Senast publicerat
Senast publicerat:

Vådaskott bakom flera hörselskador

Antalet bullerrelaterade hörselskador ökar kraftigt i i Försvarsmakten och omfattar samtliga personalkategorier. Den allmänt förhöjda skaderisken för kvinnor kvarstår, men den analys av bakomliggande orsaker som beslutades redan förra året har fortfarande inte genomförts.

Redaktionen
Bezav Mahmod/Försvarsmakten
Hörselskador har varit ett prioriterat skadeområde inom Försvarsmakten i flera år. Ändå har antalet inrapporterade hörselskador ökat de senaste åren. Personerna på bilden har inget med artikeln att göra.

Ett av de skadeområden som sticker ut i mängden i årets arbetsskaderapport från Försvarsmedicincentrum (Fömedc), är antalet anmälda bullerrelaterade hörselskador. Enligt rapporten har de ökat kraftigt, från ett knappt hundratal 2018 till cirka 160 året efter och runt 240 i fjol. Ökningen syns bland såväl yrkesofficerare som gruppbefäl, soldater och sjömän.  

– En delförklaring till ökningen 2020 kan härledas till ett fall med en vådaskjutning i hemvärnet. Den händelsen inträffade inomhus med en AK 4 och en skottskadades och 23 anmälde hörselskador, säger Björn Skoog vid Fömedc som upprättat arbetsskaderapporten. 

Men vådaskottet förklarar bara en del av uppgången i skadestatistiken. Vilka andra faktorer som kan ligga bakom ökningen är under utredning. 

– Jag håller på med en djupare analys av bullerskadorna och den ska bli klar i mitten av juni. Jag vill inte förekomma resultaten, men förmodligen beror en del av ökningen bland värnpliktiga på att fler gör grundutbildningen. Om det sedan också skett en relativ ökning av bullerrelaterade hörselskador återstår att se, säger Björn Skoog. 

Kvinnor i Försvarsmakten löper större risk att drabbas av arbetsskador än män, något som noterades redan i förra årets arbetsskaderapport. Efter arbetsskaderapporten 2020 beslutades om en djupare analys av orsaken bakom kvinnors förhöjda skaderisk, men den utredningen kommer inte att genomföras förrän i höst. Även en beslutad utredning om belastningsskador har blivit framflyttad. 

– De här utredningarna har inte kunnat genomföras enligt tidsplan på grund av hög arbetsbelastning och en vakant arbetsmiljöingenjörsbefattning, säger Björn Skoog. 

»  Egentligen skulle man behöva gå igenom varenda rapport för att säkerställa att de är rätt kodade. «

De problem med inrapporteringen av arbetsskador som uppstod 2016 i samband med att rapporteringen flyttades över från system Lisa till system Prio består. Fortfarande rapporteras färre arbetsskador i Försvarsmakten än till Försäkringskassan, även om gapet minskat, och felkodning av händelser är ett fortsatt bekymmer. 

Liknande läsning:

– När jag gör kvalitetskontroller av det som rapporteras in hittar jag stora mängder felkodade rapporter. Egentligen skulle man behöva gå igenom varenda rapport för att säkerställa att de är rätt kodade, men det finns det inte tid till, säger Björn Skoog. 

I höstas startade ett förbättringsarbete av rapporteringen av arbetsskador i Prio. Syftet är att öka inrapporteringen till systemet och förenkla kodningen. Arbetet ska vara slutfört innan jul. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Militära yrken har lägst antal sjukskrivningsdagar av alla yrkesgrupper i Sverige. Det visar en ny rapport från Skandia. Försvarsmakten välkomnar resultatet, men Officersförbundet menar att siffrorna behöver nyanseras – bland annat eftersom anställda tar ut kompensationsledighet eller semester i stället för att sjukskriva sig.

    Linda Sundgren
    "Man inte bör likställa registrerad sjukfrånvaro med den faktiska förekomsten av ohälsa", säger Martin Sachs, ombudsman på Officersförbundet, om antalet sjukskrivningsdagar för anställda i Försvarsmakten.

    Foto: Försvarsmakten

    Anställda i Försvarsmakten har i genomsnitt två sjukdagar per år, utöver de fjorton dagar som arbetsgivaren ersätter. Det är lägst sjukfrånvaro av samtliga yrkesgrupper som jämförs i Skandias rapport Sveriges sjukaste yrken 2026.

    Försvarsmakten framställs i rapporten som en föredömlig arbetsgivare som långsiktigt och systematiskt arbetar för en god arbetsmiljö. Träning på arbetstid, små arbetsgrupper, fokus på förebyggande insatser och möjlighet till återhämtning efter perioder med hög arbetsbelastning är sådant som lyfts fram i rapporten.

    – Vi är glada över att militärt arbete, som är huvuddelen av arbetet i Försvarsmakten, har lägst antal sjukskrivningar av alla yrkesgrupper i Sverige, säger flottiljamiral Jonas Hård af Segerstad, utbildningschef och ställföreträdande chef vid Försvarsstabens genomförandeenhet.

    Men kritiker menar att statistik över den registrerade sjukfrånvaron ger en något missvisande bild. I inlägg hos försvarsdebattören Taktisk och i kommentarsfält till Försvarsmaktens artikel om Skandias rapport på Försvarsmaktens intränat Emilia, påpekas att de verkliga sjuktalen kan döljas av att militär personal ofta använder kompensationsledighet eller semesterdagar för att undvika karensavdrag i samband med sjukskrivning. Även företrädare för Officersförbundet delar den uppfattningen.

    Vi får återkommande rapporter från våra medlemmar om att det är så det går till.

    – Vi får återkommande rapporter från våra medlemmar om att det är så det går till. Någon statistik som visar hur vanligt det är har vi inte, men det tyder på att man inte bör likställa registrerad sjukfrånvaro med den faktiska förekomsten av ohälsa, säger Martin Sachs, ombudsman i Officersförbundet med särskilt arbetsmiljöansvar.

    En annan bidragande orsak till de låga sjuktalen som ibland lyfts fram är att Försvarsmaktens personal över lag är yngre och mer vältränad jämfört med många andra yrkesgrupper. Inom internationell forskning kallas fenomenet ”the healthy soldier effect”, och är en följd av fysiska och mentala antagningskrav och att många militärer tränar mycket.

    För att få en mer rättvisande bild av hälsotillståndet hos anställda i Försvarsmakten, menar Martin Sachs att man bör se sjukfrånvaron tillsammans med andra mått på arbetsmiljön. Han hänvisar till Officersförbundets senaste medlemsundersökning som visar att många i organisationen är hårt belastade.

    – I vår undersökning uppger 80 procent att personalbristen har ökat deras arbetsbelastning och 74 procent menar att kompetensbrist påverkar verksamheten negativt. Endast 55 procent anser att arbetsmiljön är god och bara 39 procent upplever att arbetsgivaren värnar balansen mellan arbete och privatliv, säger Martin Sachs.

    Att ta ut semester istället för sjukdagar tror jag inte är vanligare i Försvarsmakten än på andra arbetsplatser.

    Jonas Hård af Segerstad håller med om att det positiva urval av individer med god hälsa som sker till Försvarsmakten, kan påverka statistiken. Däremot är han tveksam till resonemanget att myndighetens sjukskrivningar i rapporten skulle döljas av uttag av kompledighet eller semesterdagar i någon större utsträckning.

    – Statistiken bygger på sjukskrivningar som är 15 dagar eller längre och jag tror att det är få anställda som slänger in 15 komdagar eller mer för att täcka upp en sjukskrivning. Att ta ut semester istället för sjukdagar tror jag inte är vanligare i Försvarsmakten än på andra arbetsplatser, säger Jonas Hård af Segerstad.  

    Resultaten i rapporten tycker han är ett kvitto på att arbetsmiljön i Försvarsmakten är ganska bra.

    – Jag vet att många upplever att de har mycket att göra, men enligt rapporten leder det i alla fall inte till att folk blir sjuka, vilket vi är väldigt glada för. Man ska inte driva folk för hårt ändå, men att dagens situation inte leder till ohälsa tycker vi är bra, säger Jonas Hård af Segerstad. 

    Har du själv använt kompledighet eller semester istället för att sjukanmäla dig?

    – Nej, det har jag inte.

    Fakta

    Sjukdagar inom olika yrkesgrupper 2025

    Antal sjukdagar per år och anställd utöver de 14 dagar som arbetsgivaren betalar sjuklön.

    • Militär personal: 2,1
    • Chefsyrken: 4,7
    • Yrken med krav på högskolekompetens: 7
    • Yrken inom administration och kundtjänst: 9,8
    • Service-, omsorgs- och försäljningsyrken: 13,7

     

    Skandias statistik omfattar sjukskrivningar som varar längre än 14 dagar. Under de första 14 dagarna i en sjukperiod betalar arbetsgivaren sjuklön; från dag 15 kan den anställde få sjukpenning från Försäkringskassan. Kortare sjukfrånvaro ingår inte i statistiken.

    Källa: Skandias rapport Sveriges sjukaste yrken 2026

    Ur arkivet: