav, luft och cybermiljö. Uppbyggnadstakten har skyndats på och präglas av den snabba teknikutvecklingens möjligheter och nya hot. Det säger Försvarsmaktens rymdchef flottiljamiral Anders Sundeman.

Läs intervjun här

Flygvapnets cyberförsvar

”Idag är det viktigt att man förstår att även strids­­­­vagnar har IP-­adresser och går att hacka”, säger ­Christof­­­fer Pierrou, cyberförsvarsförvaltare.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

5. Fokus på femte domänen i Flygvapnets cyberförsvar

Flygvapnet växlar upp i cyberdomänen – den femte arenan för krigföring. På Uppsala garnison byggs förmågan att upptäcka, förstå och försvara flygvapnets system mot angrepp i realtid. ”Vi behöver dem som är skickliga på att kriga med hjärnan”, säger cyberförsvarsförvaltare Christoffer Pierrou.

Läs reportaget här

f17_vader_flygtornetinne_allatre1

Major Charlotte Boström, kapten Malin Bohman och kapten Josefin Jönsson är tre av femton anställda på väderavdelningen på F 17.

Foto: Linn Bergbrant

6. Meteorologerna som avgör när flyget kan lyfta

Högt ovanför marken på Blekinge flygflottilj, F 17, sitter meteorologerna. Med blicken fäst på kartor och siffror ger de stöd till planering och genomförande av insatser och militära operationer. Men nyrekryteringen till yrket går trögt – en trend som nu håller på att vända.

Läs reportaget här

Daniel Smith

En av slutsatserna i Daniel Smiths avhandling är att soldater följer ledare som ger dem redskap att fatta egna beslut.

Foto: Filip Erlind

7. ”Soldater följer chefer som de anser vara värda att följa”

I krigets kaos är det avgörande att soldater fortsätter att samverka och fatta beslut. Major Daniel Smith gjorde sina doktorandstudier på motorcykel längs Ukrainas frontlinje. I höstas disputerade han vid Försvarshögskolan, FHS, med en avhandling som utmanar tidigare forskning om vad som möjliggör sammanhållning i strid.

Läs intervjun här

Aurora 26 pressade logistiken

På Transportenheten jobbar militärer och civila tillsammans för att lösa transportuppdrag under Aurora 26.

Foto: Filip Erlind

8. Aurora 26 pressade logistiken

Värdlandsstöd och logistik var i fokus under försvarsmaktsövningen Aurora 26 med 18 000 deltagare och mängder av materiel i rörelse. Planeringen av operativa transporter var klar i god tid innan övningsstarten, men kriget i Mellanöstern medförde flera sena ändringar. Det satte extra press på Transportenheten vid Försvarsmaktens logistik, som hanterade logistiken under övningen.

Läs reportaget här

Tystnadskultur

På arbetsplatser med tystnadskultur riskerar den som för fram kritik att hamna i social och karriärmässig karantän.

Foto: Björn Öberg

9. Många anställda i Försvarsmakten upplever tystnadskultur

Varannan anställd i Försvarsmakten har upplevt tystnadskultur och ju högre upp i organisationen man kommer desto mer utbrett är det. Arbetsställen som präglas av den här typen av problem riskerar att tappa i förtroende och bli mindre effektiva än andra. Det visar forskning om tystnadskultur och destruktivt ledarskap som publicerats de senaste åren.

Läs fördjupningen här

margaretabsandeback_251210_MBS9509-weboptimised

Att förenkla processerna kring anskaffningar är ett måste för att Försvarets materielverk ska klara av att möta den ökande mängden uppdrag, säger Mikael Granholm.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

10. FMV:s generaldirektör: ”Vi behöver förenkla vårt samarbete med Försvarsmakten”

Försvarets materielverk, FMV, har de senaste åren flerdubblat beställningarna mot industrin och anställt ett tusental nya medarbetare. Samtidigt är myndigheten på väg att minska antalet militära befattningar eftersom det nuvarande målet inte bedöms kunna nås. Det säger generaldirektör Mikael Granholm.

Läs intervjun här

Ur arkivet: