Våren 2022 genomfördes en studie där samtliga veteraner som genomfört insats i utlandet fick svara på en enkät från Kantar Public om sin utlandstjänstgöring. Studien var en del i kunskapsinhämtningen inför beslutet om veteranstrategin som regeringen införde 2023, och 20.009 av de drygt 50.000 som fick enkäten valde att delta. Nu har forskare vid Mälardalens universitet gjort en sammanställning av de över 15 000 fritextsvar som lämnades i enkäten, utöver de sedan tidigare redovisade svaren på kryssfrågorna. Fritextsvaren har delats in i sex huvudkategorier med ett stort antal underkategorier.
Det har också gjorts en grov indelning av de svarande utifrån ålder, kön, tid och insatsområde. Tillsammans representerar de över tio olika missioner, från Kongo på 1950-talet till Egypten på 1970-talet och fram till nutida insatser i Afghanistan och Mali.
– Vi har gjort materialet sökbart och lättare att hitta i. Däremot har det inte varit möjligt att göra några mer djuplodande analyser. Det hade krävt betydligt mer tid än den vi hade. Materialet är mycket omfattande, säger Anette Strömberg, universitetslektor och forskare som genomfört studien tillsammans med forskarkollegan Åsa von Heland.
Jag hoppas att Försvarsmakten inser vilken guldgruva de har i dessa svar.
Men några resultat går ändå att urskilja. Anette Strömberg lyfter särskilt fram det relativt utbredda ointresse för veteraner som de svarande har mött efter hemkomsten.
– Beslutsfattare från både Försvarsmakten och politiken verkar vara så oerhört frånvarande när det handlar om veteraner. Det tycker jag är ganska anmärkningsvärt, säger hon.
Ett uttryck för detta är bristen på omhändertagande av veteranernas kunskap och erfarenheter.
– Varken Försvarsmakten eller samhället i övrigt erkänner den kompetens de kommer hem med. Det verkar som att det inte ens funnits ord som kan beskriva och förklara det de lärt sig. Att det brister på den civila arbetsmarknaden är kanske inte så förvånande, men att man inte tar tillvara deras erfarenheter i Försvarsmakten är anmärkningsvärt, säger Anette Strömberg och fortsätter:
– När det fungerar verkar det snarast handla om enskilda individer som lyckas göra sig tillgängliga så att de får vara med och utbilda andra som ska åka iväg. Någon upparbetad process som tar hand om deras kunskap tycks inte finnas.
Anette Strömberg poängterar att utlandsveteraner bär på kunskap som är värdefull i såväl det civila yrkeslivet som i Försvarsmakten.
– Det handlar dels om relationella kompetenser och förståelse för andra kulturer, men också om kognitiv utveckling där man bland annat skaffat sig förståelse för systematiken i olika system. Med Natomedlemskapet kommer ännu fler att tjänstgöra utomlands och Försvarsmakten behöver bygga upp ett system för att ta hand om den kunskap som det kommer att genera.
Enligt Anette Strömberg skulle Försvarsmaktens Veterancentrum, som också är beställare av studien, ha nytta av att arbeta vidare med fritextsvaren som en del i implementeringen av veteranstrategin.
– Jag hoppas att Försvarsmakten inser vilken guldgruva de har i dessa svar och att man möjliggör användningen av fritextsvaren i organisationens förändrings- och utvecklingsarbete i stort, säger hon.
