Senast publicerat
Senast publicerat:

Tuff återuppstart för svenska truppbidraget i Somalia

Attack mot campen och begränsningar till följd av covid-19. Uppdraget har varit utmanande för de svenskar som i höstas roterade ner för att återuppta EUTM Somalias arbete – efter att pandemin tvingat fram en nedstängning av insatsen.

Maria Widehed
Försvarsmakten
För de svenskar som i september roterade ner som del av EUTM (European Union Training Mission) i Somalia har uppdraget i första hand varit att åter få igång träningsverksamheten som under flera månader pausats pågrund av covid-19.

– I dag kör vi all verksamhet fullt ut, men det har tagit ett antal månader, säger överste Ulf Dahlqvist, ställföreträdande förbandschef för EUTM Somalia. I höstas roterade han ner tillsammans med åtta andra svenskar. Deras uppdrag har i första hand varit att åter få igång träningsverksamheten som under flera månader legat nere på grund av covid-19.

EUTM Somalia är en träningsinsats som ska stärka Somali National Armed Forces, SNAF, så att de på sikt själva kan ta över ansvaret för säkerheten i landet. Fram till 2023 har Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband, Fmtis, huvudansvaret för att, med stöd av Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum och Ledningsregementet, bemanna och utbilda den svenska kontingenten.

Liknande läsning:

EUTM startade sin träningsverksamhet för den somaliska försvarsmakten 2010. Den utvecklades sedan till att omfatta även rådgivning och mentorskap. Verksamheten bedrivs främst i Somalias huvudstad Mogadishu och styrkan är grupperad på den internationella campen där. Förbandet består av 180 personer från åtta länder. Det är en utmanande miljö som de jobbar i; med höga temperaturer, tropiska sjukdomar och risk för attacker.

– Våren innan vi kom ner sköt man med granatkastare in på campen där vi bor. Vi har förstärkt skyddet mot eldgivning och det har varit lugnt fram till nyligen då man i samband med en demonstration mot valet sköt med raketgevär mot flygplatsen.

Trots det är det coronapandemin som har påverkat kontingenten som mest.

– Verksamheten har blivit väldigt begränsad. Personalen har behövt sitta isolerad och har fått hemresor inställda. När vi väl skickar folk på leave innebär det karantän och ett långt avbrott från verksamheten, säger Dahlqvist.

Under  2020 har EUTM genomfört flera specialanpassade kurser, bland annat pluton- och kompanichefskurser och kurser kopplade mot organisation och ledning. Man har även genomfört civil-militärt samarbete till stöd för utsatta delar av lokalbefolkningen.

– Nu under våren tittar vi mycket på reparationskapacitet. SNAF har fått en stor donation av fordon och vi ska utbilda i att underhålla dem. Vi hoppas att vi lyckas sy ihop all verksamhet och lämna goda förutsättningar till nästa gäng, trots alla utmaningar med pandemin.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    "Jag anser att utbildningen kräver en repetitionsutbildning inom strid i samband med inryck på skolan, i syfte att fylla i luckor i kadetternas tidigare utbildning", skriver insändarskribenten.

    Foto: Niklas Englund/Försvarsmakten.

    Efter att precis ha avslutat min värnplikt ryckte jag in på Officersprogrammet (OP) 2025 och visste inte riktigt vad jag kunde förvänta mig. Visserligen hade jag genomfört min värnplikt som logistikgruppchef, men trots det anser jag inte att jag var redo för de krav jag upplever utbildningen ställer på mig. En genomförd värnplikt var inte nog för att ge mig den kunskap jag behöver för att utvecklas optimalt på Officersprogrammet. Jag anser att utbildningen kräver en repetitionsutbildning inom strid i samband med inryck på skolan, i syfte att fylla i luckor i kadetternas tidigare utbildning.

    Fördelen med OP är kadetternas många tidigare erfarenheter. Detta innebär att man kan lära av varandra och knyta viktiga kontakter inom Försvarsmaktens många funktioner. Dock är detta även en nackdel när utbildningen är standardiserad och är starkt formad efter arméns stridande förband.

    Varje officer i Försvarsmakten måste kunna strida och leda strid, men för att uppnå detta krävs att kadetterna har en gemensam lägstanivå som är känd av befälslaget. En känd lägstanivå medför att utbildningen kan fokusera mer på att utveckla kadetternas ledarskap i strid, än att kadetterna skall behöva jaga i kapp sina kollegor som har mer stridsvana.

    Kadettbataljonen har enligt mig varit undermålig i att fånga upp de kadetter vars kunskap är bristande

    För många som tidigare har arbetat med någon av arméns funktioner, såsom underhåll, ledning eller fältarbete, är markstridsförmågan i min mening skrämmande låg. Detta inkluderar inte de andra vapengrenarna, vars genomsnittsförmåga troligtvis är ännu sämre. Eftersom väpnad strid i mångt och mycket är Försvarsmaktens huvuduppgift, krävs att kadetterna hanterar grunderna innan övrig utbildning kan staplas ovanpå.

    Kadettbataljonen har enligt mig varit undermålig i att fånga upp de kadetter vars kunskap är bristande, och det känns enligt mig som att bataljonen stoppar huvudet i sanden och ignorerar problemet. Trots detta uttrycker befälslaget ett missnöje över den låga utbildningsnivån. En kortare repetitionsutbildning på cirka en månad med fokus på att strida och leda strid, hade enligt mig löst många av de ovannämnda problemen.

    I samband med mitt inryck tilldelades Försvarsmakten blott två veckor att förbereda kadetterna för utbildningen samt att kontrollera kadetternas fysiska förutsättningar. Inrycksveckorna borde utan större förhinder för Försvarshögskolans planering kunna förlängas med ett par veckor. De kadetter som tidigare varit anställda som GSS/K kan eventuellt möta en sådan utbildning med skepsis, då den kan för den erfarne te sig överflödig.

    En repetitionsutbildning hade gett kadetterna en gemensam utbildningsnivå 

    Dock är en sådan utbildning vital för de som antingen varit civila och behöver skaka av sig rosten, eller haft en mestadels ickestridande funktionsbefattning under värnplikten. Detta hade möjliggjort att kadetterna med mindre erfarenhet inte behöver oroa sig för att deras tidigare erfarenheter är otillräckliga för att ta tillvara på utbildningen till fullo.

    Sammanfattningsvis anser jag att en repetitionsutbildning hade gett kadetterna en gemensam utbildningsnivå som gör det lättare för befälslaget att utgå från. Utbildningen hade även gett kadetterna lika villkor inför utbildningens krav inom markstrid och tagit bort kadetternas behov av att jaga i kapp sina kollegor.

    Slutligen hade en sådan repitionsutbildning möjliggjort att kadetterna inte behöver oroa sig för att otillräcklig kunskap inom en arméfärgad utbildning begränsar deras möjlighet till personlig ledarskapsutveckling.

    Kadett R

    Ur arkivet: