Senast publicerat
Senast publicerat:

”Säg människor istället för rader”

I skrift och tal beskrivs ofta Försvarsmaktens anställda som ”rader” när de bör omnämnas som människor, menar Patric Hjärtemyr.

Patric Hjärtmyr, 18:e bevakningsplutonen. Listförhandlare, ledamot i OF Amf P 18 Gotlands Regemente
Jimmy Croona/Försvarsmakten
Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I Försvarsmakten använder vi systemet Prio. För lönerapportering, friskanmälan, beställning av utrustning för kortlån, tjänsteresor, arbetstidsplanering och en massa andra uppgifter.

Det är helt naturligt att såväl utrustning som materiel och personal är listade i radform i ett sådant digitalt system. Det är överskådligt och lätt att sortera i den ordning jag vill se de data jag arbetar med. Dessutom är det ofta lätt att exportera till Excel – programmet som mer än något annat kommit att symbolisera indelningen i rader, kolumner och cellhantering.

Men när det gäller hantering av rader i samband med oss anställda blir jag upprörd. Alltför ofta under min anställningstid (jag blev anställd som GSS/K år 2012) har jag läst och hört uttrycket ”rader”, när man egentligen menar personal, människor.

Hur kan man låta en listmetod i ett systemstödprogram styra oss i så hög grad att vi till och med anpassar hur vi pratar med varandra, hur vi benämner våra anställda?

Jag har bläddrat i senaste årets utgåvor av Officerstidningen, och kan konstatera att många medlemmar, till och med vår förbundsordförande Lars Fresker, går i fällan och kallar oss rader. Säkert inte avsiktligt, mer som olycksfall i arbetet. Jag har tre snabba exempel:

”De runt 140 raderna är inte uppfyllda” – Officerstidningen nr 7 sidan 26.

Liknande läsning:

”Det är tomt på 50 av 250 rader” – Officerstidningen nr 6 sidan 3.

”Vi ska anställa 30 nya rader” – okänd, citat från P 18.

Det första jag kommer att tänka på är att personen i det andra citatet tappat bort några rader i sitt kollegieblock eller excelark. Nästa tanke är: skriv något i de tomma raderna då, så är de inte tomma.

Varför kallar man inte saker och ting för vad de faktiskt är – vakanser, lediga befattningar. Eller människor?

Försvarsmakten består av drygt 22.000 anställda plus Hemvärnet. Organisationen och vi tillsammans hävdar alltid att det är just på grund av vår personal som vi vinner, som lyckas så bra som vi gör. Men i skrift och tal beskrivs vi som rader.

Hur kan rader skapa ett vinnande lag?

Vi har låtit själva ordet ”rader” bli norm. Jag tror det ligger en fara i det. Vi devalverar oss själva som militärer. Vi är människor, inte rader.

Låt oss istället göra följande, låt raderna stanna i Prio eller Excel, kalla oss människor, anställda, befattningar, beroende på vilken situation som ska beskrivas.

”Jag har 100 lediga befattningar (sök!)”

”Vi har idag 50 lediga befattningar”

”Vi ska nu anställa 30 nya människor på olika befattningar”

Jag tycker det låter MYCKET mer positivt än de tidigare citaten. För om jag inte missminner mig, så säger vår överbefälhavare att just personalen är vår viktigaste resurs – inte raderna.

Första halvåret av 2026 har präglats av en rad beslut för marinen. Organisationen ska stöpas om, det strategiska samarbetet med Polen fördjupas ytterligare och fyra nya fregatter ska anskaffas. ”Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger”, säger marinchef Johan Norlén.

Josefine Owetz
Marinchef Johan Norlén
"De kommer att ge oss en uthållighet i operationer på ett sätt som vi inte haft sedan 80-talet, när jagarna gick i skroten", säger marinchef Johan Norlén om de kommande fregatterna.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Marinchef konteramiral Johan Norlén har slagit sig ner i en av mässarna ombord på HMS Carlskrona. Det är Almedalens fjärde dag och i likhet med Försvarsmaktens övriga representanter har han ett hektiskt program i Visby. Senare denna torsdag ska han bland annat delta i ett samtal tillsammans med arméchef Jonny Lindfors med temat ”Försvaret av alliansen från land och till sjöss”.

Hur är läget i marinen i juni 2026?

– Det är mycket bra. Vi är en organisation som har mycket att göra, med en fantastisk personal som sliter varje dag och gör en strålande insats. Samtidigt har vi en tydlig uppgift att lösa. Jag upplever en stor tillfredsställelse, även om jag vet att det är tufft på många håll, säger Johan Norlén.

Tempot i marinen är fortsatt högt, konstaterar han. Utöver att marinen ständigt löser sina nationella uppgifter, deltar fartyg och besättningar regelbundet i Natos verksamhet i Östersjön. Marinens operationscentral på Muskö har dagligen kontakt med CTF Baltic (Commander Task Force Baltic), den stab som leder Natos marina insatser och övningar i Östersjöregionen.

– Vi bidrar hela tiden till alliansen och har dagligen kontakt mellan våra respektive ledningscentraler. Vi har alltid fartyg ute som genomför operationer och verksamhet i olika beredskapsnivåer. Vi hade förra året, och till viss del även i år, flera fartyg som är avdelade till alliansen.

I slutet av maj fattade Johan Norlén beslut om inriktningen för marinens nya organisation och under hösten inleds införandet. Från den 1 januari 2029 ska marinen bestå av fem organisationsenheter i stället för dagens åtta. Dagens flottiljer och regementen upphör som egna organisationsenheter och bildar tillsammans tre nya marina baser.

Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss.

– Nu börjar egentligen arbetet. Vi går in i en längre införandeperiod som samordnas med ÖB:s förändringar av den centrala ledningen. Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss. Det handlar om att minska dubbelarbete och bygga en organisation som är mer förändringsbenägen och bättre anpassad till dagens verklighet. Väldigt enkelt uttryckt: vi ska göra rätt saker snarare än saker rätt.

Det senaste året har marinen också genomfört Operation Älvsnabben, ett arbete som ska ge bättre kontroll över marinens materiel.

– Det handlar om att få bättre ordning i registervården och öka vår förmåga att snabbare mobilisera om det skulle krävas. Även om vi såklart redan är ganska snabba ändå, i och med att vi har många stående förband.

Johan Norlén

"Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss. Det handlar om att minska dubbelarbete och bygga en organisation som är mer förändringsbenägen och bättre anpassad till dagens verklighet", säger Johan Norlén om marinens nya organisation.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

En annan stor händelse under våren var beslutet att Sverige går vidare med anskaffning av fyra fregatter från Frankrike. Fartygen, som tillverkas av det franska bolaget Naval Group, ska levereras från 2030. Johan Norlén beskriver materielprojektet som en milstolpe.

– Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger. Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt.

De nya fartygen ska ge Sverige en luftförsvarsförmåga som få europeiska länder förfogar över, men marinchefen betonar att fregatterna innebär betydligt mer än luftvärn.

– Vi bygger ett avancerat luftförsvarssystem som i dagsläget bara finns i Italien, Frankrike och Storbritannien, men fregatterna stärker dessutom vår ubåtsjaktförmåga. De kommer också att ge oss en uthållighet i operationer på ett sätt som vi inte haft sedan 80-talet, när jagarna gick i skroten.

Parallellt ska Visbykorvetterna moderniseras och utrustas med luftvärnsrobotsystem, de nya A 26-ubåtarna närmar sig leverans och utvecklingen av obemannade och autonoma system fortsätter.

– Vi behöver bygga en hybridmarin. Vi kommer att behöva både bemannade och obemannade system. Erfarenheterna från Ukraina och Röda havet visar att vi måste kunna hantera allt från drönare till ballistiska hot och samtidigt ha kontroll över det som händer under ytan.

Hur ser det ut med marinens personalförsörjning?

– Det går väldigt bra. Vi har fördubblat vår personalstyrka sedan 2022 i alla kategorier. Bara under förra året växte vi med 500 medarbetare. Omkring 60 procent av dem som gör värnplikten i marinen stannar kvar som anställda eller går vidare till officersutbildning.

Nästa steg handlar om att få fler att stanna kvar längre i organisationen och skapa tydliga karriärvägar, inte minst genom de möjligheter som Nato innebär, säger Johan Norlén och tar lyfter CTF Baltic som exempel. Staben ligger för närvarande i tyska Rostock, men ska flytta till Polen om något år. 2032 är planen att CTF Baltic ska ledas från Karlskrona.

– Det är ett enormt åtagande, men också en fantastisk möjlighet. CTF Baltic har en extremt viktig roll i Östersjöområdet. Att den placeras i Sverige kommer också att ge våra medarbetare möjlighet att tjänstgöra i Nato utan att lämna landet.

Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare.

Ett annat område som utökats under året är det strategiska samarbetet med Polen. Den 29 juni tecknade Polen avtal om att skaffa ubåt av typ A 26 från Saab, vilket fortsätter att fördjupa partnerskapet, konstaterar marinchefen.

– Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare. Ubåtsaffären är en liten del, vi samarbetar redan kring undervattensområdet, minröjning, ubåtsräddning och kustrobotsystem. Vårt samarbete kommer att utvecklas under många år framöver.

Som en del av överenskommelsen kommer Polen att hyra den svenska ubåten HMS Södermanland fram till dess att de nya ubåtarna levereras. Utbildning av polsk ubåtspersonal startar direkt efter sommaren och genomförs vid Första ubåtsflottiljen och Sjöstridsskolan i Karlskrona.

– Utbildningen börjar i höst och sedan kommer åtagandet att fortgå över tid i minst 10 år framåt. Vi kommer också att vara behjälpliga i utbildningar på A 26. Detta en stor möjlighet och kraftansträngning för de som är berörda.

Har du något medskick till marinens anställda?

– Jag är stolt och glad varje dag över marinens personals fantastiska insats. Jag vet att det har varit tungt och jag kan inte lova att det kommer bli en ljusning på den punkten i framtiden. Men jag önskar alla en fantastiskt trevlig sommar och välförtjänt ledighet. Jag hoppas att ni laddar batterierna och kommer tillbaka med ny kraft inför höstens uppgifter och uppdrag.

Ur arkivet: