Senast publicerat
Senast publicerat:

Ny lag möjliggör operativt militärstöd från Finland

En ny lag ska göra det möjligt för regeringen att snabbt begära operativt militärt stöd från Finland. Det beslutade riksdagen den 8 september.

Redaktionen
TT
Finlands försvarsminister Antti Kaikkonen och försvarsminister Peter Hultqvist vid flygövningen Ruska den 5 oktober i år.

Det fördjupade försvarssamarbetet är tänkt att stärka Sveriges och Finlands nationella försvar och ländernas förmåga att agera militärt tillsammans.

Samarbetet omfattar planering av gemensamma operationer och förberedelser för att kunna använda civila och militära resurser i olika scenarier. Det kan handla om att hjälpa svenska Försvarsmakten med till exempel ett finskt örlogsfartyg som ombeds bistå med enklare uppgifter i svenskt farvatten. Men det kan också handla om mer omfattande stöd med stora mängder stridskrafter i syfte att möta ett väpnat angrepp mot Sverige, skriver Folk och försvar.

Utöver att Sverige ska kunna begära stöd ska lagen också underlätta för Finland att få snabb svensk militär hjälp för att hindra kränkningar av finländskt territorium.

– Det här blir en säkerhetspolitisk signal till vår nära omgivning, sa försvarsminister Peter Hultqvist (S) under riksdagsdebatten och tillade:

– Det här är en framflyttning av position som är rätt så rejäl, det är ett ställningstagande som har betydelse och det ingår i den tröskelbyggande strategin.

Lagändringarna börjar gälla 15 oktober 2020.

Liknande läsning:
Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Teknisk förmåga har blivit ett allt viktigare maktmedel när konkurrensen mellan USA, Kina och andra stormakter hårdnar. På uppdrag av Försvarsdepartementet har forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, undersökt hur EU agerar inom additiv tillverkning.

    Maria Widehed
    3D-tillverkning
    3D har varit en möjliggörare när 71:a bataljonen har installerat ny teknik i gamla fordon.

    Foto: Felix Sundbäck/FM

    Den här artikeln är en del av en serie artiklar om 3D-tillverkning i Försvarsmakten.

    När reservdelar inte längre går att beställa måste Försvarsmakten hitta andra vägar för att säkra sin försörjningsfrihet. 3D-tillverkning utvecklas nu från enskilda lösningar på förband till en bredare förmåga – från frontnära reservdelstillverkning till möjligheten att snabbt skala upp.

    Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har i flera år pekat på möjligheten med frontnära 3D-tillverkning.

    I en artikel från 2019 beskriver FOI ett exempel från insatsen i Mali. Nederländska förband upptäckte att deras fyrhjulingar behövde fästen för GPS-mottagare på styret. Några färdiga fästen fanns inte att tillgå. Förbandet tog istället fram en skiss som skickades hem till en nederländsk forskningsorganisation. Där gjordes en digital modell som skickades tillbaka till Mali, där fästet kunde skrivas ut på en relativt enkel 3D-skrivare. Hela processen tog några dagar.

    I FOI:s rapport ”Militärteknik 2045” beskrivs additiv tillverkning som en teknik som redan nått hög teknisk mognad för vissa komplexa komponenter. 

    Anders Schröder

    Anders Schröder

    Analytiker vid FOI:s avdelning för försvarsanalys

    För Anders Schröder, analytiker vid FOI:s avdelning för försvarsanalys, är tekniken intressant både som militär förmåga och ur industriellt perspektiv.

    – 3D-tillverkning är ett exempel som belyser trenden som varit de senaste tio åren, där teknologier med dubbla användningsområden blir allt viktigare och där de traditionella försvarsföretagen inte ensamma kan driva utvecklingen på samma sätt. Industripolitik, ekonomisk politik och försvarspolitik glider ihop allt mer, säger han och fortsätter:

    – För Försvarsmakten kan detta vara viktigt på mikronivå på slagfältet – men det handlar också om en möjlighet att stärka självförsörjningen inom europeisk industri.

    För Försvarsmakten kan detta vara viktigt på mikronivå på slagfältet – men det handlar också om en möjlighet att stärka självförsörjningen inom europeisk industri.

    Anders Schröder är en av författarna bakom en ny FOI-rapport som har granskat vilka konkreta åtgärder EU vidtar för att stärka sin position inom additiv tillverkning. Resultatet är tydligt: EU har framför allt fokuserat på att skydda det som redan finns.

    – Det vi kommer fram till är att EU är ganska duktiga på att skydda europeisk industri, men vi ser mindre aktivitet när det kommer till främjandeåtgärder och samverkan. Det finns en oro för att Europa kan hamna efter.

    Det defensiva arbetet handlar rent konkret bland annat om forskningsfinansiering, regler för utländska investeringar och uppköp samt arbete med tekniska standarder.

    EU har pekat ut additiv tillverkning som strategiskt viktig för unionens ekonomiska säkerhet. Någon EU-gemensam strategi finns dock inte, trots att unionen har tagit fram en sådan inom exempelvis AI-området. I USA och Storbritannien har man däremot tagit fram försvarsinriktade strategier för 3D-tillverkning. USA och Kina är ledande inom 3D-utvecklingen. Teknisk kompetens och kontroll över värdekedjor har blivit en del av staters maktmedel, konstaterar Schröder.

    – Krig är det ultimata verktyget. Men det finns många andra sätt att påverka, som genom kontroll över ny teknik.

    FOI:s slutsats är att EU behöver göra mer för att omsätta ambitionen om en stark teknisk position i faktisk förmåga.

    – Vi konstaterar att det här är ett område där det kanske är lite mer snack än verkstad, i alla fall när det gäller det proaktiva. Om man tycker att det här är viktigt behöver man också ta fler initiativ.

    Ur arkivet: