Senast publicerat
Senast publicerat:

Marinstaben: Går inte att häva redan fattade beslut om höjda löner

Flera av marinens förbandschefer har fattat beslut om att lönerna för GSS/K ska höjas omgående. Marinstaben har undersökt förutsättningarna att återkalla besluten, men meddelar nu att det inte går. På tre förband har de nya lönerna aktiverats och där kan inte besluten hävas. Däremot får övriga förband vänta till höstens lönerevision.

Josefine Owetz
Foto: Joel Thungren/Försvarsmakten.

Foto: Foto: Joel Thungren/Försvarsmakten.

Foto: Joel Thungren/Försvarsmakten.

I slutet av maj slöts en överenskommelse inom flera förband i marinen om att lönerna för GSS/K ska höjas retroaktivt från den 1 april. Men snart kom uppgifter om att Försvarsmakten ville återkalla besluten, något som Officerstidningen rapporterade om i tisdags. På ett förband hann också det nya beslutet om höjda löner för GSS aktiveras och betalas ut. Ett 100-tal sjömän fick sina nya löner utbetalda i juni. På de andra förbanden har justeringen av de nya lönerna pausats eller stoppats.

–  Marinstaben blev uppmärksammade på att det fattats beslut om lönejusteringar för GSS. Vi kallade till en konferens i torsdags i förra veckan och förbandscheferna redovisade då vad de tyckte och tänkte. Vi ville diskutera med cheferna och få en uppfattning varför man tagit det här beslutet. Jag gav sedan i uppdrag åt Marinstaben att kontrollera vad det fanns för förutsättningar att häva besluten, säger kommendör Håkan Nilsson, som är chef för Marinstaben.

Han förklarar att de sedan dess har utrett frågan och under torsdagseftermiddagen kom Marinstaben fram till att det inte går att häva besluten på de förband där nya lönerna redan har aktiverats.

– Det finns inte förutsättningar att avbryta där man tagit beslut. På förbanden där man redan har knappat in i Prio och haft löneråd och samverkan, där kommer inte besluten att återtas. De besluten är fattade. Sedan kan vi ha synpunkter på lovligheten och vilka mandat man har som förbandschef, det är nämligen inte helt tydligt.

» I grund och botten fanns det helt enkelt anledning för oss att titta om det gick att återkalla beslutet. «

Har inte förbandscheferna mandat att sätta högre löner på sina medarbetare om de finner skäl för det?

– Inte enligt de styrmetoder som vi har för lönesättning i Försvarsmakten. Ska man ändra lön utanför avtalet och lönerevisionsprocessen så ska lönen ändras vid väsentligt förändrade arbetsuppgifter. I det här fallet är det ingen av soldaterna eller sjömännen som har fått förändrade arbetsuppgifter, säger Håkan Nilsson och tillägger:

– Sedan finns det en passus i avtalet att man ska hantera oskäliga löneskillnander, men det gör man inom lönen för ordinarie Rals-arbete. I grund och botten fanns det helt enkelt anledning för oss att titta om det gick att återkalla beslutet.

 Tredje sjöstridsflottiljen, Fjärde sjöstridsflottiljen och Sjöstridsskolan hör till de förband där de nya lönerna har aktiverats. På Stockholms amfibieregemente, Älvsborgs amfibieregementet, Marinbasen och Första ubåtsflottiljen har besluten ännu inte verkställts, enligt Håkan Nilsson. På dessa förband kommer lönejusteringarna för GSS/K i höstens Rals:

Liknande läsning:

– På förbanden där man inte fattat beslut får man vänta till i höst så att man följer Försvarsmaktens lönepolicy. De kommer hantera lönerna i årets Rals inom ramen för det arbetet.

Vad tänker du om att GSS/K på vissa marina förband nu får höjda löner medan andra får vänta?

– Jag är helt övertygad om att det kommer bli en utmaning för förbandscheferna att hantera detta. Det är alltid besvärligt och innebär ledarskapsutmaningar för förbandschefer att hantera centrala beslut. Det kommer att vara löneskillnader mellan GSS/K på förbanden i några månader, men sedan kommer dessa att justeras och rättas till.

» Jag är helt övertygad om att det kommer bli en utmaning för förbandscheferna att hantera detta. «

Under våren har förbanden i marinen diskuterat med Officersförbundets lokala föreningar om att höja lönerna för GSS/K. Detta för att möjliggöra för förbanden att behålla personal och därmed undvika problem med att lösa sina tilldelade uppgifter.

– Min bedömning att behålla-perspektivet har varit en stark grund för förbandscheferna i detta. Men förutsättningarna att fatta beslutet om att höja lönerna saknas om vi ska följa de mekanismer som gäller för lönebildningar i Försvarsmakten. Det är olyckligt att vi hamnat i den här situationen. Och de löneskillnaderna som finns nu bland GSS på förbanden kommer att hanteras i årets lönerevision, säger Håkan Nilsson, chef för Marinstaben.

Officersförbundet välkomnar beskedet från Marinstaben. Peter Löfvendahl, förbundssekreterare på Officersförbundet, kommenterar det så här:

– Det är glädjande att Försvarsmakten kommit fram till samma sak som oss, nämligen att det inte går att riva upp redan fattade beslut och att de därmed nu håller de ingångna överenskommelserna. Däremot är det märkligt att man så tydligt tar avstånd från förbandscheferna och deras behov av att höja lönerna för sina GSS och att man inte heller låter de övriga förbanden få fullfölja sina löneförhöjningar. Det kommer skapa ledarskapsutmaningar – inte för Marinstaben utan för förbandscheferna. De här pengarna betyder mycket för den enskilde soldaten och sjömannen men är småpengar för Försvarsmakten, säger Peter Löfvendahl.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Det började som en blogg om personlig utrustning. Idag är kontot Taktisk ett forum för försvarsdebatt och en informationskanal för många anställda i Försvarsmakten – och ett av de mest omdiskuterade. Officerstidningen har träffat personen bakom kontot för ett samtal om anonymiteten, informationsvakuumet som han upplever i myndigheten och anklagelserna om desinformation.

    Josefine Owetz
    Taktisk
    Taktisk har sedan starten 2009 valt att vara anonym.

    Foto: Björn Öberg

    Nästan varje vecka kommer det in tips. Ibland handlar det om en ny skrivelse, ett beslut eller en publikation som någon vill ska nå ut till de anställda i Försvarsmakten.

    – Ofta är det människor som är lite längre upp i hierarkin som hör av sig och tipsar om sådant som de tror kan vara bra för andra att känna till. De skriver att ”nu har vi kommit ut med den här, kan du pusha för den?”, säger mannen bakom kontot Taktisk, som vill vara anonym.

    Vi träffas på ett konditori någonstans i Sverige. Han har varit yrkesmilitär sedan 2007 och i mer än femton år har han skrivit om Försvarsmakten. Idag har han omkring 22 000 följare på Instagram och runt 9 000 på X. Själv ser han på genomslaget med blandade känslor.

    Jag är väldigt ambivalent till den roll och maktfaktor det kanske har blivit. Helst hade jag nog sett att det inte blivit så.

    – Det har vuxit bortom vad jag trodde att det skulle bli. Jag är väldigt ambivalent till den roll och maktfaktor det kanske har blivit. Helst hade jag nog sett att det inte blivit så.

    Det började 2009, när han startade en blogg om personlig utrustning. Frågan var aktuell på grund av insatserna i Afghanistan, men han tyckte att de stora försvarsbloggarna vid den här tiden mest skrev om strategiska frågor och försvarspolitik.

    – Jag upplevde att det fanns ett informationsvakuum vad gäller personlig utrustning. Diskussionen var het då, mycket kopplat till Afghanistan. Jag köpte mycket utrustning själv och använde den i tjänsten, så jag började skriva om det. Sedan började jag skriva om fysisk träning, ledarskap och andra frågor som intresserade mig.

    Idag spänner ämnena som avhandlas på kontot brett: från löner och villkor till materielfrågor och personalförsörjning, vidare till tystnadskultur, militär etik och lärdomar efter olyckor. På senare år har ämnen som drönare, AI och rysk informationspåverkan varit återkommande. På bloggen skriver han längre och mer resonerande texter, medan han på Instagram delar aktuella nyheter och tips på handlingar att läsa, håller frågestunder och lägger upp memes om livet i myndigheten.

    – Jag har velat ha kontot som en plattform för att sprida information, för jag upplever att informationsdelgivningen generellt sett inte fungerar särskilt bra i myndigheten. Längst ner på pluton- och kompaninivå sitter man inte i Emilia varje dag och då missar man mycket. Jag vill också att kontot ska ge möjlighet för den lilla soldaten och sjömannen att få ventilera.

    Han har ofta frågestunder där följare skriver in frågor eller tar tillfället i akt att lyfta aktuella spörsmål. Det senaste året har det återkommande varit inlägg om arbetsmiljöproblem på flera organisationsenheter, där namn på förbanden och de berörda förbandscheferna har publicerats.

    Hur avgör du vad som ska publiceras?

    – Det första jag kollar är om jag kan styrka något, helst med handlingar. Sedan vilken nivå som individen befinner sig på. Soldater och anställda på lägre nivåer ger jag mig aktivt inte på. Jag attackerar inte heller personen, utan tjänsteställningen. Är du förbandschef och saker händer på ditt förband är du ansvarig.

    Många av tipsen som skickas in publiceras aldrig, eftersom det inte går att bekräfta eller sannolikt är skyddsvärt, berättar han. Felaktigheter som upptäckts korrigeras, och om någon berörd ber att ett inlägg ska tas bort gör han i regel det.

    Kontot har ibland anklagats för att sprida desinformation. Vad säger du om det?

    – Desinformation är att avsiktligt vilseleda. Det gör jag inte. På sin höjd är det missinformation, att jag har missförstått något. Det har jag gjort ibland, och då reviderar jag alltid, säger han och fortsätter:

    – Jag vill att myndigheten ska bli bättre, det är därför jag är kritisk. Hade jag inte brytt mig hade jag kunnat skita i det.

    Han har sedan starten valt att vara anonym. Frågan om vem som ligger bakom kontot har gäckat många i myndigheten genom åren. Några kollegor och hans närmaste chefer vet att det är han som driver Taktisk, andra har listat ut det. Men anonymiteten fyller en viktig funktion, menar han.

    – Folk har mycket lättare att prata med någon de inte känner. Samtidigt skyddar anonymiteten andra runt omkring mig. Det finns tendenser att man vill ta reda på vem som känner mig eller vem som har pratat med kontot. Så länge ingen vet vem jag är kan det inte heller drabba någon annan.

    Han har själv inte drabbats, men har fått återberättat hur vissa chefer ute på förbanden har samlat sin personal och sagt att de inte får prata med Taktisk. Han har också vid flera tillfällen fått höra berättelser från anställda som har blivit utskällda när någon händelse från det egna förbandet har kommit ut på kontot.

    – Vi borde ha kommit längre i att förhålla oss till att det finns ett konto där det skrivs saker. Som statlig myndighet måste vi kunna stå för det vi gör, utan att skälla ut folk och säga åt dem att vara tysta. Det gynnar ingen. Men detta är lokala initiativ, inget som kommer från Försvarsmakten centralt.

    Taktisk

    Illustration: Björn Öberg

    Vem tror folk att du är?

    – Det finns de som tror att jag sitter på Högkvarteret och de som tror att jag sitter på någon form av stab. Gissningarna om vilken försvarsgren jag tillhör varierar också. Vissa tror att jag är en kvinna, att jag är mycket äldre än vad jag är, andra att jag är yngre. Det beror på vem man frågar.

    År 2023 bestämde han sig för att lägga ner kontot. Han hade tröttnat. Det höll i några månader, tills frågan om personlig utrustning väckte lusten igen. Det senaste året har han dragit ner på tiden han lägger på kontot och en del av fritiden går istället till projektet Lumos, ett AI-baserat verktyg som han har skapat för öppen informationsinhämtning och som vem som helst kan ladda ner.

    Det kommer inte ut någonting till förbanden, och jag vet att det sitter folk med sina mobiltelefoner överallt och försöker göra saker. Så jag tänkte: vad kan jag göra? Förhoppningsvis kan detta vara ett steg till en OSINT-förmåga i Försvarsmakten.

    Bakgrunden är kriget i Ukraina, som enligt honom har visat att öppna källor är viktiga på alla nivåer i en modern försvarsmakt. OSINT, som står för Open Source Intelligence, syftar på processen att samla in och analysera information från öppna källor. Lumos samlar nyheter och uppgifter från flera källor, översätter ryska och ukrainska inlägg och tar fram dagliga sammanfattningar av läget det senaste dygnet. Flödet domineras av rapporter från Ukraina, men verktyget bevakar också Mellanöstern, kinesisk militär, cyber, maritim säkerhet, drönare och rymden.

    – Lumos kommer egentligen ur en frustration. I så många år har vi inte haft en strukturerad OSINT-förmåga i Försvarsmakten. Det kommer inte ut någonting till förbanden, och jag vet att det sitter folk med sina mobiltelefoner överallt och försöker göra saker. Så jag tänkte: vad kan jag göra? Förhoppningsvis kan detta vara ett steg till en OSINT-förmåga i Försvarsmakten.

    Det nya verktyget och att ta del av innehållet på bloggen är gratis, men den följare som vill har möjlighet att skänka honom en slant. Bidragen går enligt honom till kostnader för webbhotellet, att betala för de handlingar han begär ut från Försvarsmakten och till energidryck. Men det är inga större summor han får in, och det är inte heller en drivkraft i arbetet med kontot.

    – Jag tror inte att det blir roligare av det. Tiden är egentligen inte faktorn heller. Det är mer att motivationen ibland tryter. Pengarna är bara skönt för att kunna plana ut vissa kostnader som jag har kopplat till kontot.

    Det han saknar i försvarsdebatten idag är fler debattörer som tar plats. Det finns nischade konton inom en del områden, men han hade hoppats att de skulle vara fler vid det här laget.

    – Jag skulle vilja ha en flora av kunskapsbärare som sprider kunskap publikt och vågar ta diskussionen. Experter som säger: jag kan de här grejerna, och jag tycker att det här är ett felaktigt val. Det behövs som en motpol till undermåliga beredningar.

    Varför det inte har blivit så vet han inte. Kanske är det jantelagen, kanske tidsbrist. Men behovet är som störst just nu, menar han, när Försvarsmakten växer, utvecklar nya förmågor och allt ska göras på en gång.

    – Det pratas mycket om innovation. Men innovationen kommer inte bara för att vi säger det, eller för att vi döper något till ett experimentkontor. Den bygger på att folk faktiskt tar sig tid att sätta sig ner och fundera: gör vi det här på rätt sätt?

    Ibland står man och skriker in i en vägg.

    Själv är han inne i en liten dipp, berättar han, och frågar sig ibland om kontot har spelat ut sin roll.

    – Ibland står man och skriker in i en vägg. Men jag vet att det jag skriver läses högt upp i Försvarsmakten, och även på Försvarsdepartementet. Jag tror att jag har uppnått det mesta jag kunnat tänka mig med mitt konto.

    Ur arkivet: