Senast publicerat
Senast publicerat:

Brev till ÖB om pilotsituationen – hittills inget svar

I slutet av april skickade styrelsen för försvarspiloternas intresseorganisation, FPI, in ett brev till överbefälhavare Micael Bydén. I det beskrev de en oro över situationen med att flera stridspiloter ansökt om tjänstledighet för studier och efterlyste åtgärder. Men de har hittills inte fått någon respons.

Josefine Owetz
Ett flertal stridspiloter har under vintern ansökt om tjänstledighet för studier. Det beror främst på ett missnöje med pensionsavtalet, men också på en frustration över rådande lönestruktur.

Vi vill uttrycka en synnerligen stor oro inför hösten. Inte bara kring arbetsmiljön för de individer som är kvar, utan även för flygvapnets förmåga att behålla piloter” skriver styrelsen för försvarspiloternas intresseorganisation, FPI, i ett brev som skickades till överbefälhavare Micael Bydén den 28 april.

FPI är en kårsektion inom Officersförbundet och föreningen har under flera år kommunicerat en oro över att arbetsvillkoren för piloter försämrats.  De skriver i brevet att stridspiloternas tjänstledighetsansökningar för studier till hösten, något som Officerstidningen tidigare rapporterat om, bör ses som en ”klar indikation på att vågskålen nu har tippat över”.

De skriver också att ansökningarna om tjänstledighet till största del beror på det förändrade pensionsavtalet. ”Att villkor sägs upp över en natt och man i stället förutsätts jobba mer än ett decennium till gör att de flesta unga påbörjar sin nästa karriär redan nu”.

Styrelsen poängterar att de har haft en god dialog med flygvapenchefen. Men, skriver de, ”vi har också konstaterat att det som nu behöver göras inte ryms i de mandat försvarsgrenen har. Förhoppningen är att man kan se över villkoren på en nivå där man har den handlingsfrihet som krävs för att vi inte ska drabbas av ett kompetenstapp av en magnitud vi inte tidigare varit med om.”

» Förhoppningen är att man kan se över villkoren (...) för att vi inte ska drabbas av ett kompetenstapp av en magnitud vi inte tidigare varit med om.” «

Föreningen har hittills inte fått någon respons från ÖB Micael Bydén på brevet. 

– Det känns tråkigt att vi inte har fått någon som helst reaktion från överbefälhavaren. För oss är det här ett sätt att ta ansvar för en fråga som kan leda till stora problem och påverka flygvapnets operativa förmåga under lång tid, säger Per-Martin Sternevi, ordförande för FPI, och fortsätter:

– Vi förstår att han har mycket att göra men det här en fråga som borde ligga högt upp på dagordningen eftersom många av de beslut som krävs inte kan fattas flygvapenchefen utan behöver hanteras högre i organisationen.

Liknande läsning:

Officerstidningen har sökt överbefälhavare Micael Bydén för en kommentar. Försvarsmaktens kommunikationsavdelning, LEDS KOMM, hänvisar frågor om ärendet till flygstaben. Flygstaben skriver i en kommentar att de inte kan svara på varför ÖB inte har återkopplat till FPI.

Officersförbundets ordförande Lars Fresker menar att det vore på sin plats med någon slags respons. 

– ÖB får säkerligen stora mängder brev och har samtidigt begränsat med tid. Men givet att det här kommer från den egna personalen är det extra viktigt, tycker jag, med någon form av signal – från honom själv eller från någon annan i organisationen – att han läst och tagit del av innehållet. Det tycker jag hänger ihop med gott ledarskap, säger Lars Fresker. 

När Officerstidningen kontaktar LEDS KOMM igen och frågar varför ÖB inte har svarat på brevet skriver de i en kommentar: ”Det är inte överbefälhavaren som bereder denna typ av villkorsfrågor. Ärendets beredning leds inom Försvarsmakten av Flygvapenchefen.”

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Tystnadskultur är ingenting som gynnar vare sig arbetsmiljön eller den skarpa verksamhet som bedrivs inom myndigheten. Det säger Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör i Försvarsmakten. Nu utvecklas ett analysverktyg som ska kunna användas för att upptäcka den sortens problem ute på förbanden.

    Linda Sundgren
    Tystnadskultur

    Foto: Björn Öberg

    Den här artikeln är en del av en serie artiklar om tystnadskultur i Försvarsmakten.

    Hälften av Försvarsmaktens anställda har någon gång upplevt tystnadskultur under sin tjänstgöring. Det visar en forskningsrapport från Försvarshögskolan. Att åtgärda problemen kan vara både svårt och tids­­krävande, men nu pågår ett arbete vid Försvarsstabens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka den här typen av destruktivt ledarskap ute på förbanden.

    Den forskning som bedrivs vid Försvarshögskolan och som visar att hälften av de anställda i Försvarsmakten någon gång upplevt tystnadskultur, har överste Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning, inte tagit del av. Han säger att han inte uppfattar problemen som så stora som forskningen visar.

    – Det är otroligt tråkigt att höra de här siffrorna, men vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind (Försvarsmaktens medarbetarundersökning red anm) som är vårt känselspröt ut mot organisationen, säger Jonas Karlsson.

    I den senaste publicerade FM Vind-undersökningen som genomfördes 2024, fick påståendet ”På vårt förband kan jag utan rädsla för att drabbas av negativa konsekvenser öppet berätta om felaktigheter och missförhållanden jag upplever”, 69 av 100 poäng.

    – Oavsett utbredning är tystnadskultur absolut ingenting som Försvarsmakten vill ha. Det kan påverka både arbetsmiljö och den skarpa verksamhet som vi bedriver och vi kan inte lösa våra uppgifter om vi är destruktiva, säger Jonas Karlsson.

    Vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind …

    Att det finns medarbetare som vittnar om att de efter att ha framfört kritik drabbats av repressalier i form av exempelvis förflyttning på oklara grunder eller utfrysning, är något som Jonas Karlsson menar inte hör hemma i myndigheten.

     – Sådant ska vi som medarbetare i Försvarsmakten inte behöva acceptera. Vi vill inte ha en organisation där den som för fram sin åsikt sätts på standby. Hela vår värdegrund bygger på öppenhet och att vi har en rak och ärlig kommunikation för att kunna omsätta vår verksamhet och uppdragstaktik i den skarpa verksamhet som vi bedriver, säger han.

    Jonas ­Karlsson

    Jonas Karlsson

    Ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning

    Forskning visar att det finns faktorer som ökar risken för att tystnadskultur ska uppstå, däribland tydliga hierarkier och chefer med stort inflytande över enskilda medarbetares yrkesmässiga framtid; parametrar som återfinns i Försvarsmakten. Jonas Karlsson framhåller dock att det finns mekanismer inbyggda i karriärsystemet som ska motverka att personal hamnar i beroendeställning till enskilda chefer.

    – En bedömning av en medarbetare ska inte bara göras av en chef. Går processen rätt till ska du ha en 360-gradersbedömning av den individ som är på väg till en skola eller vidare i karriären. Fungerar det minskar risken för jäv och tystnadskultur, säger Jonas Karlsson.

    Han menar att det förebyggande arbetet mot tystnadskultur handlar om att skapa tillit och trygghet och att ledningen och ledarskapets ansvar är centralt i detta. Eftersom chefer själva ofta är en del av problemet när en tystnadskultur uppstår, skulle han vilja att frågan lyftes redan under yrkesofficersutbildningarna.

    – Vi behöver starta rätt med första linjens chef som tar sitt första chefsansvar. De behöver ha en uppfattning om hur man bemöter medarbetare som kommer med kritik eller förslag på förändring. Jag ser också en möjlighet att omhänderta detta i introduktionsutbildningen vid förbanden, säger Jonas Karlsson.

    Nyligen startade ett arbete vid Försvarsmaktens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka signaler om tystnadskultur. Meningen är att förbanden själva ska kunna använda verktyget för att analysera svaren på de frågor i FM Vind-­enkäten som kan knytas till tystnadskultur. Fredrik Nordenmark är HR-strateg på HR-avdelningen och deltar i utvecklingen av det nya analysverktyget.

    Fredrik Nordenmark

    Fredrik Nordenmark

    HR-strateg

    – Modellen är tvådelad, där den ena delen talar om att här finns det inslag av tystnadskultur och den andra delen att det finns risk för tystnadskultur. Vi på HR-avdelningen kommer att kunna stämma av läget i hela Försvarsmakten vartannat år medan försvarsgrenarna också har möjlighet att fokusera mer på de här frågorna i de pulsmätningar som kommer däremellan. 

    Enligt Fredrik Nordenmark kommer samtliga organisationsenheter och försvarsgrenar att erbjudas utbildning i analysverktyget, innan utrullningen av nästa FM Vind-enkät i höst.

    Ur arkivet: