Senast publicerat
Senast publicerat:

”Vi gömmer oss bakom kommunikatörerna”

Andreas Braw, kapten i armén
Andreaw Braw kan vinna pris för sin krönika "Vi borde avsätta fler chefer"
Detta är en krönika. Åsikterna är skribentens egna.

Övning med raketartillerisystemet Himars i norra Sverige. Försvarsmakten låter media intervjua en kommunikatör. Infekterad tvist på P 4 mellan regementsledningen och en Ukrainafrivillig. Kommunikatören intervjuas. Beredskapen stärks på Gotland. Kommunikatören intervjuas. Livgardets värnpliktiga soldater genomför soldatprov i Stockholm. DN intervjuar – ja, ni fattar – en kommunikatör.

De finns på varje organisationsenhet och skola i Försvarsmakten. Kommunikatörerna. De har en egen sektion på staben. För oss som jobbar med att skapa militär förmåga så framstår deras uppgifter som lite diffusa. Jag misstänker att deras existensberättigande egentligen är att sköta mediebevakning, intern kommunikation och att skapa möjligheter för extern kommunikation.

Men det är inte så det har blivit. Kommunikatörerna i Försvarsmakten har blivit något att gömma sig bakom, ett sätt för officerare att undvika en situation som kan upplevas som lite jobbig – att prata med journalister.

» Kommunikatörerna i Försvarsmakten har blivit något att gömma sig bakom. «

Jag menar inget illa om kommunikatörerna. De gör så gott de kan, och det är sällan de säger något riktigt fel. Men det är också sällsynt att de säger något riktigt rätt. Det blir urvattnade, allmängiltiga och slätstrukna formuleringar när någon som saknar både detaljkunskap och ansvar för verksamheten plötsligt ska svara på frågor.

Men det tycks å andra sidan vara myndighetens kommunikationsstrategi: Säg allmängiltiga saker och undvik svåra resonemang. Alla svåra frågor blir omöjliga att ställa till en kommunikatör, eftersom kommunikatören saknar all form av ansvar för verksamheten – de ansvarar ju bara för kommunikationen.

Kommunikatörerna är ofta före detta journalister som förstått vinningen med att ha ett fast jobb med en förutsägbar lön. Något som journalister ofta saknar. Myndigheter och företag skapar med kommunikatören en mot-journalist som gör att den ansvarige tjänstemannen, officeren eller chefen inte behöver svara på några svåra frågor. Journalisten och kommunikatören är jämlikar. För myndigheten blir det mer bekvämt på det här sättet.

 

» Är det bra att våra statliga chefer bara finns tillgängliga för journalister när de själva anser det vara bekvämt? «

Är det bra att våra statliga chefer bara finns tillgängliga för journalister när de själva anser det vara bekvämt, och att våra fria medier – en enormt viktig demokratisk instans – annars får nöja sig med en kommunikatör? Det är väldigt, väldigt tveksamt. Är det ett agerande som gynnar professionen? Knappast. Jag tror att det gör oss slappa, bekväma och än mer benägna att inte stå för de beslut vi fattar.

Nästa gång vi genomför militär verksamhet i Sverige som väcker allmänhetens intresse, eller när allmänheten rimligtvis har frågor – då förväntar jag mig att journalisterna får ställa sina frågor till en ansvarig officer. Annars urholkar vi en viktig demokratisk process. Kommunikatörerna får inte bli ett sätt att undvika kommunikation.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Sverige kommer att köpa fyra fregatter av det franska företaget Naval Group. Det meddelade regeringen på en pressträff på tisdagen. ”Det här är en färdig design som redan är i produktion och med en mycket hög leveranssäkerhet”, säger försvarsminister Pål Jonson (M) om mångmiljardaffären. Fartygen ska levereras från 2030.

    Josefine Owetz
    Försvarsminister Pål Jonson (M), statsminister Ulf Kristersson (M), och överbefälhavare Michael Claesson under en pressträff ombord på Visbykorvetten HMS Härnösand. Regeringen presenterar vilket företag man ska inleda förhandlingar med för att köpa in fyra luftförsvarsfregatter

    Foto: Lars Schröder/TT

    Regeringen har beslutat att Sverige ska gå vidare i förhandlingar med franska Naval Group i anskaffningen av nya fregatter till marinen. Det meddelade statsminister Ulf Kristersson (M) och försvarsminister Pål Jonson (M) på en pressträff ombord på HMS Härnösand vid Skeppsbron i Stockholm på tisdagsmorgonen.

    – De fartyg som bäst uppfyller de svenska kraven är det franska alternativet, säger statsminister Ulf Kristersson.

    Totalt handlar det om fyra fartyg av typen FDI, Frégate de Défense et d’Intervention. I Sverige ska fartygen benämnas Luleåklassen.

    – Det är en av de största försvarsinvesteringarna sedan Gripen introducerades på 80-talet. Det är en tredubbling av den svenska luftvärnsförmågan jämfört med i dag, säger Ulf Kristersson.

    Enligt försvarsminister Pål Jonson har tre faktorer varit särskilt viktiga för regeringens beslut: snabb leverans, hög leveranssäkerhet och att det är ett fartygssystem med integrerat och beprövat luftvärnssystem.

    – Snabb leverans är helt nödvändigt utifrån det mycket allvarliga säkerhetsläge vi just nu befinner oss i. Det här är en färdig design som redan är i produktion och med en mycket hög leveranssäkerhet. Detta är viktigt inte minst utifrån tidigare erfarenheter med utvecklingsprojekt, som ibland har dragit ut på tiden, säger Pål Jonson.

    Snabb leverans är helt nödvändigt utifrån det mycket allvarliga säkerhetsläge vi just nu befinner oss i.

    Även möjlighet till kostnadsdelning med Frankrike och Grekland, som också köpt fregatterna, har varit viktigt i övervägandet, enligt Pål Jonson. Därtill är det detta alternativ som Försvarets materielverk, FMV, och Försvarsmakten förordat att Sverige borde gå vidare med.

    – Myndigheternas synpunkter har varit viktiga för oss, säger Pål Jonson.

    Som Natoallierad behöver Sverige ytstridsfartyg som kan verka både i Östersjön och i Natos övriga operationsområde. De nya fregatterna ska ge marinen större uthållighet, högre luftförsvarsförmåga och möjlighet att bidra till Natos samlade luftförsvar.

    – I och med Natomedlemskapet har marinens roll förändrats. Utöver att hävda svensk territoriell integritet så ska vi numera även säkerställa och skydda transporter över havet, till oss och till våra allierade. Vi ska också bidra till alliansens behov utanför vårt direkta närområde, då krävs större fartyg med kvalificerat luftvärn och längre uthållighet, säger marinchef Johan Norlén i ett uttalande på Försvarsmaktens webbplats. 

    FMV får nu i uppdrag att inleda förhandlingar med franska myndigheter och Naval Group om anskaffning. Leveranserna bedöms kunna inledas från 2030, med leverans av ett fartyg per år fram till 2034.

    – Det är ett högt införandetempo som vi förväntar oss kunna få genom en sådan här upphandling, säger Pål Jonson.

    Slutpriset för de svenska fregatterna avgörs av vilka delsystem och beväpning som väljs, men snittpriset är runt tio miljarder styck, enligt regeringen.

    Fakta

    Förmågor hos de nya fregatterna
    FDI-fregatterna kommer att ha en mängd förmågor som långräckviddigt luftvärn av typ Aster 30 som kan skjuta ner ballistiska robotar. Det motsvarar Patriot-luftvärnet som finns på land och innebär att Sveriges långräckviddiga luftvärnskapacitet tredubblas.

    Som komplement finns medelräckviddigt luftvärn av typen CAMM-ER för försvar mot bland annat stridsflyg, kryssningsrobotar och drönare. Ubåtsjaktförmåga kommer också att finnas. 

    Svenska system som ingår i kravställningen är bland annat robotsystem 15 från Saab, Torpedsystem 47, G1X-radar och närskyddssystemet Trackfire samt 57 millimeters och 40 millimeters kanoner från BAE Systems Bofors.

    Källa: Regeringen

    Ur arkivet: