Senast publicerat
Senast publicerat:

Ändrade prövningsregler för personer med diagnos

Personer med adhd och andra neuropsykiatriska diagnoser ska inte längre automatiskt uteslutas från möjligheten att pröva sin lämplighet till militärtjänstgöring. Ändringen sker efter att Diskrimineringsombudsmannen, DO, i ett tillsynsbeslut kommit fram till att Försvarsmakten och Plikt- och prövningsverket har överträtt diskrimineringsförbudet.

Josefine Owetz
Emil Malmborg
Personer med neuropsykiatriska diagnoser kommer inte längre automatiskt att uteslutas från möjligheten att pröva sin lämplighet till värnplikt.

I juli kom beslutet att personer med adhd, autism och andra neuropsykiatriska diagnoser inte längre automatiskt ska vara diskvalificerade för att prövas för sin lämplighet att göra militärtjänst. I stället ska varje fall prövas individuellt. Ändringen kommer efter att Diskrimineringsombudsmannen, DO, gjort en tillsyn mot Försvarsmakten och Plikt- och prövningsverket. DO kom fram till att det rörde sig om diskriminering genom den automatiska uteslutningen.  I det webbformulär som använts som lämplighetsprövning av de som ska kallas till mönstring för värnplikt eller frivillig militärtjänstgöring har det funnits frågor om personen någon gång diagnostiserats med autism eller adhd. De som svarat ja har inte gått vidare i antagningsprocessen. 

– Eftersom det inte kan uteslutas att personer med dessa diagnoser har den förmåga som krävs för att göra militär tjänstgöring anser DO att det strider mot diskrimineringslagen med en automatisk uteslutning av dessa personer – även om det senare i prövningen skulle visa sig att de ändå inte uppnår ställda krav för tjänstgöring, säger diskrimineringsombudsman Lars Arrhenius i ett pressmeddelande.

» Det kan inte uteslutas att personer med dessa diagnoser har den förmåga som krävs för att göra militär tjänstgöring. «

För att möjliggöra en individuell bedömning har Försvarsmakten nu beslutat att ta bort den automatiska uteslutningen som sker då en individ anger att denne har en adhd- eller autismdiagnos. Under förutsättning att övriga delar av testet är godkänt kommer dessa individer att kunna gå vidare och boka tid för en prövning. 

”Vid prövningen genomförs därefter en individuell bedömning av personens möjligheter att genomföra en grundutbildning med värnplikt inom ramen för antagningsprocessen”, skriver Försvarsmaktens personaldirektör Klas Eksell i beslutet om förändringen i rekryttestet.   

Parallellt med förändringarna kommer också en särskild översyn av Försvarsmaktens medicinska bedömningsgrunder med fokus på adhd och autism att genomföras skyndsamt, skriver Försvarsmakten vidare. 

Försvarsmakten har under DO:s utredning förklarat att det finns en ökad risk för personer med diagnoserna adhd eller autism att inte klara militärtjänst, men att det inte kan uteslutas att det finns personer med diagnoserna som har förmåga att göra det

Även Polismyndigheten har beslutat om att ändra antagningsreglerna till polisutbildningen. Personer med diagnos ska inte längre per automatik gallras bort, utan ges möjlighet till prövning med en individuell bedömning. 

Liknande läsning:
Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarsmakten stärker sin förmåga inom långräckviddig precisionsbekämpning genom anskaffning av det amerikanska raketartillerisystemet Himars. Första leveransen väntas ske under 2027.

    Linda Sundgren
    Himars
    Oscar Elardt, FMV, Finlands försvarsminister Antti Häkkänen, Sveriges försvarsminister Pål Jonson och Johan Pekkari, arméchef.

    Foto: August Järpemo/Försvarsmakten

    I september kom beskedet att regeringen ger Försvarsmakten i uppdrag att anskaffa det amerikanska raketartillerisystemet Himars (High Mobility Artillery Rocket System – M142). Det ska stärka Försvarsmaktens möjlighet att verka över stora ytor och på större avstånd jämfört med dagens system. Chefen för armén, generalmajor Johan Pekkari, välkomnar regeringens beslut:

    – Att vi nu anskaffar Himars och får långräckviddig precisionsbekämpningsförmåga på marken är viktigt – inte bara för armén utan för Försvarsmakten som helhet och för våra allierade, säger han i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

    Himars är ett välbeprövat amerikanskt hjulburet raket- och robotsystem som används i både USA och i flera andra Natoländer. Systemets förmåga och effekt bestäms till stor del av vilken robot eller raket det laddas med, men med den ammunition som finns idag är räckvidden mellan 80 och 300 kilometer, enligt uppgift på Försvarsmaktens webbplats. Systemet monteras på ett 6×6-lastbilschassi och har en besättning på 3 personer.

    – Systemet kommer organiseras som ett raketartilleriförband i den division som upprättats i enlighet med försvarsbeslut 24. Det ger divisionen förmåga att påverka motståndaren på det taktiska djupet bortom motståndarens främre linjer, säger Johan Pekkari i artikeln på Försvarsmaktens webbplats.

    Himars är ett av de mest relevanta och moderna systemen för precisionsbekämpning på marken, framförallt eftersom det kombinerar lång räckvidd, hög precision, stor rörlighet och relativt liten logistisk belastning.

    Himars-systemet produceras av den amerikanska leverantören Lockheed Martin. Första leveranserna kommer att ske under 2027. Kostnaden för anskaffningen är runt sju miljarder kronor och finansieras genom Försvarsmaktens ordinarie investeringsplan.

    – Himars är ett av de mest relevanta och moderna systemen för precisionsbekämpning på marken, framförallt eftersom det kombinerar lång räckvidd, hög precision, stor rörlighet och relativt liten logistisk belastning, säger Oscar Elardt, avdelningschef armé systemledning på Försvarets materielverk i ett uttalande på myndighetens webbplats.

    Himars

    Foto: FMV

    Ur arkivet: