Senast publicerat
Senast publicerat:

Flytten till Gao frigör viktiga resurser

Med hänvisning till oroligheterna i Mali vill regeringen behålla det svenska styrkebidraget i landet under nästa år. Samtidigt förbereds en flytt av svenska Camp Nobel, från Timbuktu i sektor väst till Gao i sektor öst.

Redaktionen
Johan Lundahl/Försvarsmakten
I Gao kommer den svenska kontingenten att dela camp med det tyska bidraget till Minusma.

Enligt den proposition som regeringen överlämnade till riksdagen den 10 oktober vill man att Sverige ska fortsätta bidra till den FN-ledda insatsen Minusma även under nästa år. Samtidigt har beslut fattats om att flytta det svenska styrkebidraget, från Timbuktu i FN:s sektor väst till Gao som är huvud-ort i FN:s sektor öst. Omgrupperingen görs delvis för att spara pengar. Svenska Försvarsmakten har själv stått för driften av Camp Nobel som är inhyst i FN:s supercamp i Timbuktu vilket lett till omfattande utgifter. I Gao kommer den svenska campen att drivas i samarbete med det tyska styrkebidraget vilket man hoppas ska leda till flera kostnadsbesparingar. Men flytten görs också därför att Försvarsmakten vill frigöra de efterfrågade ISR-resurser (intelligence surveillance and reconnaissance) som i dag är bundna till insatsen Minusma.

– Vi har haft ett synnerligen högkvalificerat styrkebidrag under fem års tid i Mali, säger Markus Höök på Ledningsstaben. Men det förändrade omvärldsläget har gjort att efterfrågan på ISR-förmågor ökat även på hemmaplan och vi behöver få tillgång till dem. Framledes kommer den svenska kontingenten i Gao att bestå av ett lätt motoriserat skyttekompani förstärkt med ett antal extra funktioner och förmågor i syfte att skapa en uppgiftsanpassad manöverenhet.

Avvecklingen av Camp Nobel inleds i december. I början av nästa år påbörjas etableringen inne på tyska Camp Castor i Gao, cirka 60 mil bilvägen från Timbuktu. Svenska styrkan övertar då den yta och infrastruktur som holländarna, som lämnat Minusma, tidigare nyttjade.

– Den tyska campen i Gao rymmer cirka 1 200 individer och ligger vägg i vägg med FN:s supercamp. Camp Castor har en egen säkerhetsorganisation, vaktstyrka och inpassering. Det kommer att finnas en tillträdesbegränsning på den svenska campen och det innebär att vilken nation som helst inte kan röra sig fritt där inne. Den svenska campen kommer att få en egen särprägel och egen benämning, men vad den ska heta är inte klart ännu, säger Markus Höök.

Det svenska styrkebidraget i Gao ska under normala omständigheter uppgå till 220 individer, en minskning med cirka 130 individer jämfört med dagens antal. Vid behov ska dock styrkan tillfälligt kunna utökas till 470 individer.

– Det handlar framför allt om att tillgodose det behov som uppstår vid kontingentsrotationerna mellan förbandsbidragen. Men det är även till för att hantera oväntad händelseutveckling vilket kan innebära förstärkningar av truppbidraget, säger Markus Höök.

Hotbilden i Gao är, enligt Markus Höök, något mer komplex än den i Timbuktu med fler stridande grupperingar och större risk för attacker. 

Liknande läsning:

– Att hotbilden i sektor öst och Gao är annorlunda jämfört med den i Timbukturegionen beror främst på att antalet fraktioner och parter är fler och tätare samt på de nordsydgående smuggelrutterna som löper genom området kring Gao. Men det svenska styrkebidraget kommer att vara väl rustat för att verka i den här miljön.

» Vi har haft ett synnerligen högkvalificerat styrkebidrag under fem års tid i Mali. «

Enligt regeringens proposition om det fortsatta svenska bidraget till Minusma ska styrkan kunna användas inom FN:s hela insatsområde vilket, utöver Gao, också omfattar Kidal i sektor nord och Timbuktu i sektor väst. Den svenska kontingent som nu är på plats i landet, Mali 10, blir den sista ISR-enheten. I november blir den avlöst av Mali 11 som utgör avvecklingsstyrka. Avvecklingsstyrkan kommer att ombesörja nedmonteringen av den befintliga campen. En stor del av materielen ska fraktas till Gao medan annat skickas hem till Sverige. Viss materiel kommer att avyttras till FN på plats i Mali. Under senvåren 2020 räknar man med att flytten är genomförd och att enhetsstyrkan Mali 12 ska komma på plats och börja lösa uppgifter. Först under nästa höst räknar man med att det svenska styrkebidraget är fullt operativt igen.

– Den relativt långa omställningstiden beror på de svåra logistiska förhållanden som råder i Mali med bitvis nästintill obefintlig infrastruktur. Att montera ner Camp Nobel och packa in materielen i containrar går ganska fort, det som tar tid är att flytta den därifrån, säger Markus Höök.

Inne på FN:s supercamp i Gao finns ett flertal nationer representerade däribland El Salvador, Kina, Senegal, Egypten och Burkina Faso. Även Storbritannien planerar att gruppera sitt kommande styrkebidrag i Minusma till Gao. I januari 2019 uppgick den militära personalen i Minusma till 11 632 individer och antalet poliser var 1 767. Övriga civilanställda uppgick till cirka 1 400. Enligt regeringens förslag kommer kostnaden för den svenska Malistyrkan 2020 att uppgå till högst 800 miljoner kronor.

FAKTA

FN:s dåliga ekonomi  
FN har fått stora ekonomiska bekymmer genom att vissa medlemsländer inte kommer in med sina bidrag i tid. I ett mejl till Officerstidningen uppger utrikesdepartementet att FN:s likviditetsproblem kan komma att påverka FN:s fredsbevarande insatser, inklusive den i Mali. Enligt UD är sena bidrag ett återkommande problem för FN, men nu är situationen mer akut med budgetproblem tidigare under året och att fler medlemsstater inte betalar i tid. Vid senaste mandatförlängningen av i juni 2019 förblev FN:s resurser till Minusma oförändrade. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarsmaktens dykverksamhet tillförs uppgraderade dyksystem och nya tryckkammare är på väg. Samtidigt blir bristen på kvalificerad personal alltmer akut enligt dykeriledningen. Nu utreds behovet av utbildning inom dyk och en rapport väntas bli klar till sommaren 2027.

    Linda Sundgren
    Dykverksamhet
    En specialistofficersutbildning inom dyk är nödvändig för både kompetensförsörjning och utveckling. Det säger företrädare för Försvarsmaktens dykverksamhet.

    Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

    Problemet med åldrande dykmateriel som riskerar att leda till dykstopp är till stora delar omhändertaget. Dykeriet har fått mer pengar och nya dyksystem, annan undervattensmateriel och nya tryckkammare har beställts eller är under upphandling. Johan Brynger är teknisk systemledare dyk i Försvarsmakten:

    – Dykeriet har aldrig haft en sådan ekonomi som vi har idag. Nu står vi på tröskeln till att få ut den senaste versionen av röjdykarsystemet OMD 10, och även lättdyksystemet kommer i en ny version. Nya tryckkammare är beställda och i början av 2027 ska förbanden få nya kompressorer. Listan på kommande materiel är jättelång, säger han.

    Johan Brynger

    Johan Brynger

    Teknisk systemledare dyk

    Utöver ersättare för system på väg att falla för åldersstrecket anskaffas också ny utrustning för att möta de specifika behov som finns i Försvarsmakten kopplat till dyk. Däribland ett hjälmdyksystem som används för att utföra tyngre arbeten i vattnet.

    – Hjälmdyksystem används för att kunna stå på botten och på ett säkert sätt utföra arbeten som svetsning, skärning och sånt som kräver viss precision under en längre tid. Man kan inte simma omkring samtidigt som man gör de här grejerna, säger fanjunkare Michael Elsberg, Försvarsmaktens dyksäkerhetsofficer.

    Hjälmdyksystemet har varit under modifiering under några år och därför har tillgången varit begränsad. Men som Natoallierad har systemet blivit väldigt efterfrågat igen och nu gör vi ett återtag.

    Hjälmdyksystem har funnits sedan tidigare i Försvarsmakten, men efterfrågan på denna förmåga har ökat under senare år.

    – Hjälmdyksystemet har varit under modifiering under några år och därför har tillgången varit begränsad. Men som Natoallierad har systemet blivit väldigt efterfrågat igen och nu gör vi ett återtag, säger fanjunkare Johan Widerberg, Försvarsmaktens dykeriöverledare.

    Johan Widerberg

    Johan Widerberg

    Försvarsmaktens dykeriöverledare

    Flera av de materielsystem som har eller ska beställas är planerade att införas på förband 2027 till 2030. Det kommer att dröja längre innan all grupputrustning har levererats till Försvarsmakten. Grupputrustning omfattar utrustning som inte är personlig och som dykaren behöver för att lösa uppgiften i vattnet, som exempelvis bärgningsutrustning (lyftsäckar), undervattensverktyg och sökmateriel.

    – Den trånga sektorn nu är inte ekonomin utan att vi som sitter på försvarsmaktssidan inte räcker till. FMV har tjugo personer och vi är fyra som ska hantera detta. Där krigar vi i efterhand, säger Johan Brynger.

    Att leveranser av materiel dröjer bidrar till att dra ner utvecklingstakten inom dykeriet. Bland annat inväntar man ett nytt röjdykarsystem som ska göra det möjligt att gå från dykdjup på dagens 45 meter ner till 60 meter. Materielbristen påverkar också säkerheten där förbanden ibland kringgår regelverket för att kompensera för avsaknaden av godkänd materiel.

    – Man ska använda godkända grejer, men när man inte får det görs ibland egna lösningar som är betydligt sämre och det ska vi inte hålla på med. Man vill göra dyk och då löser man uppgiften utan att riktigt förstå konsekvenserna av det, säger fanjunkare Joakim Andersson, tidigare Försvarsmaktens dykeriöverledare och numera delaktig i ombyggnationen av HMS Styrsö till röjdykarfartyg.

    Hans efterträdare, Johan Widerberg, håller med.

    – Det är en uppmaning vi vill skicka med: Gör inga egna lösningar. Använd bara godkänd materiel. Ibland är det bättre att låta verksamheten stå än att fortsätta lösa den med fel grejer, säger han.

    Vi lider idag av att den utbildningen inte är på plats än, exempelvis genom en bristande återväxt för de centrala befattningarna.

    Bristen på erfaren dykpersonal börjar bli alltmer besvärlig, enligt Johan Widerberg och hans chefskollegor. Dykverksamheten är en försvarsmaktsgemensam resurs som ska förse hela organisationen med kvalificerad personal, men efterfrågan överstiger tillgången.

    – Behovet av dykare i Försvarsmakten är stort, framför allt inom armén, och vi har vakanser på viktiga poster. På utbildningssidan saknar vi folk, alltså till den grundläggande utbildningen. Sedan är det på den nivå som vi befinner oss som det blir problem när vi inte räcker till för att stödja FMV och försvarsgrenarna i materielprocessen, säger Johan Widerberg.

    Han berättar att det efter dykstoppet 2018 genomfördes en rapport som bland annat visade att det fanns ett behov av en specialistofficersutbildning mot dyk. Någon sådan utbildning har dock inte införts.

    – Vi lider idag av att den utbildningen inte är på plats än, exempelvis genom en bristande återväxt för de centrala befattningarna. Djupa kunskaper inom dykeriet och dess regelverk skapar förståelse för hur dykmateriel anskaffas, används och underhålls med mera, säger Johan Widerberg.

    Dykversamheten

    Med den nya materiel som införs ska Försvarsmaktens dykverksamhet kunna återta förlorade förmågor.

    Foto: Försvarsmakten

    Erik Öhrn

    Erik Öhrn

    Chef för Sjöstridsskolan

    Men enligt chefen för Sjöstridsskolan, kommendör Erik Öhrn, är en specialistofficersutbildning inom dyk inte aktuell.

    – Dyk är en viktig kompetens för marinen. En beredning om SOU dyk som genomfördes 2025 visar att antalet instegsbefattningar är för få för att motivera en särskild specialistofficersutbildning. Vi måste utgå från vilka kompetenser och befattningar marinen behöver och hur vi bäst säkerställer dem över tid, säger han.

    Hur befälsförsörjningen inom dykverksamheten ska lösas ses nu över.

    – Inom marinen behöver vi många förmågor för att hantera både nya och befintliga system. Därför ser vi över våra utbildningsbehov inom ramen för marinens översyn av försvarsmaktsbefälssystemet. Den omfattar även dyk och ska vara klar till halvårsskiftet 2027, säger Erik Öhrn.

    Ur arkivet: