Senast publicerat
Senast publicerat:

Arbetsgrupp med fokus på att behålla personal

Personalläget på Göta ingenjörregemente, Ing 2, i Eksjö är ansträngt med 20 procentiga vakanser bland officerare – och många lämnar yrket i förtid. För att komma tillrätta med problemen med personalförsörjning startades förra året ett lokalt initiativ med fokus på att behålla personal.

Josefine Owetz
Tobias Andersson
"Ingenjörofficerare är attraktiva och efterfrågade på den civila arbetsmarknaden", säger Christer Reimertz.

Vi måste börja med att behålla den personal vi har. Rekrytering sköter sig själv om vi gör det på rätt sätt, men vi måste stoppa blödningen ut. Vi har under de senaste åren tappat mycket personal men ser nu förhoppningsvis en trend i att det vänder, säger regementsförvaltare Christer Reimertz.

Han ingår i en arbetsgrupp som startade i augusti 2018 och vars uppgift är att arbeta med frågor som handlar om hur förbandet kan bli bättre på att attrahera och behålla militär personal.  

Liknande läsning:

– Gruppen har fungerat som ett öra mot organisationen vad gäller frågan kring vad som får en att känna arbetstillfredsställelse och vad som gör att arbetsplatsen upplevs som attraktiv, säger Christer Reimertz. 

» Vi tappar personal till polisen, kommuner, länsstyrelser, bygg- och åkeriföretag.«

Arbetsgruppen har genomfört djupintervjuer med hälften av officerarna på ingenjörbataljonerna, likaså avgångssamtal med officerare som har slutat på förbandet. Gruppen har också gjort en analys av alla fritextsvar från Ing 2:s personal i Försvarsmaktens medarbetarundersökning, FM Vind, från 2018.  

– Vi har analyserat innehållet, identifierat problemområden och formulerat förslag på åtgärder baserat på det som har kommit fram i intervjuerna och i FM Vind-underlaget, säger Christer Reimertz. 

I problemkartläggningen finns områden som rör arbetsmiljö, lön och behov av en mer långsiktig karriärplanering. Efter sommaren presenterade gruppen sitt arbete för regementschefen Michael Ginér och rekommenderade också förslag på prioriterade åtgärder. 

– Regementschefen har i all väsentlighet fattat beslut om åtgärder som han har i sitt mandat, andra frågor ska han driva uppåt i organisationen och en del punkter på åtgärdslistan ska införas på sikt, säger Christer Reimertz.  

Förbandet har också infört en ny rutin för löneöversyn, som numera sker inför befattningsbyten. Det innebär att samtidigt som beslut om ny befattning fattas beslutas också om lön ska vara oförändrad eller ändras. Just frågan kring lön är något som har återkommit i arbetsgruppens arbete, och det har visat sig att det är av stor vikt att tydliggöra lönepolicyn så att varje medarbetare har kunskap om på vilka grunder lönen sätts och vad man kan göra för att påverka sin lön. 

–Motiven till att man byter jobb är ofta möjligheten till att få en högre lön. Ingenjörofficerare är attraktiva och efterfrågade på den civila arbetsmarknaden. Vi tappar personal till polisen, kommuner, länsstyrelser, bygg- och åkeriföretag, säger Christer Reimertz.

Nya rutiner för avgångssamtal med officerare och soldater som slutar har också implementerats, där orsakerna ska omhändertas på ett bättre sätt lokalt. 

I arbetsgruppen, vars arbete fortsätter även framöver, finns representanter från bland annat förbandsledningen, bataljonstaben och Officersförbundets lokala förening. Jonas Frohlund är ledamot i OF Eksjö: 

– Jag tycker att gruppen jobbar på ett väldigt bra sätt med frågor som rör hur vi ska behålla och rekrytera personal. Den har identifierat frågor och problem som vi har blundat för, trots att problemen har varit kända. Alla är överens om att Försvarsmakten ska växa, men vakansläget bland officerare gör att det är ett problem. Vi behöver hitta lösningar, säger Jonas Frohlund. 

Framöver ska arbetsgruppen genomföra ytterligare djupintervjuer, bland annat med officerare som Ing 2 har återrekryterat de senaste åren. 

FAKTA

Försvarsberedningen om ingenjörförmåga: 
I Försvarsberedningens rapport ”Värnkraft” betonas behovet av ingenjörresurser i Försvarsmakten. Bland de prioriterade förmågorna hör minbrytning, förbindelser, fördröjande fältarbeten samt reparationstjänst. Det föreslås därför att dagens två ingenjörbataljoner omorganiseras och bildar stommen i ett antal nya ingenjörförband. Den föreslagna krigsorganisationen har behov av två divisionsingenjörbataljoner och ett antal förbindelsekompanier, skriver beredningen.

Utöver dessa ingenjörförband föreslås att varje brigad organisatoriskt innehåller en ingenjörbataljon. För Gotland organiseras ett ingenjörkompani. Ingenjörförmågan ska också återtas i norra Sverige. För att säkerställa vinterförmåga anser beredningen vidare att vissa ingenjör-, lednings- och underhållsförband ska grundutbildas i Norrland.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Åtta värnpliktiga från Tolkskolan vid Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum drabbades av köldskador under en övning i Arvidsjaur i februari. Enligt en yrkesofficer med god insyn i verksamheten kan skadorna kopplas till den tystnadskultur som granskningar har visat råder vid förbandet. ”Min största farhåga är att någon till slut får betala det yttersta priset”, säger officeren.

    Linda Sundgren
    Flera värnpliktiga från Tolkskolan fick köldskador under en övning i Arvidsjaur. Enligt de avvikelserapporter som upprättades vid förbandet efteråt, anpassades inte övningen till rådande väderlek. Bilden är från en övning vid Norrlands dragonregemente.

    Foto: Andreas Bardell/Aftonbladet/TT

    Under den gångna vintern har ett stort antal köldskador rapporterats i Försvarsmakten. Ett av de drabbade förbanden är Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum, FM undsäkC, där åtta värnpliktiga vid Tolkskolan ådrog sig köldskador under en övning i Arvidsjaur i februari.

    Övningen var en del av den grundläggande soldatutbildningen och pågick under tio dagar med bland annat skjutövningar och fältdygn. Det var mycket kallt med temperaturer som tidvis sjönk under 30 minusgrader. Enligt de avvikelserapporter om köldskador som upprättades vid förbandet efter övningen, anpassades inte övningen till rådande väderlek. Bland annat fick soldaterna efter den 13 timmar långa bussresan från Uppsala till Norrlands dragonregemente, K 4, i Arvidsjaur gå rakt ut från bussen och direkt inleda ett övningsmoment i 23 minusgrader, utan order om att förstärka klädseln. Först efter initiativ från en av de övriga deltagare uppmanades soldaterna att föra med sig värmejacka och pälsmössa. 

    En av dagarna hölls utbildningsmoment utomhus under elva timmar med bland annat skjutövningar. Enda möjligheten att värma sig var att tillfälligtvis sätta sig i ett fordon på tomgång i anslutning till platsen. Skadorna som de värnpliktiga ådrog sig omfattar köldskador på tår, fingrar och kinder. En yrkesofficer vid FM undsäkC med god insyn i Tolkskolans verksamhet berättar följande för Officerstidningen:

    – Jag fick veta att isvaksbadet ställdes in på grund av kylan, och det var ju klokt. Sedan fick jag uppgift om att utbildningspassen utomhus skulle ha kortats med hänsyn till temperaturen, men jag upplever inte att det blev så med tanke på vad soldaterna vittnade om och att de hade varit ute i 12 timmar i 32 minusgrader, säger yrkesofficeren som vill vara anonym.

    Jag upplever att förbättringsförslag möts med stark skepticism och fientlighet. Det är så det fungerar här.

    Enligt avvikelserapporterna har instruktörerna under övningen fattat flera beslut som bidrog till skadorna. Bland annat beordrades de värnpliktiga under ett knappt 12 timmar långt utomhusmoment i 32 minusgrader att inte använda tjocka vantar under den del av dagen där skjutövning pågick och vissa av vapnens metalldelar hade inte tejpats.

    De värnpliktiga beordrades också att bära fältmössa istället för pälsmössa i 21 minusgrader med motiveringen att pälsmössa inte ska bäras på garnisonsområdet, en order som saknade grund i regelverket. Yrkesofficeren vid FM undsäkC konstaterar att instruktörerna brast i omhändertagandet av de värnpliktiga, men säger samtidigt att instruktörerna inte hade fått de förutsättningar som krävdes för att lösa uppgiften på ett bra sätt.

    – Jag är övertygad om att instruktörerna gjorde så gott de kunde, men de var för oerfarna och hade inte fått den kunskap som behövdes för att lösa uppgifterna de var ordersatta att utföra. Den mer erfarna i övningsledningen på plats i Arvidsjaur hade inte tillräckliga resurser i form av tid för att planera övningen fullt ut och var uppbunden inomhus en stor del av tiden med att planera nästa del av utbildningen.

    Yrkesofficeren menar att situationen orsakades av problemen högre upp i organisationen på förbandet.

    – Flera ur personalen har under lång tid påtalat problem i utbildningen, framför allt bristen på erfaret befäl och att det har en negativ påverkan på verksamheten. Något gehör har detta inte fått, säger yrkesofficeren och fortsätter. 

    – Jag upplever att förbättringsförslag möts med stark skepticism och fientlighet. Det är så det fungerar här. Den som lyfter problem blir utmålad som den som är problemet.

    Att förbandet har bekymmer med tystnadskultur där den som påtalar brister riskerar att drabbas av repressalier, har påtalats upprepade gånger. Senast i samband med en inspektion av Säkerhetsinspektionen i oktober förra året, något Officerstidningen rapporterat om. Yrkesofficeren som uttalar sig i den här artikeln var inte en av dem som intervjuades i reportaget om tystnadskultur i höstas, men menar att köldskadorna är en effekt av tystnadskulturen vid förbandet.

    – Nu har tystnadskulturen drabbat enskilda värnpliktiga. Man tar inte verksamheten på allvar och har inte tillräckligt med resurser, och min allra största farhåga är att någon till slut får betala det yttersta priset. Alltså att någon blir allvarligt skadad, invalidiserad eller dör, säger yrkesofficeren.

    Officerstidningen har sökt Tolkskolan och FM undsäkC för en intervju. I ett sms till Officerstidningen meddelar Sofia Norin, kommunikationschef vid FM undsäkC, att de tagit del av avvikelserapporterna och att det nu pågår ett internt arbete där förbandet ”noggrant går igenom det som har rapporterats för att få en tydlig och korrekt bild av situationen”. I nuläget vill förbandet därför inte kommentera ärendet ytterligare.

    Artikeln har uppdaterats med ett tillägg om förstärkning av klädsel och justering av antal timmar för ett av utbildningsmomenten. 

    Ur arkivet: