Senast publicerat
Senast publicerat:

Marinstaben: Går inte att häva redan fattade beslut om höjda löner

Flera av marinens förbandschefer har fattat beslut om att lönerna för GSS/K ska höjas omgående. Marinstaben har undersökt förutsättningarna att återkalla besluten, men meddelar nu att det inte går. På tre förband har de nya lönerna aktiverats och där kan inte besluten hävas. Däremot får övriga förband vänta till höstens lönerevision.

Josefine Owetz
Foto: Joel Thungren/Försvarsmakten.

Foto: Foto: Joel Thungren/Försvarsmakten.

Foto: Joel Thungren/Försvarsmakten.

I slutet av maj slöts en överenskommelse inom flera förband i marinen om att lönerna för GSS/K ska höjas retroaktivt från den 1 april. Men snart kom uppgifter om att Försvarsmakten ville återkalla besluten, något som Officerstidningen rapporterade om i tisdags. På ett förband hann också det nya beslutet om höjda löner för GSS aktiveras och betalas ut. Ett 100-tal sjömän fick sina nya löner utbetalda i juni. På de andra förbanden har justeringen av de nya lönerna pausats eller stoppats.

–  Marinstaben blev uppmärksammade på att det fattats beslut om lönejusteringar för GSS. Vi kallade till en konferens i torsdags i förra veckan och förbandscheferna redovisade då vad de tyckte och tänkte. Vi ville diskutera med cheferna och få en uppfattning varför man tagit det här beslutet. Jag gav sedan i uppdrag åt Marinstaben att kontrollera vad det fanns för förutsättningar att häva besluten, säger kommendör Håkan Nilsson, som är chef för Marinstaben.

Han förklarar att de sedan dess har utrett frågan och under torsdagseftermiddagen kom Marinstaben fram till att det inte går att häva besluten på de förband där nya lönerna redan har aktiverats.

– Det finns inte förutsättningar att avbryta där man tagit beslut. På förbanden där man redan har knappat in i Prio och haft löneråd och samverkan, där kommer inte besluten att återtas. De besluten är fattade. Sedan kan vi ha synpunkter på lovligheten och vilka mandat man har som förbandschef, det är nämligen inte helt tydligt.

» I grund och botten fanns det helt enkelt anledning för oss att titta om det gick att återkalla beslutet. «

Har inte förbandscheferna mandat att sätta högre löner på sina medarbetare om de finner skäl för det?

– Inte enligt de styrmetoder som vi har för lönesättning i Försvarsmakten. Ska man ändra lön utanför avtalet och lönerevisionsprocessen så ska lönen ändras vid väsentligt förändrade arbetsuppgifter. I det här fallet är det ingen av soldaterna eller sjömännen som har fått förändrade arbetsuppgifter, säger Håkan Nilsson och tillägger:

– Sedan finns det en passus i avtalet att man ska hantera oskäliga löneskillnander, men det gör man inom lönen för ordinarie Rals-arbete. I grund och botten fanns det helt enkelt anledning för oss att titta om det gick att återkalla beslutet.

 Tredje sjöstridsflottiljen, Fjärde sjöstridsflottiljen och Sjöstridsskolan hör till de förband där de nya lönerna har aktiverats. På Stockholms amfibieregemente, Älvsborgs amfibieregementet, Marinbasen och Första ubåtsflottiljen har besluten ännu inte verkställts, enligt Håkan Nilsson. På dessa förband kommer lönejusteringarna för GSS/K i höstens Rals:

Liknande läsning:

– På förbanden där man inte fattat beslut får man vänta till i höst så att man följer Försvarsmaktens lönepolicy. De kommer hantera lönerna i årets Rals inom ramen för det arbetet.

Vad tänker du om att GSS/K på vissa marina förband nu får höjda löner medan andra får vänta?

– Jag är helt övertygad om att det kommer bli en utmaning för förbandscheferna att hantera detta. Det är alltid besvärligt och innebär ledarskapsutmaningar för förbandschefer att hantera centrala beslut. Det kommer att vara löneskillnader mellan GSS/K på förbanden i några månader, men sedan kommer dessa att justeras och rättas till.

