Ett av de skadeområden som sticker ut i mängden i årets arbetsskaderapport från Försvarsmedicincentrum (Fömedc), är antalet anmälda bullerrelaterade hörselskador. Enligt rapporten har de ökat kraftigt, från ett knappt hundratal 2018 till cirka 160 året efter och runt 240 i fjol. Ökningen syns bland såväl yrkesofficerare som gruppbefäl, soldater och sjömän.
– En delförklaring till ökningen 2020 kan härledas till ett fall med en vådaskjutning i hemvärnet. Den händelsen inträffade inomhus med en AK 4 och en skottskadades och 23 anmälde hörselskador, säger Björn Skoog vid Fömedc som upprättat arbetsskaderapporten.
Men vådaskottet förklarar bara en del av uppgången i skadestatistiken. Vilka andra faktorer som kan ligga bakom ökningen är under utredning.
– Jag håller på med en djupare analys av bullerskadorna och den ska bli klar i mitten av juni. Jag vill inte förekomma resultaten, men förmodligen beror en del av ökningen bland värnpliktiga på att fler gör grundutbildningen. Om det sedan också skett en relativ ökning av bullerrelaterade hörselskador återstår att se, säger Björn Skoog.
Kvinnor i Försvarsmakten löper större risk att drabbas av arbetsskador än män, något som noterades redan i förra årets arbetsskaderapport. Efter arbetsskaderapporten 2020 beslutades om en djupare analys av orsaken bakom kvinnors förhöjda skaderisk, men den utredningen kommer inte att genomföras förrän i höst. Även en beslutad utredning om belastningsskador har blivit framflyttad.
– De här utredningarna har inte kunnat genomföras enligt tidsplan på grund av hög arbetsbelastning och en vakant arbetsmiljöingenjörsbefattning, säger Björn Skoog.
» Egentligen skulle man behöva gå igenom varenda rapport för att säkerställa att de är rätt kodade. «
De problem med inrapporteringen av arbetsskador som uppstod 2016 i samband med att rapporteringen flyttades över från system Lisa till system Prio består. Fortfarande rapporteras färre arbetsskador i Försvarsmakten än till Försäkringskassan, även om gapet minskat, och felkodning av händelser är ett fortsatt bekymmer.
– När jag gör kvalitetskontroller av det som rapporteras in hittar jag stora mängder felkodade rapporter. Egentligen skulle man behöva gå igenom varenda rapport för att säkerställa att de är rätt kodade, men det finns det inte tid till, säger Björn Skoog.
I höstas startade ett förbättringsarbete av rapporteringen av arbetsskador i Prio. Syftet är att öka inrapporteringen till systemet och förenkla kodningen. Arbetet ska vara slutfört innan jul.