» Jag är helt övertygad om att det kommer bli en utmaning för förbandscheferna att hantera detta. «

Under våren har förbanden i marinen diskuterat med Officersförbundets lokala föreningar om att höja lönerna för GSS/K. Detta för att möjliggöra för förbanden att behålla personal och därmed undvika problem med att lösa sina tilldelade uppgifter.

– Min bedömning att behålla-perspektivet har varit en stark grund för förbandscheferna i detta. Men förutsättningarna att fatta beslutet om att höja lönerna saknas om vi ska följa de mekanismer som gäller för lönebildningar i Försvarsmakten. Det är olyckligt att vi hamnat i den här situationen. Och de löneskillnaderna som finns nu bland GSS på förbanden kommer att hanteras i årets lönerevision, säger Håkan Nilsson, chef för Marinstaben.

Officersförbundet välkomnar beskedet från Marinstaben. Peter Löfvendahl, förbundssekreterare på Officersförbundet, kommenterar det så här:

– Det är glädjande att Försvarsmakten kommit fram till samma sak som oss, nämligen att det inte går att riva upp redan fattade beslut och att de därmed nu håller de ingångna överenskommelserna. Däremot är det märkligt att man så tydligt tar avstånd från förbandscheferna och deras behov av att höja lönerna för sina GSS och att man inte heller låter de övriga förbanden få fullfölja sina löneförhöjningar. Det kommer skapa ledarskapsutmaningar – inte för Marinstaben utan för förbandscheferna. De här pengarna betyder mycket för den enskilde soldaten och sjömannen men är småpengar för Försvarsmakten, säger Peter Löfvendahl.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Nyligen kom marinchefens beslut om marinens nya organisation. Officersförbundet riktar kritik mot hur förslaget har tagits fram. Förbundet menar att samverkan kommit in för sent i processen och att riskerna med genomförandet inte är tillräckligt omhändertagna. ”Förändringen är omfattande och kommer att påverka många medlemmars vardag”, säger vice ordförande Mikael Vinde.

    Josefine Owetz
    Mikael Vinde
    "Vår invändning handlar inte om att marinen inte behöver förändras, utan om hur det här förslaget har tagits fram och hur väl riskerna är omhändertagna", säger Mikael Vinde, vice ordförande i Officersförbundet.

    Foto: Officersförbundet

    Marinchef Johan Norlén fattade den 24 maj beslut om inriktningen för marinens nya organisation. Från den 1 januari 2029 ska marinen bestå av fem organisationsenheter i stället för dagens åtta. Dagens flottiljer och regementen upphör som egna organisationsenheter och ska tillsammans bilda tre nya marina baser.

    I samverkan ställde sig Officersförbundet oenig till marinchefens beslutsinriktning för den nya organisationen. ”OFR/O FM konstaterar att innan delgivning av beslutsinriktningen har inte samverkan genomförts. Arbetsgivaren har därefter involverat ATO och skyddsorganisationen i det fortsatta arbetet”, skriver Officersförbundet i ett ställningstagande den 13 maj.   

    – Vår uppfattning är att den övergripande organisationsinriktningen i praktiken var fastställd innan det fanns reella möjligheter att påverka den. Det gör att samverkan i stor utsträckning riskerar att handla om konsekvenshantering, snarare än om faktisk påverkan på organisationens utformning. Det är problematiskt, inte minst eftersom förändringen är omfattande och kommer att påverka många medlemmars vardag, tillhörighet och arbetsmiljö, säger Mikael Vinde, Officersförbundets vice ordförande och fortsätter:

    – Den viktigaste anledningen till vår oenighet är att vi inte bedömer att samverkan har genomförts på ett sätt som fullt ut motsvarar intentionerna i Försvarsmaktens samverkansavtal. En liten tröst i sammanhanget är att våra synpunkter ändå har haft viss betydelse. En av de frågor vi lyfte i vårt ställningstagande var tidsplanen, som vi bedömde som alltför ambitiös. 

    Ursprungligen var inriktningen att organisationen skulle vara intagen den 1 januari 2028, men tidpunkten har nu flyttats fram till den 1 januari 2029.

    – Att tidsplanen har justerats visar att dialog och fackliga synpunkter kan bidra till ett bättre genomförande.

    Mikael Vinde betonar att Officersförbundet har förståelse för att marinen behöver utveckla sin organisation. Säkerhetsläget, Natomedlemskapet, att marinen växer och de ökade kraven på operativ effekt gör att det är rimligt att se över hur marinen leds och organiseras. 

    – Vår invändning handlar inte om att marinen inte behöver förändras, utan om hur det här förslaget har tagits fram och hur väl riskerna är omhändertagna. En organisationsförändring av den här omfattningen påverkar personal, arbetsmiljö, villkor, ledning, förbandskultur och i förlängningen operativ effekt.

    Den största risken är att förändringen genomförs med för otydliga förutsättningar för personalen

    En av de största förändringarna i den nya organisationen är att administrativa stödresurser, exempelvis HR, kommunikation och ekonomi, nu samlas på respektive marina bas i stället för som idag på samtliga organisationsenheter. Syftet är att skapa ökad robusthet och redundans, men också att få en bättre kontroll över personal och vakanser, enligt marinchefen.

    – Vi ser en risk för att det överskattas hur mycket personal som faktiskt kan frigöras av centraliseringen av administrativa funktioner. Om stödet hamnar längre från verksamheten kan det i praktiken leda till ökad belastning på chefer och medarbetare ute på förbanden. För personalen handlar det därför inte bara om rutor i ett organisationsschema, utan om arbetsmiljö, ansvar, tillhörighet och möjligheten att lösa uppgiften över tid.

    Vad är det i beslutet som ni bedömer innebär störst risk för marinens personal?

    – Den största risken är att förändringen genomförs med för otydliga förutsättningar för personalen. Att införandet nu flyttas fram till 2029 minskar den mest akuta tidsrisken, men det löser inte i sig de frågor som behöver omhändertas innan organisationen sätts i kraft. Det gäller både militär och civil personal. Många kan få ny organisatorisk tillhörighet, nya chefer eller förändrade uppgifter. Samtidigt finns fortfarande oklarheter kring hur befintliga avtal, villkor, arbetstid, lokal lönebild och andra personalrelaterade frågor ska hanteras.

    Han ser också risker vad gäller balansen mellan ambition och resurser i den nya organisationen, med nya eller utökade funktioner, förändrade ledningsstrukturer och en hög ambitionsnivå.

    – Marinen har redan i dag stora utmaningar med bemanning och kompetensförsörjning. Vi ser en risk att samma personal ska bära både ordinarie verksamhet och ett omfattande förändringsarbete, utan tillräckliga prioriteringar eller resurstillskott.

    Mikael Vinde understryker att Officersförbundet vill se en stark och modern marin, men att förändringen måste byggas på ett sätt som håller över tid.

    Personalfrågorna måste vara en bärande del av förändringen, inte något som löses i efterhand.

    – Officersförbundet är inte emot en utveckling av marinen. Tvärtom behöver Sverige en stark och modern marin. Men då behöver den militära professionens erfarenheter tas tillvara och riskerna hanteras innan beslut genomförs. Personalfrågorna måste vara en bärande del av förändringen, inte något som löses i efterhand.

    I en kommentar till Officerstidningen skriver marinchef Johan Norlén att han är glad över att samtliga arbetstagarorganisationer är eniga i att marinens organisation behöver utvecklas och att han är tacksam för det samarbete som förelegat inriktningsbeslutet. Han delar däremot inte bilden avseende bristande samverkan i processen.

    Information om arbetet gavs under våren 2025 och därefter löpande inklusive under fyra spel på organisationen som genomfördes under 2026 intill ASU den 13 maj. Så fort det externt framtagna förslaget anpassats delgavs det, vilket skedde i mitten av januari 2026. Förslaget lades på bordet och ATO samt skyddsorganisationen fick ge sina synpunkter. Jag menar att ett förslag måste presenteras innan samverkan kan ske om vägen framåt”, skriver marinchef Johan Norlén.

    Han skriver vidare att flera synpunkter från arbetstagarorganisationerna har omhändertagits.

    Vad gäller riskanalysen vill jag betona att den inte är färdig förrän hela arbetet är genomfört. Det är ett levande dokument som kommer att fortsätta utvecklas, inte minst nu när arbetet når den lokala nivån och implementeringen startar”, skriver Johan Norlén.

    Läs hela repliken här.

    Ur arkivet: